Modell för automatiserad riskklassning och lokal justering av riskklassningen

Hitta på sidan

Riskklassningsmetoden i denna vägledning består av två delar, en del som kan automatiseras och en del med lokala justeringar som inte kan automatiseras.

Modell för automatiserad riskklassning

Nedan visas modellen för den del av riskklassningen som kan automatiseras.

Figur 8 Förslag till automatiserad riskklassningsmodell för små avloppsanläggningar. A-B hämtas från Gis-stödet för små avlopp och C-F från verksamhetssystemets objektsregister. Förslag på omvandling av totala riskpoäng till riskklass och sedan tillsynsintervall framgår av tabell 9.

För varje kriterium (rutor längst till vänster i Figur 8) som påverkar riskbedömningen finns flera faktorer där uppgifter hämtas Gis-stödet eller objektsregistret.

För den del som handlar om risken för recipienten (kriterierna A-B) går poängen från det Gis-lager (faktorn) med högst riskpoäng i respektive kriterium in i modellen och bidrar till den totala riskpoängen. Riskpoängen från kriteriet hälsoskydd multipliceras med två innan summeringen sker. Dubbleringen görs för att hälsoskyddsaspekten ska få lika tyngd som miljöskyddet som består av två faktorer, kväve och fosfor. Riskpoängen för recipienten med avseende på hälsa och miljö summeras vilket ger en riskpoäng mellan 0-16.

Riskpoängen för anläggningen räknas ut på samma sätt genom att lägga ihop riskpoäng för utsläpp, dimensionering, tekniska förutsättningar och skötselbehov, vilket ger en riskpoäng mellan 0-38.

Riskpoäng för recipienten och anläggningen läggs sedan ihop till de totala riskpoängen som blir mellan 0-54. Se figur 8 ovan.

Faktorernas riskpoäng är satta i relation till varandra vilket innebär att poängsättningen är relativ. Noll poäng betyder därför inte att risken är värderad till noll utan bara att risken är mindre i förhållande till andra förutsättningar/risker som värderas högre. Poängsystemet är utformat för att ge en differentiering mellan de fyra riskklasserna som beskrivs närmare i avsnitt Riskklassning och tillsynsintervall.

Risk recipient

A. Hälsoskydd

Faktorer

Information hämtas från

Förutsättningar

Risk-poäng

Placering i förhållande till badplatser, vattenskydds­områden för allmänna grund- och ytvattentäkter och/eller många hus nära belägna varandra.

GIS-stödet lager: HS111, HS112, HS121, HS122

Ett avlopp riskerar inte att påverka

0

Ett avlopp har väldigt liten risk att påverka

1

Ett avlopp har liten risk att påverka

2

Ett avlopp riskerar att påverka

3

Ett avlopp har stor risk att påverka

4

B. Övergödning, kväve och fosfor

Faktorer

Information hämtas från

Förutsättningar

Risk-poäng

Kväve: Förekomst av tätbebyggda områden samt kustvatten känsliga för kväve med sämre status än god enligt status­klassningen och där små avlopps­anläggningar står för en viss andel av belastningen.

GIS-stödet lager: N111

Ett avlopp riskerar inte att påverka

0

Ett avlopp har väldigt liten risk att påverka

1

Ett avlopp har liten risk att påverka

2

Ett avlopp riskerar att påverka

3

Ett avlopp har stor risk att påverka

4

Fosfor: Förekomst av tätbebyggda områden samt recipienter med sämre status än god enligt status­klassningen och där små avlopps­anläggningarna står för en viss andel av belastningen.

GIS-stödet lager: P111, P122

Ett avlopp riskerar inte att påverka

0

Ett avlopp har väldigt liten risk att påverka

1

Ett avlopp har liten risk att påverka

2

Ett avlopp riskerar att påverka

3

Ett avlopp har stor risk att påverka

4

Risk anläggning

C. Belastning

Faktorer

Information hämtas från

Förutsättningar

Risk-poäng

Typ av belastning på anläggningen.

Verksamhets­system (BelastningsTyp: wc; bdt; wcbdt)

BDT

0

WC

10

WC och BDT

10

Uppgift saknas

10

D. Dimensionering

Faktorer

Information hämtas från

Förutsättningar

Risk-poäng

Hur många personer (pe) som anlägg­ningen är dimen­sionerad för.

