Hitta på sidan

Rättsfall om små avlopp

Här har vi samlat ett antal domar om små avloppsanläggningar. Du hittar både övergripande sammanställningar av rättsfall och HaV:s sammanfattningar av ett urval vägledande domar från Mark- och miljööverdomstolen.

Sammanfattning av ett urval vägledande domar från Mark- och miljööverdomstolen

  1. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i att avloppsanläggning var bristfällig

    Sammanfattning av dom den 29 juni 2020 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 5785-20.

  2. Ingen miljösanktionsavgift för oanmäld avloppsanläggning

    Sammanfattning av dom den 22 juli 2020 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nummer M 4663-20. Fastighetsägare fick besked från nämnden om att en anläggning kunde anläggas först och därefter anmälas. Mark- och miljööverdomstolen ändrar nämndens beslut om att påföra en miljösanktionsavgift.

  3. Enskild avloppsanläggning som riskerar att förorena grundvatten förbjuds

    Sammanfattning av dom den 18 mars 2020 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 4374-19.

  4. Inget tillstånd för en liten avloppsanläggning utan extra fosforreningssteg

    Sammanfattning av dom den 19 juni 2019 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 11835-18.

  5. Bedömningen av vilken skyddsnivå som ska gälla för en avloppsanläggning ska grundas på förhållandena i det enskilda fallet

    Sammanfattning av dom den 18 juni 2019 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 9381-18.

  6. Ej snålspolande toalett ansågs inte långsiktigt hållbar på en plats med begränsad tillgång på grundvatten

    Sammanfattning av dom den 28 mars 2019 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 3682-18.

  7. Utan skäl kopplade till den enskilda verksamheten går det inte att förelägga en fastighetsägare om årlig rapportering för enskilt avlopp

    Sammanfattning av dom den 8 oktober 2018 från Mark- och miljööverdomstolens i mål nummer M 6972-17. Mark- och miljööverdomstolen har, i likhet med mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen, bedömt att det saknats skäl att förelägga en fastighetsägare att årligen lämna in egen­kontroll­dokumentation för ett minireningsverk.

  8. Prövning av tillstånd till minireningsverk i Österåker respektive Uddevalla kommun

    Sammanfattning av domar den 21 och 22 december 2017 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nummer M 8721-16 och M 5060-16. Tillstånd till minireningsverk gavs till en fastighet med hög skyddsnivå men inte till en annan där nivån bedömdes vara högre än hög. Där ställdes större krav på anläggningen.

  9. Krav på kväverening för ett reningsverk måste vara väl miljömässigt motiverat

    Sammanfattning av dom den 14 juli 2017 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 1382-17. Krav på skyddsåtgärder måste vara både miljömässigt väl motiverade och ekonomiskt rimliga. Att enbart ange att en anläggning är placerad inom 100 meter från öppet vatten är inte tillräckligt som skäl för att kräva kväverening vid ett avloppsreningsverk dimensionerat för 360 pe.

  10. CE-märkning - svensk miljölagstiftning

    Sammanfattning av dom den 25 april 2016 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 4515-15. Eftersom CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker byggproduktens överensstämmelse med angiven prestanda, utgör prestandadeklarationen ett viktigt underlag vid tillståndsprövning.

  11. Rätt att ställa högre krav än vad som motsvarar hög skyddsnivå

    Sammanfattning av domar från den 28 juni 2017 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 5802-16, M 5910-16 och M 5911-16. Mark- och miljööverdomstolen delar underinstansernas slutsats att det var rätt att ställa högre krav än vad som följer av kraven på hög skyddsnivå för miljöskydd när utsläpp sker till en recipient som är särskilt känslig för utsläpp av näringsämnen. Vid bedömningen av vilken skyddsnivå som ska gälla har domstolen även beaktat följden av om flera avloppsanläggningar i området skulle anläggas med rening som motsvarar de sökta anläggningarna.

  12. Naturlig våtmark kan inte anses utgöra ett reningssteg i en avloppsanläggning

    Sammanfattning av dom den 23 mars 2017 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 5822-16. Det har varit rätt att ställa krav på hög skyddsnivå för en avloppsanläggning ansluten till en vattentoalett, bland annat med hänsyn till att vattnet från avloppsanläggningen passerar en våtmark som är ekologiskt värdefull. Av domen framgår även att en naturlig våtmark inte kan anses utgöra ett reningssteg i en avloppsanläggning. Däremot kan en anlagd våtmark som är utformad för reningsändamål och som hanteras på rätt sätt ingå i en avloppsanläggning.

  13. Utredningskrav av växtreningsverk

    Sammanfattning av dom den 12 januari 2017 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 5452-16. Otillräcklig utredning omöjliggör bedömning av en anläggnings reningsgrad. I prövningen av en avloppsanläggning som delvis består av ett växtreningsverk har sökanden, i syfte att visa anläggningens reningsgrad, givit in provresultat som dock inte kunnat härledas till en specifik anläggningstyp. Då inte heller övrig utredning stödjer sökandens påstående om reningsgrad anser domstolen att sökanden inte har visat att anläggningen uppfyller gällande miljö- och hälsoskyddskrav.

  14. Mark- och miljööverdomstolen godtar beräkningsmodell för bedömning av lämplig skyddsnivå

    Sammanfattning av domar från den 14 december 2016 från Mark- och miljööverdomstolen, mål nr M 10800-15 och M 10805-15.Vid bedömning av vilken skyddsnivå som ska gälla för anläggningar som ligger i avrinningsområden med övergödningsproblem har domstolen utgått från den beräkningsmodell som nämnden använt, samt beaktat följden av om flera avloppsanläggningar i samma område anläggs med rening som inte motsvarar hög skyddsnivå.

  15. Tillståndspliktig ändring

    Sammanfattning av Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 november 2013, mål nr M 4569-13. Om en åtgärd enbart utförs i syfte att underhålla den tillståndsgivna anläggningen och ingen ny teknik tillförs anläggningen eller någon del av anläggningen flyttas till ny plats så krävs inte något nytt tillstånd eftersom sådana åtgärder anses rymmas inom det befintliga tillståndet.

  16. Förbättringsåtgärder skulle ha tillståndsprövats

    Sammanfattning av Mark-och miljööverdomstolens dom den 21 maj 2015, mål nr M 9088 -14.. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att en fastighetsägares förbättringsåtgärder – bestående av att lägga ned nya infiltrationsrör och installera en fördelningsbrunn – var att jämföra med nyanläggning och skulle därför ha tillståndsprövats.

  17. Toalettavlopp kan inte avledas till gödselbrunn

    Sammanfattning av Mark- och miljööverdomstolens dom den 6 oktober 2014, mål M 8408-14. En dom från Mark- och miljööverdomstolen slår fast att det inte är förenligt med kraven som ställs i 9 kap 7 § miljöbalken att avleda orenat toalettavloppsvatten till gödselbrunn, trots att det endast är frågan om avledande från en personaltoalett som används sparsamt.

  18. Minireningsverk bör kompletteras med efterpolering

    Sammanfattning av Mark- och miljööverdomstolens dom den 31 januari 2014, mål nr M 2137-13. Det är skäligt att ställa krav på att minireningsverk ska kompletteras med efterpolering för att reducera bakterier/smittämnen.

Publicerad: 2017-01-19
Uppdaterad: 2020-02-07
Sidansvarig: Webbredaktion

Relaterad information