M 974-19 Mark- och miljödomstolen Vänersborg

Slutsats

Förelägganden eller förbud som förenats vite med måste vara korrekta, otvetydiga och uttömmande för att kunna ligga till grund för utdömande av vite.

Sammanfattning

En tillsynsmyndighet förbjöd en person att släppa ut avloppsvatten vid vite. Nämnden ansökte därefter om utdömande av vite. Mark- och miljödomstolen avslog ansökan om utdömande av vite eftersom förbudet inte varit tillräckligt tydligt angav att det gällde både WC- och BDT-vatten. WC-avloppsvattnet gick till en tvåkammarbrunn och BDT-avloppsvattnet till dagvattenbrunn.

Ur domskälen: ”Mark- och miljödomstolen noterar inledningsvis att vite är en straffliknande påföljd och att det därför är av stor vikt att förelägganden som förenats med en vitessanktion är korrekta, otvetydiga och uttömmande. Ett oklart föreläggande kan skapa osäkerhet hos adressaten om vad som ska iakttas eller när en åtgärd senast ska vara vidtagen för att ett vite inte ska dömas ut.

Av utredningen i målet framgår dels att NN torde ha missuppfattat nämndens föreläggande avseende vad som omfattas av begreppet ”avloppsvatten”, dels att utloppet från tvåkammarbrunnen dit WC-vattnet leds vid någon tidpunkt murats igen. Detta senare förhållande framgår redan av nämndens något suddiga bild från tillsynsbesöket den 15 februari 2019. När det gäller avloppsvattnet från WC får det därför anses att nämnden inte visat att en överträdelse av förbudet skett. Det förhållandet att nämnden i det meddelade förbudet inte angivit såväl WC-vatten som bad-, dusch- och tvättvatten (BDT-vatten) får anses utgöra en sådan otydlighet som medför att föreläggandet inte kan läggas till grund för ett utdömande av vitet. Domstolen beaktar därvid särskilt att BDT-vattnet inte släpps ut i tvåkammarbrunnen utan leds till en dagvattenbrunn. Sammantaget finner domstolen att nämndens ansökan om utdömande av vite ska avslås.”