Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Verktyg för bättre vatten

Här hittar du verktyg som du kan använda för att öka engagemanget i arbetet för bättre vatten. Det är enkla och effektiva metoder för lokalt arbete med vatten, och har tagits fram inom projektet Water Co-Governance.

Syftet med verktygen är att stödja och inspirera vattengrupper, föreningar, organisationer och myndigheter. Verktygen ska ge förutsättningar för ökat deltagande och samverkan, och genom det bidra till mer handling.

Verktygen är allt från väldigt enkla metoder till mer sammansatta, och de kan användas till allt från stöd för gruppdiskussioner till konkret åtgärdsarbete.

Hjälp oss förbättra verktygen

Vi behöver din hjälp att göra verktygen så bra och användbara som möjligt. Under november 2019-januari 2020 mejlar du dina synpunkter till Peter Nolbrant peter.nolbrant@havochvatten.se . Är det tillräckligt tydligt hur du kan använda dem? Har du tips på länkar där man kan läsa mer? Har du tips på fler verktyg? Välkommen med dina synpunkter!

Utbildning om verktygen

Den 12 mars 2020 i Göteborg kommer vi ge en utbildning i hur du kan använda verktygen och dela erfarenheterna från projektet. Fler utbildningar och utveckling av verktygen kommer sedan ske löpande genom Vattenmyndigheterna.

Verktyg för bättre vatten 1. Vattenrådsutveckling 2. Delaktighet och kunskap 3. Myndighetssamverkan 4. Åtgärder och uppföljning

Här hittar du en pdf för utskrift med alla verktyg.PDF Obs! Stor fil, välj sidor om du vill ha enskilda verktyg.

