Om beslutet inte följs

Hitta på sidan

Har en verksamhetsutövare inte vidtagit de åtgärder som ålagts denne behöver tillsynsmyndigheten ta ställning till vilket nästa steg i tillsynen är. I detta avsnitt beskrivs vite, verkställighet av kronofogdemyndigheten och rättelse på den felandes bekostnad.

Vite

Har en verksamhetsutövare inte vidtagit de åtgärder som ålagts denne kan nästa steg vara att fatta ett nytt beslut om dessa åtgärder, som förenas med vite. Om det kan anses motiverat med ett vite måste avgöras från fall till fall.

Det är inte säkert att handläggare har delegation på att fatta beslut om vite, varför ärendet kan behöva tas till miljönämnden.

Skäl att använda vite

Skäl att använda vite kan till exempel vara att adressaten inte följt tidigare förelägganden eller beslut rörande en viss anläggning eller i andra ärenden. Om adressaten tydligt uttalat att hen inte har för avsikt att efterfölja ett föreläggande kan detta utgöra skäl för att förena ett första föreläggande med vite. Är det förknippat med risk för stora skador för miljön eller människors hälsa om ett utsläpp av avloppsvattnet inte snarast upphör kan detta förhållande också ses som skäl att förena ett första föreläggande med vite.

Krav på beslut om vite

Av 2 § viteslagen framgår att föreläggande med vite bland annat måste vara riktat till en eller flera adressater och tidssatt, se även avsnitt Hur ska beslutet utformas?. För att vite ska kunna dömas ut finns också ett antal krav. Se därför också avsnitt Förutsättningar för utdömande av vite.

Närmare bestämmelser om viten finns i lag (1985:206) om viten. Här framgår bland annat att vite inte får föreläggas om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet (2 § 2 st. viteslagen). Av 3 § sista meningen i viteslagen framgår även att när flera personer föreläggs gemensamt ska ett särskilt belopp fastställas för var och en av dem. Viten omfattas inte av så kallat solidariskt ansvar. Alltså kan flera adressater inte tillsammans ansvara för ett gemensamt vitesbelopp. I MÖD:s dom M 2539-14, undanröjdes vitet men förbudet fastställdes.

Olika typer av viten

När vite föreläggs ska ett belopp bestämmas utifrån vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt (3 § lag om viten). Syftet är att storleken på vitesbeloppet ska vara tillräckligt för att förmå adressaten att följa beslutet.

Om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna får vite istället föreläggas som löpande vite (4 § lag om viten). Det finns tre olika former av löpande viten. Löpande vite kan utgå med ett visst belopp

  • varje tidsperiod, till exempel månad eller annan lämplig tidsperiod som föreläggandet inte har följts,
  • varje gång mottagaren inte uppfyller förpliktelsen om det är fråga om en återkommande förpliktelse, eller
  • varje gång en överträdelse sker när det är fråga om ett förbud.

Löpande vite kan gälla mot ny fastighetsägare under förutsättning att en anteckning gjorts i fastighetsregistret innan ägarbytet, se avsnitt Anteckning i fastighetsregistret.

Vid användning av löpande vite behöver tillsynsmyndigheten vara aktiv och följa upp ärendet med samma intervall som har bestämts i vitesbeslutet. Står det till exempel i beslutet att vitet gäller per månad så bör miljöförvaltningen också följa upp ärendet varje månad genom inspektion. I annat fall finns risk att domstolen bara dömer ut vitet för den månad som visats att vitesföreläggandet överträtts.

Vitets storlek

När vitets storlek ska bestämmas ska tillsynsmyndigheten ta hänsyn till flera olika faktorer som till exempel vad åtgärden kostar att genomföra, vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden, hur stor miljöpåverkan fortsatt utsläpp har och hur bråttom det är att rättelse sker. Bedömningen ska leda fram till ett vitesbelopp som kan förmå mottagaren att göra vad hen ska. Det finns flera domar från MÖD där vitet jämkats se M 8632-01, M 304-08, M 5811-12 och M 2946-19.

Utdömande av vite

Tillsynsmyndigheten ska enligt vad som följer av 26 kap. 1 § miljöbalken bevaka att beslutade vitesföreläggande följs och begära utdömande av vite hos domstol om rättelse inte skett i tid. Om vitesföreläggandet inte följts får tillsynsmyndigheten vända sig till mark- och miljödomstolen för att ansöka om att vitet ska dömas ut (21 kap. 1 § miljöbalken). Om mark- och miljödomstolen beslutar att inte döma ut vitet och tillsynsmyndigheten inte är nöjd med domen, kan tillsynsmyndigheten överklaga den till Mark- och miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.

