Verktyg för lokal samverkan om vatten
Här hittar du verktyg som du kan använda för att öka engagemanget i arbetet för bättre vatten. Det är enkla och effektiva metoder för lokalt arbete med vatten, och har utvecklats inom projektet Water Co-Governance.
Syftet med verktygen är att stödja och inspirera vattengrupper, föreningar, organisationer och myndigheter. Verktygen ska ge förutsättningar för ökat deltagande och samverkan, och genom det bidra till mer handling.
Verktygen är allt från väldigt enkla metoder till mer sammansatta, och de kan användas till allt från stöd för gruppdiskussioner till konkret åtgärdsarbete.
Här hittar du en pdf för utskrift med alla verktyg (10.17 MB).
Pdf, 10.2 MB. Obs! Stor fil, välj sidor om du vill ha enskilda verktyg.
| Namn | Beskrivning | |
|---|---|---|
| A1. Tankeinventering med sortering | Används när ni vill få fram idéer, kunskaper, problem eller engagemang i en grupp på ett sätt så att alla kommer till tals. Därefter strukturerar ni tankarna under rubriker så att det blir överskådligt. | A. Vattenrådsutveckling |
| A2. Tankeinventering på tavla/blädderblock | Används när ni vill sammanställa tankar och idéer i en grupp. Det görs genom att lyssna på varandra och notera på ett blädderblock eller whiteboard så att alla ser. Det kan användas för att sammanställa olika engagemang, idéer, problem eller kunskaper beroende på vilken frågeställning ni har. | A. Vattenrådsutveckling |
| A3. Lyssna och berätta | Detta är ett sätt att hjälpa varandra att utveckla tankar, idéer, lösningar eller visioner samtidigt som vi får nya perspektiv och kunskaper. | A. Vattenrådsutveckling |
| A4. Prioritering | Detta är ett enkelt och demokratiskt sätt att prioritera idéer eller arbetsområden som gruppen kommit fram till. | A. Vattenrådsutveckling |
| A5. Tidslinje för planering | Detta är ett sätt att gemensamt skapa en bild av hur ni tänker er ett framtida händelseförlopp. Den kan användas när en grupp gemensamt ska skapa en handlingsplan. | A. Vattenrådsutveckling |
| A6. Synergimetoden | Detta är ett alternativ till traditionell dagordning som kan passa vid vissa möten. Dagordningen skapas gemensamt vid mötets början. | A. Vattenrådsutveckling |
| A7. Presentationsrunda | När nya grupper träffas är det värdefullt att alla får presentera sig. Genom att ni berättar lite om vem ni är får ni en bra start i gruppen där alla får göra sin röst hörd. Vi kan sedan släppa tankar på vem de andra är och istället ta sig an en gemensam uppgift eller upplevelse. | A. Vattenrådsutveckling |
| A8. Nyhetsrunda | Nyhetsrunda kan vara ett bra sätt att starta ett möte där gruppen återkommande träffas. | A. Vattenrådsutveckling |
| A9. Tidslinje för utvärdering | En tidslinje är ett bra sätt att visualisera ett historiskt händelseförlopp. | A. Vattenrådsutveckling |
| A10. Reflektionsrunda | En gemensam reflektion där ni får höra varandras tankar och själv uttrycka dina egna tankar. | A. Vattenrådsutveckling |
| A11. Rundel och inbjudande rum | Val av lokal och hur vi sitter eller hur vi kan röra oss påverkar hur samtalet fungerar. Genom att skapa en miljö där alla har samma närhet markerar vi att vi vill inkludera och skapa dialog på lika villkor. | A. Vattenrådsutveckling |
| A12. Fika | Det viktigaste av allt är fikat brukar vi höra. Fika är inte bara viktigt för att vi är sugna på något gott. Den ger en värdefull möjlighet att prata informellt, koppla av, öppna upp för nya frågor och att prata med nya människor. | A. Vattenrådsutveckling |
