Påverkan på hälsa och miljö från små avloppsanläggningar

Hitta på sidan

Små avloppsanläggningar med otillräcklig rening kan bidra till olika problem beroende på avloppsanläggningens placering, användning och status. Utsläpp från små avloppsanläggningar kan förorena dricksvatten, badvatten, sjöar, vattendrag, hav och grundvatten och bidra till problem med övergödning, miljögifter och smittämnen.

Många avlopp saknar rening

I Sverige finns det ungefär 720 000 fastigheter som har vattentoalett, men som inte är kopplade till kommunala reningsverk. Av dessa fastigheter har 147 000 (20 %) enbart slamavskiljare, till dessa tillkommer också ca 74 000 fastigheter (10%) där reningen är okänd, se figur 2. (SMED, 2021)

Påverkan på dricksvatten

En avloppsanläggning som saknar efterföljande rening efter slamavskiljning eller har en dålig funktion, kan vara en källa till spridning av bakterier och farliga ämnen, till exempel läkemedelsrester och hushållskemikalier, till dricksvatten. I Sverige är ungefär 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende beroende av enskild vattenförsörjning (Sveriges miljömålsmyndigheter och länsstyrelserna, 2021).

SGU samlar sedan 2007 in vattenanalyser från enskilda brunnar direkt från analyslaboratorier. Analysresultaten från de enskilda brunnarna används i indikatorn Enskilda brunnars vattenkvalitet på webbplatsen Sverigesmiljomal.se. En sammanställning av ca 30 000 vattenanalyser från enskilda brunnar visar att endast för ca 18 procent bedöms vattnet vara tjänligt, för cirka 8 procent är vattnet otjänligt ur mikrobiologisk synpunkt och för ca 7 procent är vattnet otjänligt ur kemisk synpunkt. För ytterligare 1 procent är vattnet otjänligt både ur mikrobiologisk och ur kemisk synpunkt. För 66 procent bedöms vattnet vara tjänligt med anmärkning, vanligen på grund av kemiska orsaker. (Sveriges miljömålsmyndigheter och länsstyrelserna, 2021)

Uppgifterna från SGU skiljer sig från resultatet i Barnens miljöhälsoenkät 2019 (BMHE 19). BMHE 19 visar ett tvärsnitt av exponeringen för olika miljöfaktorer och den självrapporterade hälsan hos barn i befolkningen vid ett visst tillfälle. Av de som i BMHE 19 dricker vatten från egen brunn (ungefär 10 procent) hade ungefär 60 procent analyserat sitt dricksvatten under de senaste tre åren. Av vårdnadshavarna som i BMHE 19 hade analyserat sitt dricksvatten svarade 74 procent att deras dricksvatten var tjänligt, 22 procent att det var tjänligt med anmärkning, och mindre än 1 procent att deras dricksvatten var otjänligt. Det kan inte uteslutas att en del av SGU:s prover ( se föregående stycke) tas när problem uppstått, så att det finns en överrepresentation av vatten med sämre vattenkvalitet. Men det är också vanligt att prov tas av andra orsaker, till exempel allmän kontroll eller när en fastighet byter ägare. (Folkhälsomyndigheten, 2021)

Hur hög andel av de enskilda dricksvattenbrunnarna som har vatten som är otjänligt eller tjänligt med anmärkning och där små avloppsanläggningar är den direkta källan, saknas uppgifter om.

I ett projekt utfört under 2020 av SGU i samarbete med ett antal kommuner har grundvatten i brunnar som riskerar att påverkas av små avloppsanläggningar undersökts på 72 fastigheter. Resultatet visade att organiska miljöföroreningar är vanliga i dricksvattenbrunnar som befinner sig nära små avloppsanläggningar. Totalt analyserades ca 130 organiska föroreningar till exempel läkemedelsrester, kosmetikaprodukter och PFAS. Samtliga brunnar i undersökningen innehöll någon sådan förorening, i den brunn med flest fynd påvisades 13 olika substanser. Halterna var dock som regel låga och endast i ett enstaka fall, en förekomst av anmärkningsvärt höga halter av flera bekämpningsmedel, överskreds Livsmedelsverkets riktvärde. SGU konstaterar att små avloppsanläggningar är en viktig källa för spridning till miljön för många av de föroreningar som studien omfattar. Trots detta kan studien inte uppvisa några tydliga samband mellan de fynd som gjordes och den bedömda risken för påverkan från närliggande avloppsanläggningar. Analysresultaten indikerade snarare en komplex bild av spridning där påverkanskällor från ett större sammanhang i brunnens tillrinningsområde bidrar till diffus påverkan på dricksvattnet. (SGU, 2021)

Se även avsnitt Läkemedel och andra miljöfarliga ämnen.

Påverkan på badvatten

Badvatten kan påverkas av utsläpp från små avloppsanläggningar. Innehåller badvattnet tarmbakterier kan de badande få maginfektioner. Har badvattnet drabbats av övergödning kan algblomning förekomma. Algerna kan i en del fall avge giftiga ämnen som kan vålla flera olika slags sjukdomar och besvär.