Det är viktigt att kontrollera att rätt befattningshavare fattar beslut om ansökan om utdömande av vite enligt tillsynsmyndighetens delegationsordning. Saknas delegation till handläggare måste nämnden fatta beslut, se MÖD M 1748-14. Ärendet behöver dock inte kommuniceras med verksamhetsutövaren och nämndens beslut att begära utdömande hos domstolen är inte överklagningsbart.

Förutsättningar för utdömande av vite

I ett mål om utdömande av vite ska domstolen pröva om det föreläggande som ansökan avser

  • är lagligen grundat,
  • om föreläggandet har delgetts adressaten,
  • om det har vunnit laga kraft och
  • om den som har vitesförelagts har brutit mot föreläggandet eller förbudet.

Om adressaten (verksamhetsutövaren) har brutit mot föreläggandet ska domstolen pröva om det funnits giltigt hinder att följa föreläggandet. Om det finns förutsättningar för att vitet ska dömas ut ska domstolen även pröva vitets storlek och beakta om det finns särskilda skäl att jämka det.

Det är många olika moment för miljöförvaltningen att hålla reda på innan vite kan begäras utdömt. Några kontrollpunkter på vägen:

  • Ett vitesföreläggande måste vara korrekt utformat, se avsnitt Krav på beslut om vite.
  • För att systemet ska fungera effektivt och för att tillsynsmyndigheten ska framstå som trovärdig är det viktigt att bevaka de ärenden där förelägganden eller förbud förenats med vite. Myndigheten bör inte vänta för länge med en ansökan om utdömande. En sådan bör göras snarast efter att fristen för att vidta åtgärder har löpt ut. Om mer än två år förflutit sedan förutsättningarna för att väcka talan om utdömande av vite uppkom, förfaller ärendet enligt 9 § viteslagen. (MÖD M 1179-14).
  • Det är den som ansökt om utdömande av vite som ska visa att förutsättningarna för att döma ut vitet föreligger. Myndigheten behöver styrka att överträdelse har skett. Det räcker till exempel inte att det finns en person folkbokförd på den aktuella fastigheten för att visa att det finns otillåtna utsläpp (MMD 3314-19). Domar som ger stöd i hur miljöförvaltningen kan visa att överträdelse skett är till exempel M 9872-17 , M 3774-15 och M 4161-21 från MÖD där vitet dömdes ut. Jämför med M 13593-20 där vitet inte dömdes ut.
  • Har fastigheten bytt ägare kan föreläggandet med vite bara göras gällande mot den nya ägaren om det är ett löpande vite och beslutet har antecknats i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Vitesföreläggandet och ansökan om utdömande av vite måste annars avse samma adressat. Se 26 kap. 15 § miljöbalken.
  • Har överträdelse konstaterats vid flera tillfällen vid löpande vite? Ansök då om vitets utdömande i separata ansökningar eftersom det finns en ”stoppregel” i 9 § viteslagen, som gör att domstolen inte kan döma ut mer i vite än vad som anges i föreläggandet. Se till exempel MÖD M 1232-19 och P 4440-20.

Se även avsnitt Delgivning.

Verkställighet av kronofogdemyndigheten och rättelse på den felandes bekostnad

Ibland kan miljöförvaltningen konstatera att förvaltningens krav inte har blivit tillgodosedda trots att flera tillsynsåtgärder vidtagits.

Tillsynsmyndigheten måste i ett sådant fall noga överväga hur den bäst driver tillsynsärendet vidare. Krav på åtgärder måste vara miljömässigt motiverade och inte innebära ett oproportionerligt ingripande från myndighetens sida. Rättelse på den felandes bekostnad kan vara en möjlighet, men förutom proportionalitetsaspekter måste även risken för att kommunen får bekosta åtgärderna noga övervägas innan tillsynsmyndigheten beslutar om sådan rättelse. En bedömning måste alltid göras i det enskilda fallet.

Det finns dock några olika möjligheter att tvångsvis genomföra myndighetens beslut om tillsynsmyndigheten kommer fram till att det är det som måste göras. Viktigt är att komma ihåg att myndigheten bör väga eventuellt ingripande mot den faktiska risk för påverkan på miljön och hälsan som föreligger i det enskilda ärendet.

Se även avsnitt När verksamhetsutövaren är gammal, sjuk eller har dålig ekonomi.

Verkställighet av kronofogdemyndigheten, 26 kap. 17 § miljöbalken

Tillsynsmyndigheten kan ansöka hos kronofogdemyndigheten om att denne ska verkställa beslutet. Blankett finns på kronofogdemyndighetens hemsida. För verkställighet tar kronofogdemyndigheten ut en avgift. (Kronofogdemyndigheten, 2020)

Ett beslut måste inte vara förenat med vite för att tillsynsmyndigheten ska kunna ansöka om verkställighet. Däremot måste beslutet som huvudregel ha vunnit laga kraft. Kravet på laga kraft gäller dock inte om tillsynsmyndigheten har förordnat att det ska gälla omedelbart, det vill säga att det ska gälla även om det överklagas.

