Filmning med drönare och undervattens­kamera

Att se vattenmiljöer ovanifrån eller under vattenytan skapar intresse och engagemang. Ni får också bättre förståelse för hur miljöerna ser ut.

Filmerna kan användas på många sätt som att skapa en film som läggs ut på nätet, i presentationer eller i StoryMaps.

Tid

8-16 timmar beroende på omfattning av filmning. Sedan krävs ytterligare tid om ni vill klippa ihop till en film.

Antal

1-5 personer för produktion. Görs lämpligast genom en arbetsgrupp.

Hur

1. En arbetsgrupp utses.
2. Drönare och undervattenskamera är relativt billiga och lätta att använda. Länsstyrelsen har ofta tillgång till drönare vilket ni kan fråga efter. Vid behov och möjlighet till finansiering anlitas konsult som kan utföra arbetet i samverkan med arbetsgruppen.
3. Fundera över vilka miljöer som ni vill filma och gör en prioriteringslista.
4. Filmning är bäst under tidig vår när trädens blad inte hunnit spricka ut fullt ut. Ni ser då vattendrag genom träden. Det är då också mer ljus i vattnet vid undervattensfilmning. Komplettera gärna genom att filma arter, strandmiljöer och svämplan. Det kan göras med de flesta kameror.
5. Filmning kan också göras vid olika årstider och vid olika flöden för att exempelvis visa hur översvämningar eller lågvattenflöden ser ut.
6. Skapa ett arkiv med filmer som kan användas i olika sammanhang.
   

Vad behövs?

• Drönare.
• Vattentät kamera.
• Filmredigeringsprogram.
• Filmkunnig person.

Att tänka på

• Vid publicering av drönarfilmer behövs tillstånd från Lantmäteriet eller Sjöfartsverket.
• Observera att det finns områden där man inte får använda drönare som vid flygplatser. Detta bör kontrolleras med Transportstyrelsen.
• Kontakta även markägare och berätta vad ni gör och varför.
  

Läs mer

• Transportstyrelsen om drönare
• Luftfartsverket om drönarflygning
• Polisen om drönare