Verktygslista
NamnBeskrivningKategori
1. Tankeinventering med sortering Används när ni vill få fram tankar, idéer, kunskaper, problem eller engagemang i en grupp på ett sätt så att alla kommer till tals. Därefter strukturerar ni tankarna under rubriker så att det blir överskådligt.1. Vattenrådsutveckling
2. Tankeinventering på tavla/blädderblock Används när ni vill sammanställa tankar och idéer i en grupp. Det görs genom att lyssna på varandra och notera på ett blädderblock eller White board så att alla ser. Det kan användas för att sammanställa olika engagemang, idéer, problem eller kunskaper beroende på vilken frågeställning ni har.1. Vattenrådsutveckling
3. Lyssna och berätta Detta är ett sätt att hjälpa varandra att utveckla tankar, idéer, lösningar eller visioner samtidigt som vi får nya perspektiv och kunskaper. Vi övar oss också på att lyssna.1. Vattenrådsutveckling
4. Prioritering Detta är ett enkelt och demokratiskt sätt att prioritera idéer eller arbetsområden som gruppen kommit fram till.1. Vattenrådsutveckling
5. Tidslinje för planering Detta är ett sätt att gemensamt skapa en bild av hur ni tänker er ett framtida händelseförlopp. Den kan användas när en grupp gemensamt ska skapa en handlingsplan.1. Vattenrådsutveckling
6. Synergimetoden Detta är ett alternativ till traditionell dagordning som kan passa vid vissa möten. Dagordningen skapas gemensamt vid mötets början.1. Vattenrådsutveckling
7. Presentationsrunda När nya grupper träffas är det värdefullt att alla får presentera sig. Genom att ni får berätta lite vem ni är får ni en bra start i gruppen där alla får göra sin röst hörd.1. Vattenrådsutveckling
8. Nyhetsrunda Nyhetsrunda kan vara ett bra sätt att starta ett möte där gruppen återkommande träffas.1. Vattenrådsutveckling
9. Tidslinje för utvärdering En tidslinje är ett bra sätt att visualisera ett historiskt händelseförlopp.1. Vattenrådsutveckling
10. Reflektionsrunda En gemensam reflektion där ni får höra varandras tankar och själv uttrycka dina egna tankar.1. Vattenrådsutveckling
11. Rundel och inbjudande rum Val av lokal och hur vi sitter eller hur vi kan röra oss påverkar hur samtalet fungerar.1. Vattenrådsutveckling
12. Fika Det viktigaste av allt är fikan brukar vi höra. Fika är inte bara viktigt för att vi är sugna på något gott.1. Vattenrådsutveckling
13. Roller och hattar Detta är ett sätt att upptäcka vilka olika roller deltagarna i gruppen har. Det kan öka tilliten och göra oss mer medvetna om komplexiteten.1. Vattenrådsutveckling
14. Visionsbygge Levande och konkreta visioner är viktiga för en gemensam riktning, drivkraft och samarbete. Engagerande visioner behöver tas fram där alla i gruppen får medverka med sina egna visioner.1. Vattenrådsutveckling
15. Framtidshistoria Ett lekfullt sätt att med hjälp av visionen skapa en berättelse från dagens datum fram till visionen.1. Vattenrådsutveckling
16. Vattenrådskartläggning Detta innebär att ni kartlägger kompetenser, engagemang, utbildningsbehov, pågående projekt och annat, så att ni får en bild av hela gruppens resurser och behov.1. Vattenrådsutveckling
17. Handlingsplan och mål Syftet med en handlingsplan är att ge struktur och underlätta genomförandet för att nå mål och visioner som vi kommit fram till. Planen svarar på VEM gör VAD, HUR och NÄR.1. Vattenrådsutveckling
18. Kommunikationsplan God kommunikation är nödvändigt för att organisationer och projekt ska fungera. Samtidigt är det ofta detta som brister och som skapar problem och misstro i arbetet.1. Vattenrådsutveckling
19. Arbetsgruppsutveckling Genom att bilda mindre arbetsgrupper i ett vattenråd kan ni enklare och effektivare vidareutveckla olika projekt som exempelvis finns i en handlingsplan.1. Vattenrådsutveckling
20. Samordnare En vattenrådssamordnare arbetar på uppdrag av vattenrådet och bidrar till att rådets arbete rullar på. Arbetsuppgifterna kan variera beroende på vattenrådets förutsättningar och inriktning1. Vattenrådsutveckling
21. Coach/processledare Utöver samordnare är det bra med en funktion som kan coacha exempelvis vattenråd, vattengrupper, samordnare, ordförande och styrelser.1. Vattenrådsutveckling
22. Smultronmetoden Med hjälp av en karta sammanställer ni tillsammans vackra, värdefulla, intressanta eller pedagogiska platser i avrinningsområdet.2. Delaktighet och kunskap
23. Dagens art eller kulturhistoriska miljö Detta är ett sätt att öka kunskapen om typiska eller särskilt intressanta arter, ekosystem och kulturhistoriska miljöer inom avrinningsområdet.2. Delaktighet och kunskap
24. Dialogmöte Ett dialogmöte kan användas för att utveckla arbete med vatten i ett avrinningsområde.2. Delaktighet och kunskap
25. Lokalt nätverkande och perspektivbreddning Genom lokala nätverk som redan finns nås många och ny kunskap samlas.2. Delaktighet och kunskap
26. Kulturhistoria och natur vid vatten Att inkludera kulturhistoria i vattenarbetet är ett sätt att bredda deltagandet och att göra arbetet än mer intressant.2. Delaktighet och kunskap
27. Studiebesök Genom att tillsammans besöka en plats för att studera någon viss miljö eller ett ämne kan ni få ny kunskap, nya perspektiv och idéer. Dessutom får ni en gemensam upplevelse som ni kan återkomma till.2. Delaktighet och kunskap
28. Faddervattendrag Faddervattendrag innebär att ta ansvar för och utforska det “egna” vattendraget. Detta kan göras som markägare, i en vattengrupp eller av en skola.2. Delaktighet och kunskap
29. Vattendragsvandring och busstur Vid en vattendragsvandring går ni längs ett vattendrag för att utforska och lära er om området tillsammans med andra. Ni kan även göra en busstur för att se fler platser i avrinningsområdet.2. Delaktighet och kunskap
30. Vandringsleder med information Det finns många leder genom natur längs med sjöar och vattendrag. Ofta har de gjorts och underhålls av lokala krafter som hembygdsföreningar eller byalag och ibland av kommunen.2. Delaktighet och kunskap
31. Vatten och kreativitet Vatten och natur är en fantastisk källa till inspiration och kreativitet. Genom detta kan vi koppla samman kultur och vattenarbetet.2. Delaktighet och kunskap