| A13. Roller och hattar | Detta är ett verktyg för att upptäcka vilka olika roller deltagarna i gruppen har. Det kan öka tilliten och göra oss mer medvetna om komplexiteten i en grupp. | A. Vattenrådsutveckling |
| A14. Gemensamma visioner | Levande och konkreta visioner är viktiga för en gemensam riktning, drivkraft och samarbete. Engagerande visioner behöver tas fram där alla i gruppen får medverka med sina egna visioner. | A. Vattenrådsutveckling |
| A15. Framtidshistoria | Ett lekfullt sätt att med hjälp av visionen skapa en berättelse från dagens datum fram till visionen. En framtidshistoria är inte en förutsägelse av framtiden eller en handlingsplan. | A. Vattenrådsutveckling |
| A16. Vattenrådskartläggning | Detta innebär att ni kartlägger kompetenser, engagemang, utbildningsbehov, pågående projekt och annat, så att ni får en bild av hela gruppens resurser och behov. | A. Vattenrådsutveckling |
| A17. Handlingsplan och mål | Syftet med en handlingsplan är att ge struktur och underlätta genomförandet för gruppen att nå mål och visioner som ni kommit fram till. Planen svarar på VEM gör VAD, HUR och NÄR. | A. Vattenrådsutveckling |
| A18. Kommunikationsplan | God kommunikation är nödvändig för att organisationer och projekt ska fungera. Samtidigt är det ofta detta som brister och som skapar problem och misstro i en grupps arbete. | A. Vattenrådsutveckling |
| A19. Arbetsgruppsutveckling | Genom att bilda mindre arbetsgrupper i ett vattenråd kan ni enklare och effektivare vidareutveckla olika projekt som exempelvis finns i en handlingsplan. | A. Vattenrådsutveckling |
| A20. Fira | Att vara stolta över det som åstadkommits tillsammans är en viktig del i samarbeten. Glöm därför inte bort att fira resultat och tacka de som gjort resultaten möjliga. | A. Vattenrådsutveckling |
| A21. Samordnare | En vattenrådssamordnare arbetar på uppdrag av vattenrådet och bidrar till att rådets arbete rullar på. Arbetsuppgifterna kan variera beroende på vattenrådets förutsättningar och inriktning | A. Vattenrådsutveckling |
| A22. Vattenrådscoach | Utöver samordnare är det bra med en funktion som kan coacha exempelvis vattenråd, vattengrupper, samordnare, ordförande och styrelser. | A. Vattenrådsutveckling |
| B1. Smultronmetoden | Med hjälp av en karta sammanställer ni tillsammans vackra, värdefulla, intressanta eller pedagogiska platser i avrinningsområdet. | B. Delaktighet och kunskap |
| B2. Dagens art eller kulturhistoriska miljö | Detta är ett sätt att öka kunskapen om typiska eller särskilt intressanta arter, ekosystem och kulturhistoriska miljöer inom avrinningsområdet. | B. Delaktighet och kunskap |
| B3. Dialogmöte | Ett dialogmöte kan användas för att utveckla arbete med vatten i ett avrinningsområde. | B. Delaktighet och kunskap |
| B4. Lokalt nätverkande och perspektivbreddning | Genom lokala nätverk som redan finns nås många och ny kunskap samlas. | B. Delaktighet och kunskap |
| B5. Kulturhistoria och natur vid vatten | Att inkludera kulturhistoria i vattenarbetet är ett sätt att bredda deltagandet och att göra arbetet än mer intressant. | B. Delaktighet och kunskap |
| B6. Studiebesök | Genom att tillsammans besöka en plats för att studera någon viss miljö eller ett ämne kan ni få ny kunskap, nya perspektiv och idéer. Dessutom får ni en gemensam upplevelse som ni kan återkomma till. | B. Delaktighet och kunskap |
| B7. Faddervattendrag | Faddervattendrag innebär att ta ansvar för och utforska det “egna” vattendraget. Detta kan göras som markägare, i en vattengrupp eller av en skola. | B. Delaktighet och kunskap |