Kronofogdemyndighetens möjligheter att genomföra verkställigheten är beroende av hur beslutet har utformats. Ett förbud är sannolikt svårare att verkställa än ett preciserat föreläggande om en definierad fysisk åtgärd.

I 29 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges att tillsynsmyndigheten ska samråda med Havs- och vattenmyndigheten innan handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken begärs hos Kronofogdemyndigheten.

Rättelse på den felandes bekostnad, 26 kap. 18 § miljöbalken

I stället för att begära verkställighet enligt 17 § får tillsynsmyndigheten besluta att rättelse ska vidtas på den felandes bekostnad.

Det vanliga är att tillsynsmyndigheten först meddelar beslut om föreläggande eller förbud. Om de inte följs kan det bli aktuellt att gå vidare med rättelse på den felandes bekostnad. Av förarbetena till miljöbalken framgår att det kan gälla fall där det är nödvändigt med en snabb handläggning för att undanröja en hälso- eller miljörisk. Det kan också avse bagatellartade fall där rättelse kan ske på ett enkelt sätt genom tillsynsmyndighetens försorg. (Proposition 1997/98:45 Miljöbalk, del 2, 1997, ss. 277-278)

Enligt 26 kap. 18 § 2 st kan tillsynsmyndigheten besluta om rättelse på den felandes bekostnad även utan föregående föreläggande eller förbud, om tillsynsmyndigheten med hänsyn till risken för allvarliga skador finner att rättelse bör göras genast eller det finns andra särskilda skäl. Det är i dessa fall tillräckligt att någon låter bli att vidta en åtgärd, som åligger denne enligt balken eller enligt föreskrifter eller villkor som meddelats med stöd av balken. Ett sådant beslut om rättelse kan aktualiseras om det finns skäl att anta att ett föreläggande eller förbud inte skulle följas eller att det inte tillräckligt snabbt eller effektivt skulle leda till det önskade resultatet. (Proposition 1997/98:45 Miljöbalk, del 2, 1997, ss. 277-278)

Tillsynsmyndigheten ska alltid fatta ett formellt beslut om rättelse. Detta gäller även i brådskande fall. Beslutet kan överklagas. Det finns därför ofta skäl, framför allt om beslut enligt andra stycket meddelats, att ange att beslutet ska gälla även om det överklagas, se avsnitt Verkställighetsförordnande enligt 26 kap. 26 § miljöbalken.

Det praktiska genomförandet sker genom att tillsynsmyndigheten anlitar någon som mot ersättning utför åtgärden. När det gäller små avloppsanläggningar ska också tillsynsmyndigheten samråda med Havs- och vattenmyndigheten innan beslutet fattas. Om saken är så brådskande att samråd inte hinns med, får tillsynsmyndigheten fatta beslut om rättelse ändå, se 29 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

När tillsynsmyndigheten beslutar om rättelse sker detta med förutsättningen att verksamhetsutövaren själv ska stå för kostnaden. Det är tillsyns­myndigheten som i första hand betalar för åtgärdens utförande. Meningen är dock att verksamhetsutövaren i slutänden ska stå för kostnaden för rättelse­åtgärderna och det kan bli genom en process vid allmän domstol.

Relevanta rättsfall

Rättsfall

Avsnitt där rättsfallet finns

Domstol, datum och målnummer

Förutsättningar för utdömande av vite

Mark- och miljööverdomstolen, 2014-06-17, M 1179-14

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2019-07-08, M 1232-19

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2021-03-21, M 13593-20

 

Mark- och miljödomstolen Växjö, 2019-08-12, M 3314-19

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2016-06-16, M 3774-15

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2022-04-05, M 4161-21

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2018-08-23, M 9872-17

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2021-10-08, P 4440-20

Krav på beslut om vite

Mark- och miljööverdomstolen, 2014-06-18, M 2539-14

Utdömande av vite

Mark- och miljööverdomstolen, 2014-06-19, M 1748-14

Vitets storlek

Mark- och miljööverdomstolen, 2019-03-01, M 2946-19

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2008-05-06, M 304-08

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2012-12-06, M 5811-12

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2003-04-22, M 8632-01

Litteraturreferenser

Litteraturreferenser

Referens

Författare

Ansöka om verkställighet

Kronofogdemyndigheten. (den 1 oktober 2020).

Proposition 1997/98:45 Miljöbalk, del 2

Regeringen. (1997).

Publicerad: 2022-09-05
Sidansvarig: Webbredaktion