Domar från Mark- och miljööverdomstolen om små avlopp

Sammanfattning av dom den 29 juni 2020 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 5785-20.

Fastighetsägare fick besked från nämnden om att en anläggning kunde anläggas först och därefter anmälas. Mark- och miljööverdomstolen ändrar nämndens beslut om att påföra en miljösanktionsavgift.

Sammanfattning av dom den 18 mars 2020 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 4374-19.

Sammanfattning av dom den 19 juni 2019 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 11835-18.

Sammanfattning av dom den 18 juni 2019 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 9381-18.

Sammanfattning av dom den 28 mars 2019 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 3682-18.

Mark- och miljööverdomstolen har, i likhet med mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen, bedömt att det saknats skäl att förelägga en fastighetsägare att årligen lämna in egen­kontroll­dokumentation för ett minireningsverk.

Tillstånd till minireningsverk gavs till en fastighet med hög skyddsnivå men inte till en annan där nivån bedömdes vara högre än hög. Där ställdes större krav på anläggningen.

Krav på skyddsåtgärder måste vara både miljömässigt väl motiverade och ekonomiskt rimliga. Att enbart ange att en anläggning är placerad inom 100 meter från öppet vatten är inte tillräckligt som skäl för att kräva kväverening vid ett avloppsreningsverk dimensionerat för 360 pe.

Eftersom CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker byggproduktens överensstämmelse med angiven prestanda, utgör prestandadeklarationen ett viktigt underlag vid tillståndsprövning.

MÖD delar underinstansernas slutsats att det var rätt att ställa högre krav än vad som följer av kraven på hög skyddsnivå för miljöskydd när utsläpp sker till en recipient som är särskilt känslig för utsläpp av näringsämnen. Vid bedömningen av vilken skyddsnivå som ska gälla har domstolen även beaktat följden av om flera avloppsanläggningar i området skulle anläggas med rening som motsvarar de sökta anläggningarna.

Det har varit rätt att ställa krav på hög skyddsnivå för en avloppsanläggning ansluten till en vattentoalett, bland annat med hänsyn till att vattnet från avloppsanläggningen passerar en våtmark som är ekologiskt värdefull. Av domen framgår även att en naturlig våtmark inte kan anses utgöra ett reningssteg i en avloppsanläggning. Däremot kan en anlagd våtmark som är utformad för reningsändamål och som hanteras på rätt sätt ingå i en avloppsanläggning.

Otillräcklig utredning omöjliggör bedömning av en anläggnings reningsgrad. I prövningen av en avloppsanläggning som delvis består av ett växtreningsverk har sökanden, i syfte att visa anläggningens reningsgrad, givit in provresultat som dock inte kunnat härledas till en specifik anläggningstyp. Då inte heller övrig utredning stödjer sökandens påstående om reningsgrad anser domstolen att sökanden inte har visat att anläggningen uppfyller gällande miljö- och hälsoskyddskrav.

Vid bedömning av vilken skyddsnivå som ska gälla för anläggningar som ligger i avrinningsområden med övergödningsproblem har domstolen utgått från den beräkningsmodell som nämnden använt, samt beaktat följden av om flera avloppsanläggningar i samma område anläggs med rening som inte motsvarar hög skyddsnivå.

Om en åtgärd enbart utförs i syfte att underhålla den tillståndsgivna anläggningen och ingen ny teknik tillförs anläggningen eller någon del av anläggningen flyttas till ny plats så krävs inte något nytt tillstånd eftersom sådana åtgärder anses rymmas inom det befintliga tillståndet.

Mark- och miljööverdomstolen ansåg att en fastighetsägares förbättringsåtgärder – bestående av att lägga ned nya infiltrationsrör och installera en fördelningsbrunn – var att jämföra med nyanläggning och skulle därför ha tillståndsprövats.

En dom från Mark- och miljööverdomstolen slår fast att det inte är förenligt med kraven som ställs i 9 kap 7 § miljöbalken att avleda orenat toalettavloppsvatten till gödselbrunn, trots att det endast är frågan om avledande från en personaltoalett som används sparsamt.

Det är skäligt att ställa krav på att minireningsverk ska kompletteras med efterpolering för att reducera bakterier/smittämnen.