32. Vattnet i skolan Vatten, avrinningsområden och kuster är en fantastisk utgångspunkt i skolornas undervisning och passar mycket bra för lärande om hållbar utveckling.2. Delaktighet och kunskap
33. Naturguideutbildning Naturguideutbildning används för att inspirera, utbilda och sänka tröskeln så att fler personer ska våga hålla i egna lokala naturguidningar eller vattendragsvandringar.2. Delaktighet och kunskap
34. Vattendag Under en vattendag visar ni upp ert vattensystem eller ett vattendrag för en bredare allmänhet.2. Delaktighet och kunskap
35. Vänfloder eller vänkuster Vänfloder, vänsjöar eller vänkuster kan vara ett inspirerade sätt att knyta kontakter med människor, skolor och samhällen vid andra floder i världen för att byta erfarenheter, få nya kunskaper och skapa ett globalt perspektiv.2. Delaktighet och kunskap
36. Kunskapsbibliotek Ofta finns mycket kunskap från ett område som tidigare inventeringar och provtagningar.2. Delaktighet och kunskap
37. Vattenrådspresentation Syftet är att presentera, väcka nyfikenhet och informera om vattenrådets arbete och syfte. Detta ger möjlighet att uppmärksamma vattensystemet och dess ekosystemtjänster.2. Delaktighet och kunskap
38. Vattensystemspresentation Syftet är att presentera och ge en helhetsbild av vattensystemet vad gäller natur, vatten, geologi, samhälle, kulturhistoria, ekosystemtjänster och problem samt kanske även förslag till åtgärder.2. Delaktighet och kunskap
39. Avrinningsområdet som idé och karta En bra och tillräckligt detaljerad karta över avrinningsområdet är ett av de mest pedagogiska verktygen ni kan använda för att förstå hur vattnet länkar samman landskapet.2. Delaktighet och kunskap
40. GIS-analyser och temakartor Pedagogiska kartor med olika teman som exempelvis visar jordarter, erosionsrisker, våthet, naturvärden, historia, grundvatten och översvämningsområden är värdefullt för förståelsen av avrinningsområdet.2. Delaktighet och kunskap
41. Filmning med drönare och undervattenskamera Att se vattenmiljöer ovanifrån eller under vattenytan skapar intresse och engagemang. Ni får också bättre förståelse för hur miljöerna ser ut.2. Delaktighet och kunskap
42. Värdekartläggning Ett vattensystem med sjöar, vattendrag och våtmarker har många viktiga värden och funktioner för vår överlevnad och hälsa. Dessa kallas ofta ekosystemtjänster.2. Delaktighet och kunskap
43. Dikningsföretagssamverkan Genom samverkan med dikningsföretag kan metoder utvecklas som både ger mindre kostnader för dikesunderhåll samtidigt som vattenmiljön kan förbättras i jordbruksområden.2. Delaktighet och kunskap
44. Lokal vattengrupp En lokal vattengrupp är en grupp med personer som är intresserade av sitt lokala vattendrag, sjö eller kust och som vill jobba tillsammans för att lära mer, utforska miljöerna. Det kan handla om allt från växter, fiskar eller andra djur till kulturhistorien i området. 2. Delaktighet och kunskap
45. Vattensamverkan med kommunen Vattenrådet erbjuder samverkansmöte kring vattensystemets värden och vattenrådets roll för tjänstepersoner och politiker på kommunen. Detta kan även innebära att ni hittar former för fortsatt samarbete mellan kommunen och vattenrådet.3. Myndighetssamverkan
46. Planeringsdialog Genom att etablera vattenrådet som dialogpart i den kommunala planeringsprocessen får ni en bredare och bättre kunskap som skapar bättre helhetssyn på vattenfrågorna.3. Myndighetssamverkan
47. Myndighetssamverkan Vid arbete med lokala projekt är det värdefullt med samverkan med myndigheter som kommuner, länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.3. Myndighetssamverkan
48. Vattentvärgrupp En vattentvärgrupp kan finnas i en kommun eller inom andra myndigheter för att skapa samarbete mellan förvaltningar eller avdelningar.3. Myndighetssamverkan
49. Kontaktpersonsuppdraget En tjänsteperson från länsstyrelsen eller vid behov även kommunen fungerar som kontaktperson till vattenrådet. Vattenrådet får på så sätt stöd och en bättre kanal till länsstyrelsen/kommunen.3. Myndighetssamverkan
50. Lokal synoptisk provtagning Ofta finns samordnad recipientkontroll (vattenprovtagning) som kommuner och större företag inom avrinningsområden deltar i. Detta är ett ganska grovmaskigt nät av provpunkter.4. Åtgärder och uppföljning
51. Blå mål klassning Detta är en välprövad metod att bedöma tillståndet hos mindre vattendrag i skog utan att ni behöver vara biolog. Metoden kan användas av markägare och vattengrupper och på så sätt öka det lokala intresset och kunskapen om hänsyn och åtgärder längs vattendragen.4. Åtgärder och uppföljning
52. Greppa näringen Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel4. Åtgärder och uppföljning
53. Lokal åtgärdsplan En lokal åtgärdsplan är ett verktyg som beskriver vilka åtgärder som behöver göras för att förbättra vattnen inom ett mindre geografiskt område, exempelvis inom ett avrinningsområde eller del avrinningsområde.4. Åtgärder och uppföljning
54. Uppföljning och förbättring Utvärdering och förbättring av projekt, där alla deltar och bidrar med tankar.4. Åtgärder och uppföljning
55. Lokal åtgärdsidentifiering Markägare har själva mycket kunskaper om problem och åtgärder. Genom vattendragsvandringar och kartmaterial ritar markägare själva in på kartor var de tycker det finns behov av åtgärder och var de vill göra åtgärder som anläggning av våtmarker, fosfordammar, reglerbara dräneringsbrunnar, skyddszoner med mera.4. Åtgärder och uppföljning
56. Sammanställning av bidragsmöjligheter En sammanställning av olika bidrag för åtgärder eller åtgärdsunderlag som planeras underlättar för de som ska göra ansökningar.4. Åtgärder och uppföljning
57. Åtgärdspalett Det finns många olika typer av åtgärder att göra allt från mycket enkla vardagliga utan större ansträngning till betydligt mer komplicerade. Många åtgärder kan ni som privatpersoner, markägare och företagare göra direkt.4. Åtgärder och uppföljning
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut