Delgivning

Delgivning regleras i lag och förordning

Delgivning regleras i delgivningslagen (2010:1932) och delgivningsförordningen (2011:154). Enligt delgivningslagen kan delgivning ske på följande sätt:

• vanlig delgivning (16-18 §§),
• muntlig delgivning (19-21 §§),
• förenklad delgivning (22-26 §§),
• särskild delgivning med juridisk person (27-30 §§),
• stämningsmannadelgivning (personlig överlämning, surrogatdelgivning eller spikning) (31-46 §§), och
• kungörelsedelgivning (47-51 §§), beskrivs ej nedan.

Delgivningssätt ska enligt 4 § delgivningslagen väljas med utgångspunkt från att det ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och medföra så lite kostnader och besvär som möjligt. Delgivning får inte ske på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till omständigheterna i delgivningsärendet. I en dom från MÖD, M 3723-05, konstaterade domstolen att tillkännage ett beslut på kommun­ens anslagstavla inte räknas som delgivning enligt delgivningslagens bestämmelser och avslog därför tillsynsmyndighetens ansökan om utdömande av vite.

Det är alltid myndigheten som bär kostnaden för delgivningen. Det framgår av 2 § delgivningsförordningen.

Vanlig delgivning

Genom vanlig delgivning (16 § delgivningslagen) skickas eller lämnas handlingen som ska delges direkt till del­givningsmottagaren, till exempel per post. Delgivningsmottagaren återsänder sedan själv en bekräftelse på att hen har tagit del av beslutet. Av 5 § delgivningsförordningen framgår att information om delgivningsbekräftelse ska bifogas den delgivna handlingen, och vilka uppgifter denna information ska innehålla. Ett sätt att säkerställa att denna information alltid följer med är att skicka ut ett färdigtryckt delgivningskvitto med förbetalt porto som adressaten uppmanas skriva under och skicka tillbaka.

Delgivning får ske elektroniskt. Det är dock inte alltid lämpligt att delge på detta sätt, så länge inte elektronisk legitimation används så att det säkert går att fastställa att beslutet nått adressaten.

Om en delgivningsmottagare i ett samtal lämnar uppgift om att denne tagit emot handlingen bedöms detta utgöra en bekräftelse av delgivningen, som kan antecknas i en tjänsteanteckning. Detta ska dock inte förväxlas med muntlig delgivning enligt nedan.

Muntlig delgivning

En adressat kan anses delgiven om vederbörande till exempel hör av sig på telefon och vill diskutera ärendet och beslutet då läses upp för honom eller henne (muntlig delgivning). Förvaltningen kan i sådana fall göra en utförlig tjänsteanteckning och registrera denna. Det ska tydligt framgå att adressaten är delgiven och känner till beslutet och dess innebörd. Muntlig delgivning har skett när innehållet i beslutet har lästs upp. När ärendet är komplicerat och beslutet omfattande är det inte lämpligt att använda muntlig delgivning. Sådana förhållanden kan ofta finnas i tillsynsärenden som rör små avlopp.

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas till delgivningsmottagaren på dennes senast kända adress och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats (22-23§§ delgivningslagen).

En förutsättning för att miljöförvaltningen ska kunna använda förenklad delgivning är att mottagaren har fått information om detta i förväg (24 § delgivningslagen). Informationen behöver inte, enligt 25 § andra stycket delgivningslagen, delges när någon har gett in en handling i målet eller ärendet och informationen till denne lämnas i nära anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten,

Det framgår vidare av 24 § delgivningslagen att förenklad delgivning inte får användas för handlingar som inleder ett förfarande.

Förenklad delgivning bör inte användas under semestertider, längre helger etc. Detsamma gäller om det finns någon annan anledning att misstänka att parten inte kommer att nås av handlingarna

Förenklad delgivning har skett när två veckor har gått från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet närmast följande arbetsdag har skickats till samma adress som till det första meddelandet och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom två veckor (26 § delgivningslagen). Ett exempel på när delgivning inte kan anses ha skett är om någon av handlingarna kommer i retur.

Särskild delgivning med juridisk person

Ibland kan adressaten för ett beslut vara till exempel ett aktiebolag, en bostadsrättsförening eller en ideell förening. Om vanlig delgivning inte fungerar kan så kallad särskild delgivning med juridisk person användas (27-30 §§ delgivningslagen.) Det får dock användas först när ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats i samma delgivningsärende eller ett sådant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst, se till exempel MÖD 6208-20.