Verksamhets­system (dimension­eringPE)

Uppgift saknas

0

5-25

0

26-50

3

51-200

7

E. Tekniska förutsättningar

Faktorer

Information hämtas från

Förutsättningar

Risk-poäng

Teknik


Verksamhetssystem (anläggningsDelTyp, 'minireningsverk; infiltration; efterpolering; markbädd; slamavskiljare; sluten tank; BDT-filter)


Sluten tank

0

Infiltration, markbädd och bdt-filter

3

Infiltration med fosforrening och markbädd med fosforrening

3

Minireningsverk

3

Endast slamavskiljare

15

Uppgift saknas

15

F. Skötselbehov

Faktorer

Information hämtas från

Förut­sättningar

Risk-poäng

Anläggning med förslitnings­delar

Verksamhets­system (harFörslitnings­delar)

Uppgift saknas

0

Nej

0

Ja

3

Eget omhänder­tagande

Verksamhets­system: typAvEget­Omhänder­tagande, fosfor­material; slam; urin; fekalier; latrin; filter; inget

Uppgift saknas

0

Inget

0

Fosfor­material, slam, urin, fekalier, latrin och/eller filter

3

Data som hämtas från Gis-stödet till den automatiserade modellen för riskklassning

Data som hämtas från Gis-stödet till den automatiserade modellen för riskklassning, risk recipient, kriterier A-B. Mer information om vad lagren i GIS-stödet visar finns i GIS-stödets handledning och storymap som hittas på länsstyrelsernas webbplats.

Yt- eller grundvattnets känslighet med avseende på hälsoskydd

Här är det GIS-stödets poängsättning i lagren HS 111, HS112, HS 121 eller HS122 (se nedan) som avgör vad som går in i riskklassningsmodellen. Det lager som har högst riskpoäng går in i riskklassningsmodellen. Det innebär att riskpoängen för hälsoskydd sätts utifrån om

  1. avloppsanläggningen ligger inom ett vattenskyddsområde där vatten tas från grundvattnet,
  2. det är många hus samlade på liten yta,
  3. avloppsanläggningen ligger inom ett vattenskyddsområde där vatten tas från ytvattnet
  4. avloppsanläggningen ligger nära en badplats

Figur- och tabellangivelser från Gis-stödets handledning

Områden inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt (samtliga beslutade skyddszoner) bedöms ha hög risk för att påverkas, se tabell 12 i Gis-stödet. Lagret för vattenskyddsområden (VSO) omfattar endast VSO beslutade av länsstyrelsen. Detta innebär att ej inrapporterade kommunala VSO samt vattentäkter utan fastställt skyddsområde saknas.

Poängsättning

Tabell 12 i Gis-stödet, riskpoäng för allmänna grundvattentäkter (HS 111).

För att kunna göra en bedömning av risk för påverkan på enskilda dricksvattenbrunnar antas risken öka med täthet mellan bostadsbebyggelse, detta eftersom det saknas nationella data för enskilda dricksvattenbrunnar. Gis-analysen av tätheten görs genom en aggregering av bostäder med högst 200 meters avstånd. Fler hus ökar risken, se tabell 13 i Gis-stödet. Till skillnad från riskvärderingen av sammanhängande bebyggelse i fosfor- och kvävemodellerna i Gis-stödet bedöms det i HS 112 finnas en risk redan vid 5 bostäder och med större avstånd mellan bostäderna.

Här görs ingen skillnad på bergborrade eller grävda brunnar eller hur genomsläpplig marken är. Det är endast tätheten på bostadsbebyggelsen som ger utslag i modellen. Det innebär att grundvatten generellt ingår i riskbedömningen och att det är antalet hus med högst 200 m avstånd som är utslagsgivande för risken.

I Gis-stödet finns ett lager som visar riskpoäng för sammanhängande bebyggelse med avseende på risk för påverkan från nitrat och nitrat till grundvattnet (N 131) där det också är graden av tätbebyggelse som avgör riskpoängen. Antalet hus behöver dock vara högre i N131 för att ge samma riskpoäng. HS 112 har därför valts ut för att ingå i riskklassningsmodellen.

HS112

Klicka för större bild.

Jämför med N 131

Klicka för större bild.

Poängsättning

Tabell 13 i Gis-stödet, riskpoäng för påverkan på enskilda vattentäkter (HS 112).

Jfr med N131, riskpoäng för sammanhängande bebyggelse.

Områden inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt (samtliga beslutade skyddszoner) bedöms ha hög risk för att påverkas, tabell 15 i Gis-stödet. Skiktet för vattenskyddsområden (VSO) omfattar endast VSO beslutade av länsstyrelsen. Detta innebär att ej inrapporterade kommunala VSO samt vattentäkter utan fastställt skyddsområde saknas.

Klicka för större bild.

Poängsättning

Tabell 15 i Gis-stödet, riskpoäng för allmänna ytvatten-vattentäkter (HS 121).

Bedömning badplats görs för samtliga badplatser registrerade på Badplatsen (Badplatsen omfattar EU-bad och andra allmänna badplatser rapporterade av kommuner). Detta innebär att badplatser som inte rapporteras till HaV inte omfattas av riskanalysen. Områden belägna inom 100 m till en badplats bedöms ha en hög risk för påverkan. Eftersom det finns en risk för att en badplats påverkas från ett utsläpp inom det avrinningsområde där badplatsen är belägen ges hela avrinningsområdet med badplats (inklusive 100 m buffert) riskpoäng 2.