| B8. Vattendragsvandring och busstur | Vid en vattendragsvandring går ni längs ett vattendrag för att utforska och lära er om området tillsammans med andra. Ni kan även göra en busstur för att se fler platser i avrinningsområdet. | B. Delaktighet och kunskap |
| B9. Information utmed leder | Det finns många leder genom natur längs med sjöar och vattendrag. Ofta har de gjorts och underhålls av lokala krafter som hembygdsföreningar eller byalag och ibland av kommunen. | B. Delaktighet och kunskap |
| B10. Vatten och kreativitet | Vatten och natur är en fantastisk källa till inspiration och kreativitet. Genom detta kan vi koppla samman kultur och vattenarbetet. | B. Delaktighet och kunskap |
| B11. Vattnet i skolan | Vatten, avrinningsområden och kuster är en fantastisk utgångspunkt i skolornas undervisning inom många skolämnen och passar mycket bra för lärande om hållbar utveckling. Vattnet i skolan kan ge samverkan och vinn-vinn mellan vattenrådet och skolor i avrinningsområdet. | B. Delaktighet och kunskap |
| B12. Naturguideutbildning | Naturguideutbildning används för att inspirera, utbilda och sänka tröskeln så att fler personer ska våga hålla i egna lokala naturguidningar eller vattendragsvandringar. | B. Delaktighet och kunskap |
| B13. Vattendag | Under en vattendag visar ni upp ert vattensystem eller ett vattendrag för en bredare allmänhet. | B. Delaktighet och kunskap |
| B14. Vänfloder eller vänkuster | Vänfloder, vänsjöar eller vänkuster kan vara ett inspirerade sätt att knyta kontakter med människor, skolor och samhällen vid andra floder i världen för att byta erfarenheter, få nya kunskaper och skapa ett globalt perspektiv. | B. Delaktighet och kunskap |
| B15. Kunskapsbibliotek | Ofta finns mycket kunskap från ett område som tidigare inventeringar och provtagningar. | B. Delaktighet och kunskap |
| B16. Vattenrådspresentation | Syftet är att presentera, väcka nyfikenhet och informera om vattenrådets arbete och syfte. Detta ger möjlighet att uppmärksamma vattensystemet och dess ekosystemtjänster. | B. Delaktighet och kunskap |
| B17. Vattensystemspresentation | Syftet är att presentera och ge en helhetsbild av vattensystemet vad gäller natur, vatten, geologi, samhälle, kulturhistoria, ekosystemtjänster och problem samt kanske även förslag till åtgärder. | B. Delaktighet och kunskap |
| B18. Avrinningsområdet som idé och karta | En bra och tillräckligt detaljerad karta över avrinningsområdet är ett av de mest pedagogiska verktygen ni kan använda för att förstå hur vattnet länkar samman landskapet. | B. Delaktighet och kunskap |
| B19. GIS-analyser och temakartor | Pedagogiska kartor med olika teman som exempelvis visar jordarter, erosionsrisker, våthet, naturvärden, historia, grundvatten och översvämningsområden är värdefullt för förståelsen av avrinningsområdet. | B. Delaktighet och kunskap |
| B20. Filmning med drönare och undervattenskamera | Att se vattenmiljöer ovanifrån eller under vattenytan skapar intresse och engagemang. Ni får också bättre förståelse för hur miljöerna ser ut. | B. Delaktighet och kunskap |
| B21. Värdekartläggning | Ett vattensystem med sjöar, vattendrag och våtmarker har många viktiga värden och funktioner för vår överlevnad och hälsa. Dessa kallas ofta ekosystemtjänster. | B. Delaktighet och kunskap |
| B22. Dikningsföretagssamverkan | Genom samverkan med dikningsföretag kan metoder utvecklas som både ger mindre kostnader för dikesunderhåll samtidigt som vattenmiljön kan förbättras i jordbruksområden. | B. Delaktighet och kunskap |
