Vad kan påverka bedömningen av provresultat?

Hitta på sidan

Om provresultat pekar på ett påtagligt överskridande av villkor eller den reningsprestanda som uppgetts i ansökan bör verksamhetsutövaren ges möjlighet att utreda och redovisa orsaken.

När eventuella åtgärder är vidtagna kan ett nytt prov tas för att bekräfta att anläggningens funktion är tillfredsställande. Se även avsnittet Provtagning.

Hur tillförlitligt är ett stickprov med avseende på fosfor?

I en norsk studie av minireningsverk jämfördes tidsproportionella dygnsblandprover (två timmarsintervall) med stickprover från sex olika fabrikat med tio provserier för varje anläggning. En statistisk analys visade liten skillnad i halten totalfosfor i utgående vatten även om provtagningsmetoderna var olika. Detta tolkades som att de provtagna anläggningarna hade tillräcklig utjämningskapacitet för att tackla stora variationer i inkommande avloppsvatten, och att det därmed var stabila utsläppsförhållanden över dygnet. Rapportförfattarna menar därför att ett stickprov som tas ut kan motsvara att ta ut ett dygnsblandprov (Johannessen, Eikum, & Krogstad, 2011).

I ett annat projekt , också det utfört i Norge, studerade man minireningsverk och visade att variationen i utgående värden mellan veckor kan vara stor, se figur 20 (Johannessen, Eikum, & Jantsch, 2014).

Figur 21Förstora bilden

Diagram från den norska rapporten ” Kontroll av minirenseanlegg – kriterier for avviksbehandling”. På x-axeln antal veckor, på y-axeln mg P/l . Veckovariationsdata för anläggning nr. O10, med uppmätt utsläppsvärde på 3,1 mg P/l (rött streck) och förväntat variationsområde (grönt fält) med utgångspunkt från linjär regressionsmodell. Staplarna representerar resultat av prov uttaget en gång per vecka. Slutsatsen i detta exempel är att det uppmätta värdet 3,1 mg P/l med stor statistisk säkerhet ligger över utsläppsgränsen som här satts till 1,0 mg P/l, även om hänsyn tas till att halterna i utgående vatten varierar över tid. (Johannessen, Eikum, & Jantsch, 2014)

Stickprov som tas ut bör därför betraktas som indikativa prover som bör vägas samman med andra observationer som görs av anläggningen, till exempel förekomst av

  • slamflykt
  • luktproblem
  • konstaterat inläckage av vatten
  • bristande egenkontroll
  • bristande service

I sammanhanget bör man även väga in mät- och analysosäkerheterna för den aktuella parametern.

Tolkning av provresultat

För att bedöma en liten avloppsanläggnings prestanda används vanligen den procentuella reduktionen över anläggningen, men omräkning brukar av praktiska skäl ske till halt i avloppsvattnet. Utgående halt i det renade avloppsvattnet mäts medan inkommande halt normalt beräknas utifrån schablonvärden för inkommande mängder som anges i HVMFS 2016:17, bilaga 1. I bilaga 1 finns också omräkningstabeller mellan procentuell reduktion och halt i utgående renat avloppsvatten.

Halter och mängder av föroreningar i det inkommande orenade avloppsvattnet kan dock variera mycket i det enskilda fallet. Faktorer som man kan behöva ta hänsyn till vid tolkning av analysresultat från provtagning av utgående renat avloppsvatten är till exempel förekomst av tillskottsvatten i form av inläckage eller felaktigt påkopplat dagvatten. Ovidkommande vatten till anläggningen kan leda till en utspädning och lägre halter i utgående renat avloppsvatten. Grundkrav enligt HVMFS 2016:17 är att dag- och dränvatten inte leds till anläggningen och att anläggningen, med undantag för eventuell infiltrerande del, är tät för att hindra in- och utläckage av vatten. Det behöver dock inte innebära att alla anläggningar uppfyller detta. Se avsnitt Tillskottsvatten.

En annan faktor som kan påverka tolkningen av provresultaten är om vattenförbrukningen avviker markant från HVMFS 2016:17. Se avsnitt Vattenförbrukning som avviker från schablonen i HVMFS 2016:17.

Av ovanstående följer att en generös tolkning av provsvaren bör tillämpas och att provsvaret bör ses som en indikation på om anläggningen fungerar eller ej, samt att bedömningen av anläggningens funktion bör ske utifrån fler observationer av anläggningen än enbart provtagning. Se även avsnittet Hur tillförlitligt är ett stickprov?.

Tillskottsvatten

För större avloppsanläggningar med ett långt ledningsnät som har ett stort inläckage kan det vara missvisande att beräkna procentuell reduktion utifrån halt. För denna typ av anläggningar behöver en bedömning göras i det enskilda fallet, det får då anses vara rimligt att verksamhetsutövaren redovisar beräknade utsläppsmängder redan i tillståndsprövningen.

Även avloppsanläggningar som är dimensionerade för ett eller ett par hushåll kan ha ett stort inläckage, särskilt stor är risken om ledningarna mellan hus och avloppsanläggning är gamla. Det finns då till exempel större risk för inläckage av markvatten och att tak- och dräneringsvatten kan vara anslutet till avloppsledningarna.

Om det finns inläckage av stora mängder vatten kan det finnas skäl för tillsynsmyndigheten att ställa krav på att verksamhetsutövaren utreder skälen till inläckaget och redovisar förslag på åtgärder. Eventuella krav på åtgärder kan se olika ut beroende på om den stora andelen tillskottsvatten beror på att belastningen från hushållsspillvatten är väldigt låg eller om det är ett stort inläckage.

Vattenförbrukning som avviker från schablonen i HVMFS 2016:17

En låg vattenanvändning leder till högre halter in till anläggningen och kan ibland innebära högre utgående halter än normalt. Den totala mängden föroreningar som lämnar anläggningen kan däremot vara lägre jämfört med ett hushåll som använder mycket vatten. Det omvända förhållandet kan gälla vid en hög vattenanvändning.

Det finns indikationer på att medelvattenförbrukning i Sverige är lägre än vad det allmänna rådet utgår ifrån. Till exempel undersökte Luleå tekniska universitet i ett projekt spillvattenflöden från 338 små avloppsanläggningar och kom fram till ett medelflöde på 109 liter per person och dygn, vilket kan jämföras med schablonflödet i det allmänna rådet som är 170 (150-200) liter per person och dygn. Det är dock viktigt att observera att standardavvikelsen till medelflödet på 109 liter per person var 45 liter, och således relativt stor. (Inga Herrmann, 2021)

Den faktiska vattenförbrukningen kan till exempel styrkas genom vattenmätare.

Litteraturreferenser

Litteraturreferenser

Referens

Författare

Evaluering av prøvetakingsmetoder for renseanlegg i spredt bebyggelse

Johannessen, E., Eikum, A. S., & Krogstad, T. (2011).

Kontroll av minirenseanlegg - kriterier for avviksbehandling

Johannessen, E., Eikum, A. S., & Jantsch, T. G. (2014).

Spillvattenflöden från hushåll med enskilt avlopp

Inga Herrman, Emmanuel Okwori, Stefan Marklund och Annelie Hedström. (2021).

Publicerad: 2022-09-05
Uppdaterad: 2022-10-10
Sidansvarig: Webbredaktion