Små avloppsanläggningar inrättade utan tillstånd

Hitta på sidan

Det förekommer att tillståndspliktiga små avloppsanläggningar har inrättats utan att tillståndsansökan har lämnats in eller att inrättande sker innan tillståndsprocessen är klar.

I sådana fall behöver tillsynsmyndigheten inledningsvis bedöma om anläggningen innebär risker för människors hälsa och miljö utifrån bland annat anläggningens tekniska utformning och lokalisering. Finns uppenbara risker kan ett förbud vara aktuellt. Finns inte dessa risker kan ett tillstånd till anläggningen i efterhand bli aktuellt. Verksamhetsutövaren kan på eget initiativ inkomma med en ansökan. Sker inte detta kan tillsynsmyndigheten behöva överväga om det är proportionerligt att förelägga verksamhetsutövaren om att ansöka om tillstånd.

För vägledning om när miljösanktionsavgift kan bli aktuellt, se avsnittet Miljösanktionsavgift.

Tillstånd i efterhand

Enligt praxis kan myndigheten ge tillstånd för inrättandet av en avloppsanläggning i efterhand. Det finns därmed inte något juridiskt hinder mot att en verksamhetsutövare ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning som redan är på plats, även om tillståndsplikten i 13 § FMH avser inrättande. Någon skyldighet för verksamhetsutövaren att självmant söka tillstånd i efterhand framgår inte av miljölagstiftningen, men det kan vara viktigt för verksamhetsutövaren att få frågan om tillstånd prövad i efterhand. En anledning kan vara frågan om rättskraft. En anläggning som har tillstånd enligt miljöbalken får ett skydd i form av rättskraft vilket innebär att en tillsynsmyndighet inte får besluta om förelägganden och förbud som begränsar ett tillstånd, se till exempel MÖD M 6402-20.

Även om det inte finns en skyldighet som sådan att ansöka om tillstånd för en redan inrättad anläggning, torde det enligt Havs- och vattenmyndighetens uppfattning finnas möjlighet för tillsynsmyndigheten att säkerställa att anläggningen har tillstånd genom att förelägga verksamhetsutövaren att komma in med en tillståndsansökan i efterhand. En tillståndsprövning syftar till att säkerställa bland annat lokalisering, val av teknik samt att ställa upp villkor för driften. En tillståndsprövning ger också möjlighet för berörda grannar att lämna synpunkter. Om det står klart att en verksamhetsutövare vill driva en avloppsanläggning vidare, och inte är villig att själv ansöka om tillstånd, kan det vara befogat att förelägga verksamhetsutövaren om att ansöka om tillstånd för verksamheten i efterhand. Exempel på detta finns avseende vattenverksamheter, se bland annat MÖD M 7763-10, men rättspraxis avseende små avloppsanläggningar saknas. En tillståndsansökan skulle kunna avse enbart den redan inrättade anläggningen, men också de förbättringar/kompletteringar som verksamhetsutövaren har för avsikt att göra av den redan inrättade anläggningen.

En ansökan om tillstånd i efterhand skulle sålunda kunna inkomma genom frivilligt initiativ från den enskilda verksamhetsutövaren, eller som en konsekvens av att myndigheten har förelagt verksamhetsutövaren om att söka tillstånd.

Förutsättningar för att bevilja tillstånd i efterhand

En förutsättning för att miljöförvaltningen ska kunna ge tillstånd i efterhand är att anläggningen och förhållandena på platsen kan bedömas och att denna bedömning utmynnar i att miljöbalkens krav är uppfyllda. Vid en prövning i efterhand saknas ibland vissa av de uppgifter man normalt har vid en vanlig tillståndsprövning, vilket kan göra bedömningen svår. Verksamhetsutövaren har här ett stort ansvar när det gäller att visa att miljöbalkens krav är uppfyllda. Miljöförvaltningen har också möjlighet att begära in de uppgifter som behövs, se avsnitt Komplettering och Tydlighet krävs om vad som ska ingå i ansökan/anmälan och vid komplettering. I regel krävs någon form av dokumentation från utförandet, entreprenörsrapport, kvitton, foton eller liknande.

Skäl för att inte ge tillstånd i efterhand kan till exempel vara

  • bristfällig dokumentation
  • undermålig teknik
  • bristfällig dimensionering
  • olämplig lokalisering

En verksamhetsutövare ska inte ha någon fördel av att ha anlagt en anläggning utan att ha sökt tillstånd. MÖD har i ett mål, M 9983-04, uttalat att det inte ska tas med i bedömningen att anläggningen redan existerar. I domen från MÖD ansågs lösningen inte lämplig och tillstånd gavs därför inte.

Om tillstånd inte kan beviljas

Kan inte tillstånd beviljas utmynnar det i att myndigheten behöver avvisa eller avslå ansökan. Vidare kan ett förbud för den redan inrättade anläggningen behöva meddelas. Om ett förbud inte bedöms som proportionerligt kan ett alternativ vara att förelägga fastighetsägaren om skötsel, drift och kontroll. Varje tillsynsingripande ska handläggas enligt bland annat bestämmelserna i 26 kap. 9 §, se Processen för tillsyn.

Sammanfattning i fyra steg

  1. Finns det uppenbara risker för miljö och hälsa? Förbud kan vara en rimlig tillsynsåtgärd.
  2. Finns möjlighet att direkt bedöma att anläggningen inte kommer att kunna få tillstånd (till exempel riskabel lokalisering eller teknik som inte kan rubriceras som rening)? Förbud kan vara en rimlig tillsynsåtgärd.
  3. Är det oklart om anläggningen skulle kunna få tillstånd? En rimlig tillsynsåtgärd kan vara att förelägga verksamhetsutövaren om att inkomma med tillståndsansökan så får det avgöras i prövningen om det går att ge tillstånd eller ej, med eller utan kompletteringar av anläggningen. Utredningar av hur anläggningen ser ut, grundvattenförhållanden med mera kan ingå. Alternativt inkommer verksamhetsutövaren självmant med en tillståndsansökan som också kan innehålla de förbättringar av anläggningen som denne avser göra.
  4. Kan inte tillstånd beviljas? Ansökan avvisas eller avslås. Förbud kan vara en rimlig tillsynsåtgärd därefter.

När det blir aktuellt med förbud behöver en bedömning göras av om ett förbud är proportionerligt. Är ett förbud inte proportionerligt kan myndigheten istället välja att meddela föreläggande om drift och underhåll. Ett sådant föreläggande kan innehålla beslut om utökad egenkontroll och/eller påverka riskklassningen av anläggningen (tillsynsintervall) jämfört med en anläggning som har genomgått en tillståndsprövning. En bedömning får göras i det enskilda fallet av vad som är skäligt att kräva av verksamhetsutövaren.

Finns det behov av mindre förändringar av en sådan anläggning (som alltså inte kan få tillstånd men där förbud inte heller är proportionerligt) så är HaV:s bedömning att det torde vara möjligt att förelägga om detta. Det förutsätter dock att ändringarna inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 13 och 14 §§ FMH, se avsnitt Tillstånds- respektive anmälningspliktigt.

Relevanta rättsfall

Rättsfall

Avsnitt där rättsfallet finns

Domstol, datum och målnummer

Förutsättningar för att bevilja tillstånd i efterhand

Miljööverdomstolen, 2006-11-09, M 9983-04

Tillstånd i efterhand

Mark- och miljööverdomstolen, 2021-05-20, M 6402-20

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2021-05-20, M 7763-10

Publicerad: 2022-11-02
Sidansvarig: Webbredaktion