| B23. Lokal vattengrupp | En lokal vattengrupp är en grupp med personer som är intresserade av sitt lokala vattendrag, sjö eller kust och som vill jobba tillsammans för att lära mer, utforska miljöerna. Det kan handla om allt från vattenkvalitet och biologi till kulturhistorien i området. | B. Delaktighet och kunskap |
| C1. Vattensamverkan med kommunen | Vattenrådet erbjuder samverkansmöte kring vattensystemets värden och vattenrådets roll för tjänstepersoner och politiker på kommunen. Detta kan även innebära att ni hittar former för fortsatt samarbete mellan kommunen och vattenrådet. | C. Myndighetssamverkan |
| C2. Planeringsdialog | Genom att etablera vattenrådet som dialogpart i den kommunala planeringsprocessen får ni en bredare och bättre kunskap som skapar bättre helhetssyn på vattenfrågorna. | C. Myndighetssamverkan |
| C3. Myndighetssamverkan | Vid arbete med lokala projekt är det värdefullt med samverkan med myndigheter som kommuner, länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. | C. Myndighetssamverkan |
| C4. Vattentvärgrupp | En vattentvärgrupp kan finnas i en kommun eller inom andra myndigheter för att skapa samarbete mellan förvaltningar eller avdelningar. | C. Myndighetssamverkan |
| C5. Kontaktpersonsuppdraget | En tjänsteperson från länsstyrelsen eller vid behov även kommunen fungerar som kontaktperson till vattenrådet. Vattenrådet får på så sätt stöd och en bättre kanal till länsstyrelsen/kommunen. | C. Myndighetssamverkan |
| D1. Lokal synoptisk provtagning | Ofta finns samordnad recipientkontroll (vattenprovtagning) som kommuner och större företag inom avrinningsområden deltar i. Detta är ett ganska grovmaskigt nät av provpunkter. | D. Åtgärder och uppföljning |
| D2. Blå målklassning | Detta är en välprövad metod att bedöma tillståndet hos mindre vattendrag i skog utan att ni behöver vara biolog. Metoden kan användas av markägare och vattengrupper och på så sätt öka det lokala intresset och kunskapen om hänsyn och åtgärder längs vattendragen. | D. Åtgärder och uppföljning |
| D3. Greppa näringen | Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel | D. Åtgärder och uppföljning |
| D4. Lokal åtgärdsplan | En lokal åtgärdsplan är ett verktyg som beskriver vilka åtgärder som behöver göras för att förbättra vattnen inom ett mindre geografiskt område, exempelvis inom ett avrinningsområde eller del avrinningsområde. | D. Åtgärder och uppföljning |
| D5. Uppföljning och förbättring | Utvärdering och förbättring av projekt, där alla deltar och bidrar med tankar. | D. Åtgärder och uppföljning |
| D6. Lokal åtgärdsidentifiering | Markägare har själva mycket kunskaper om problem och åtgärder. Genom vattendragsvandringar och kartmaterial ritar markägare själva in på kartor var de tycker det finns behov av åtgärder och var de vill göra åtgärder som anläggning av våtmarker, fosfordammar, reglerbara dräneringsbrunnar, skyddszoner med mera. | D. Åtgärder och uppföljning |
| D7. Sammanställning av bidragsmöjligheter | En sammanställning av olika bidrag för åtgärder eller åtgärdsunderlag som planeras underlättar för de som ska göra ansökningar. | D. Åtgärder och uppföljning |
| D8. Att göra åtgärder | Det finns många olika typer av åtgärder att göra allt från mycket enkla vardagliga utan större ansträngning till betydligt mer komplicerade. Många åtgärder kan ni som privatpersoner, markägare och företagare göra direkt. | D. Åtgärder och uppföljning |
Publicerad: 2019-05-14
Sidansvarig: Webbredaktion