Delgivningen sker genom att handlingarna skickas i brev till den adress som den juridiska personen har registrerat hos Bolagsverket. Därefter skickas närmast följande arbetsdag ett kontrollmeddelande.

Särskild delgivning med juridisk person får inte användas om det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna i delgivningsärendet, till exempel för att delge ett fåmansbolag under semestertider (JO 1999/2000 s. 164). Eftersom det inte krävs någon kvittens av behörig företrädare är det viktigt att de formella förutsättningarna är uppfyllda innan delgivningssättet får användas.

Stämningsmannadelgivning

Om inget av de vanligare delgivningssätten har lyckats, eller om miljöförvaltningen i förväg bedömt att adressaten troligen inte kommer att skicka tillbaka ett underskrivet delgivningskvitto eller hämta ut ett beslut på posten, kan så kallad stämningsmannadelgivning användas (31–46 §§ delgivningslagen). Vid stämningsmannadelgivning ska miljöförvaltningen lägga den handling som ska delges i ett kuvert som därefter försluts, om det inte finns skäl mot det. Information om delgivningsbekräftelse ska följa med. Informationen ska innehålla myndighetens namn och adress och handlingens delgivningsnummer (11 § delgivningsförordningen).

Det finns tre olika varianter av stämningsmannadelgivning - personlig överlämning, surrogatdelgivning och spikning.

Personlig överlämning

Beslutet överlämnas till mottagaren personligen av stämningsman vid till exempel polismyndighet eller av anställd vid ett auktoriserat delgivningsföretag. Tjänsten är avgiftsbelagd. Hos Länsstyrelsen finns information om vilka delgivningsföretag som är auktoriserade. (Länsstyrelserna, 2020)

Surrogatdelgivning

Vid stämningsmannadelgivning kan delgivning ske genom att beslutet lämnas till någon vuxen person i adressatens hushåll eller till adressatens arbetsgivare, så kallad surrogatdelgivning (34-37 §§ delgivningslagen). Delgivningen kan godtas om det kan anses att adressaten har fått kännedom om vitesföreläggandet på annat sätt, se dom M 8103-17 från MÖD.

Spikning

Om adressaten inte kan påträffas kan delgivning ske genom så kallad spikning, att beslutet lämnas av stämningsmannen i eller i närheten av adressatens hemvist (38 § delgivningslagen).

I MÖD:s dom M 3768-13 hade spikning utförts i enlighet med lagstiftningen, men delgivning ansågs ändå inte ha skett. Är det känt att adressaten inte bor på fastigheten trots att hen är folkbokförd där är spikning inte tillräckligt.

Om adressaten bor utomlands

Enligt 3 § delgivningslagen får delgivning med en person som vistas utomlands ske om den stat där delgivning ska ske tillåter det. Vid delgivning får lagen på den utländska orten tillämpas, om det inte skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper. Skatteverket har uppgifter om adresser till fastighetsägare som bor i utlandet, men även om en utländsk fastighetsägare har tilldelats ett så kallat samordningsnummer så innebär tyvärr inte detta att det alltid finns en uppdaterad och korrekt adress.

Centralmyndigheten för internationell delgivning i Sverige som hör till Länsstyrelsen i Stockholms län, kan kontaktas och ge hjälp vid svårare ärenden som gäller utlandsdelgivningar. Centralmyndigheten har även en rådgivande roll i delgivningsfrågor och har gett ut en vägledning om delgivning till utlandet, se Centralmyndighetens webbplats.

Följ upp att delgivningskvittot kommer tillbaka

Det är viktigt att det finns en bra rutin för att följa upp att delgivningskvittot verkligen kommer tillbaka och är undertecknat av adressaten, eller annan behörig person, inom en viss tid, vanligen en vecka eller två. Så länge som myndigheten inte kan visa att adressaten faktiskt har tagit del av beslutet, har inte tiden för överklagande börjat löpa. Överklagandetiden är tre veckor och denna tid börjar räknas från dagen då adressaten tagit emot beslutet.

Det är sällan meningsfullt för tillsynsmyndigheten att kontrollera att beslutet följts innan det har vunnit laga kraft och adressaten har fått den i beslutet angivna tiden på sig att vidta åtgärderna.

Vid särskild delgivning med juridisk person behövs ingen kvittens på att beslutet mottagits. Av 30 § delgivningslagen framgår när delgivning skett.

Kontrollera att rätt person har skrivit under

Av 11-15 §§ delgivningslagen framgår vem som är delgivningsmottagare.