Bidrar till övergödningen

Övergödningsproblemen i Sverige är framförallt kopplade till utsläpp från jordbruk och avloppsvatten. En alltför stor tillförsel av kväve och fosfor leder till övergödning av hav, sjöar och vattendrag. Övergödning kan orsaka kraftiga algblomningar och försämrad syresättning av bottenvattnet.

De små avloppsanläggningarna står enligt SMED för 200 ton fosfor till havet årligen vilket kan jämföras med de kommunala reningsverken som står för 230 ton fosfor, se tabell 2. När det gäller kväve står små avloppsanläggningar för en mindre andel av den totala antropogena nettobelastningen på havet. (SMED, 2019)

Tabell 2 Antropogen nettobelastning av fosfor (ton/år) avrundat till närmaste 10-tal tonFörstora bilden

Tabell 2 Antropogen nettobelastning av fosfor (ton/år) avrundat till närmaste 10-tal ton. Belastning lägre än 5 ton anges som <5. Avser 2017, flödesnormaliserat 1997-2016. (SMED, 2019)

Hur stor belastningen från små avloppsanläggningar är varierar i landet vilket framgår av tabell 2 och figur 3 (SMED, 2019).

Figur 3 Källfördelning av antropogen nettobelastning av fosfor (ton/år).Förstora bilden

Figur 3 Källfördelning av antropogen nettobelastning av fosfor (ton/år). (SMED, 2019)

Generellt sett har södra Sverige större problem med övergödning än norra Sverige, se figur 4.

Figur 4 Karta från VISS som visar riskbedömning för övergödning 2016-2021 (VISS, 2021)Förstora bilden

Figur 4 Karta från VISS som visar riskbedömning för övergödning 2016-2021 (VISS, 2021)

Oavsett hur belastningen på havet ser ut i ett nationellt eller regionalt perspektiv kan påverkan på den lokala recipienten avvika mycket från den genomsnittliga belastningen på havet. Belastningen av fosfor och kväve från små avloppsanläggningar inom ett delavrinningsområde kan vara avsevärt lägre eller högre och det kan vara viktigt för tillsynsmyndigheten att definiera problem, beräkna eller uppskatta belastning och källfördelning lokalt, för att rätt tillsynsåtgärder ska vidtas.

Se även Havs- och vattenmyndighetens webbsidor om lokalt åtgärdsarbete.

Läkemedel och andra miljöfarliga ämnen

Små avloppsanläggningar kan också vara en källa till vissa miljöfarliga ämnen, till exempel läkemedelssubstanser.

Resultat från projektet Redmic visade att utgående vatten från små avloppsanläggningar innehåller ett stort antal olika miljöfarliga ämnen till exempel läkemedel, plasttillsatser, pesticider, perfluorerade ämnen, kosmetikakemikalier och livsmedelstillsatser. Totalt identifierade man fler än 100 organiska substanser i halter liknande de som återfinns i kommunala reningsverk. I projektet undersöktes hur effektivt de små avloppsanläggningarna renade dessa ämnen och resultatet var att det varierade mycket, från inte alls till i princip total reduktion, precis som i större, konventionella reningsverk. (Umeå universitet med flera, 2017)

Även projektet Optitreat konstaterade att bland annat läkemedelsrester sprids från små avloppsanläggningar (Bonus Optitreat, 2017).

I ett tredje projekt analyserade IVL rester av läkemedel, PFOS och EDTA i vatten och sediment i en sjö. Halterna var låga men påvisbara, framförallt i det tillflöde som var mest belastat av utsläpp från små avloppsanläggningar. ( IVL Svenska Miljöinstitutet, 2012) EDTA är ett ämne som förekommer som komplexbildare i tvätt- och rengöringsmedel. PFOS hör till gruppen perfluorerade ämnen och kan finnas i bland annat impregnerade textilier, rengöringsmedel och brandsläckningsskum (Kemikalieinspektionen, 2014).

I samma IVL-studie testades också några markbäddar med avseende på deras förmåga att reducera läkemedelssubstanser. Det konstaterades att reduktion av läkemedelssubstanser beror på utformning och skötsel av avlopps­anläggningen. God syresättning och lång uppehållstid i markbaserade anläggningar är gynnsamma förutsättningar för en god reduktion. Reduktionen sker dock inte i lika hög grad för samtliga substanser. Anläggningar som har brister i utformningen kan ge utsläpp till ytvatten och grundvatten, vilket även har noterats i internationella studier. (IVL Svenska Miljöinstitutet, 2012)

Slutsatsen av IVL-studien är att små avloppsanläggningar kan bidra till spridning av såväl läkemedelsrester som kemikalier till miljön, men att ytterligare studier behövs ( IVL Svenska Miljöinstitutet, 2012).

Se även avsnitt Påverkan på dricksvatten.

Påverkan i närmiljön

För den enskilda verksamhetsutövaren är en inte oväsentlig del av problematiken från små avloppsanläggningar den påverkan på närmiljön som bristfälligt renade utsläpp kan orsaka. Det innebär inte nödvändigtvis påverkan på dricksvattnet. Det kan istället finnas problem med lukt och flugor och spridning av smittämnen till det lokala vattendraget, diket eller bäcken.

Publicerad: 2022-09-05
Uppdaterad: 2023-11-02
Sidansvarig: Webbredaktion