Det behöver finnas rutiner för att kontrollera att rätt person har skrivit under delgivningen och att samtliga verksamhetsutövare är delgivna. Se till exempel M 2654-11 från MMD där det inte gick att se vem som skrivit under delgivningskvittot. Därmed gick det inte att avgöra om personen i fråga hade rätt att företräda föreningen som var adressat i ärendet.

Om adressaten är en eller flera fysiska personer så ska dessa ha skrivit under med sina namn. För att beslutet ska kunna göras gällande mot exempelvis var och en av två makar som gemensamt äger en fastighet gemensamt måste båda delges. Men miljöförvaltningen kan också välja att endast rikta krav mot en av flera verksamhetsutövare, om det är lämpligt i det enskilda fallet.

Om den som ska delges är en juridisk person är det viktigt att kontrollera att den som har undertecknat är firmatecknare om vanlig delgivning använts. Uppgifter om vem som är firmatecknare kan hämtas från www.allabolag.se eller www.bolagsverket.se. Se även avsnitt Särskild delgivning med juridisk person.

Om adressaten är en juridisk person

– aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller liknande
Här måste man skaffa sig kunskap om vem som har rätt att företräda den juridiska personen. Om flera är behöriga tillsammans, är var och en av dem delgivningsmottagare. När det gäller de olika bolagsformerna finns uppgifter om firmatecknare hos bland annat Bolagsverket.

AB (aktiebolag) – i bolagsregistret anges vilka eller vilken av styrelseledamöterna som får ”teckna firman”. En VD får alltid skriva under, se 13 § delgivningslagen.

HB (handelsbolag) – i bolagsregistret finns information om vilka som är bolagsmän och om vem som ”tecknar firman”.

KB (kommanditbolag) – är egentligen ett handelsbolag i grunden men här har de olika bolagsmännen olika ansvar och har också fått olika namn efter sitt ansvar. En kommanditdelägare är en bolagsman som bara ansvarar för en begränsad del medan en komplementär är en bolagsman med obegränsat ansvar. En kommanditdelägare får inte teckna firman. I bolagsregistret finns information om vem eller vilka som är komplementärer och vem som ”tecknar firman”.

Kommunala nämnder – vem som är behörig delgivningsmottagare i respektive nämnd bör framgå av reglemente och delegationsordning. Se även avsnitt Kommun.

Bostadsrättsföreningar – är en sorts ekonomisk förening som ska upplåta lägenheter med bostadsrätt. Det är styrelsen som ”tecknar firman”. Styrelsen i sin tur kan till exempel ge en ledamot denna rätt. Detta ska framgå av information i bolagsregistret.

Om mottagningskvittot är underskrivet av en person som inte är vare sig adressat eller anges som firmatecknare i Bolagsregistret, är det bra att ta kontakt med adressaten och höra om personen ifråga har fått fullmakt att underteckna. Miljöförvaltningen bör begära in en skriftlig fullmakt, särskilt om beslutet är förenat med vite. Det kan ibland räcka med att göra en tjänsteanteckning eller att man får information via e-post i ärendet om att personen getts fullmakt.

Faktisk kännedom om vitesföreläggandet och delgivningskvitto krävs inte vid särskild delgivning med juridisk person, se avsnitt Särskild delgivning med juridisk person. Den juridiska personen förutsätts ha lämnat korrekt adress samt bevaka inkommande post, se MÖD mål nr M 12020-14.

Om adressaten är ett dödsbo

När förvaltningen ska kontrollera att dödsboet har delgivits på rätt sätt är det viktigt att man vet vem som är behörig delgivningsmottagare för dödsboet. Vem som är delgivningsmottagare för dödsbo framgår inte av delgivningslagen, utan av 18 kap. 1 a § ärvdabalken.

Om adressaten är en samfällighet eller ideell organisation

Om den juridiska personen är en förening kan uppgifter om firmateckning finnas hos Skatteverket, framgå av stadgar eller årsmötesprotokoll. Ett praktiskt sätt kan annars vara att begära in uppgifter från adressaten själv.

Om adressaten är en enskild firma

Enskild firma är ingen juridisk person utan drivs av en fysisk person och det är därför denna person som ska skriva under ett delgivningskvitto.

Delgivning av vitesbeslut

Om det är flera verksamhetsutövare som har förelagts med vite så ska samtliga delges. Följden blir annars att vite inte kommer att kunna dömas ut annat än för den som är delgiven, vilket blev fallet i ett mål från MMD i Nacka, M 1221-12.