Den del av avrinningsområdet som är belägen nedströms badplatsen utgör dock ingen risk, men har inte varit möjligt att inkludera i bedömningen. Avrinningsområde utan badplats ges riskpoäng 0.

Klicka för större bild.

Poängsättning

Tabell 16 i Gis-stödet, riskpoäng för närhet till badplats (HS 122).

Ytvattnets känslighet med avseende på kväve

Här är det GIS-stödets poängsättning i skiktet N 11, ytvattenförekomsters känslighet för kvävebelastning (se nedan) som avgör vad som går in i riskklassningsmodellen.

För att bedöma hur känslig en recipient är för kvävebelastning används Vattenmyndighetens beräknade beting (åtgärdsbehov) som anges i VISS. Känslighet för kvävebelastning är värderad enligt samma metodik som för fosfor, se nedan. Endast kustvattenförekomster inom området ”Avloppskänsliga vatten” enligt avloppsdirektivet (91/271/EEG), omfattas av bedömningen då övrigt vatten inte bedöms vara känsligt för kvävebelastning från små avlopp.

Här ger skiktet en indikation på andelen kväve som kommer från små avloppsanläggningar i relation till hur mycket kväve som behöver tas bort från vattenförekomsten för att nå MKN, dvs i vilken mån tillsyn på de små avloppen kan bidra till att lösa ett övergödningsproblem. Retention är inte inkluderad i skikt N 111 utan kartan visar risken på vattenförekomstnivå.

Poängsättning

Figur 4 i Gis-stödet, flödesschema för beräkning av känslighet för kvävebelastning från små avlopp (N111).

Figur

Klicka för större bild.

Ytvattnets känslighet med avseende på fosfor

Här är det GIS-stödets poängsättning i skiktet P11 och P111 som avgör vad som går in i riskklassningsmodellen. Det skikt som har högst riskpoäng går in i modellen. Det innebär att risken för fosfor sätts utifrån riskpoängen för antingen

  1. andelen fosfor som kommer från små avlopp i relation till hur mycket fosfor som behöver tas bort från vattenförekomsten för att nå MKN eller
  2. det är många hus samlade på liten yta inom 100 meter från ett ytvatten

För att bedöma hur känslig en recipient är för fosforbelastning används Vattenmyndighetens beräknade beting ( åtgärdsbehov) som anges i VISS. Av ca 22 000 vattenförekomster i Sverige har ca 2000 ett fosforbeting. En vattenförekomsts beting är alltså den mängd kväve eller fosfor som behöver tas bort för att vattenförekomsterna ska uppnå god status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen Vattenmyndigheterna har vid beräkningen av betinget fördelat betinget uppströms utifrån en bedömning av hur stor åtgärdspotentialen är i varje vattenförekomst. Hänsyn tas till att åtgärder som genomförs för att minska fosforbelastningen på en vattenförekomst även minskar belastningen på nedströms liggande vattenförekomster. Beräkning av känslighet för fosforbelastning från små avlopp är en bedömning av hur ett avlopp riskerar att påverka miljökvalitetsnormen för ytvatten med avseende på näringsämnen (vilket vattenmyndigheten bedömer utifrån fosfor), i relation till hur stor del små avlopp utgör av den totala belastningen, se figur 2 från Gis-stödet.

När beting finns: Om betinget är litet så kommer även ett litet tillskott från ett avlopp att spela roll för möjligheten att nå god ekologisk status. Då kan ett tillkommande avlopp spela roll även om en låg andel av belastningen kommer från just små avlopp. Om andelen som kommer från små avlopp är hög så kommer oavsett betingets storlek ett tillkommande avlopp öka de små avloppens andel av belastningen. En vattenförekomst kan ha ett fosforbeting även om den i sig inte har ett övergödningsproblem. Det beror i så fall på att nedströms liggande vattenförekomster har problem som behöver lösas genom åtgärder uppströms.

När beting saknas: En vattenförekomst som inte har ett beting är antingen inte klassad utifrån näringsämnessynpunkt, eller så är den klassad som utan problem. Om den totala belastningen är låg och det finns mycket bebyggelse så kan ett tillkommande avlopp öka de små avloppens andel av belastningen i högre grad än om den totala belastningen är hög. Då utgör ett tillkommande avlopp en lägre andel. I de fall beting saknas görs känslighetsbedömningen utifrån den totala fosforbelastningen till vattenförekomsten. Skillnaden i fosforutsläpp vid funktionskrav enligt hög skyddsnivå och normal bedöms ha mindre betydelse ju större den totala fosforbelastningen på vattenförekomsten är.

Här ger skiktet en indikation på andelen fosfor som kommer från små avloppsanläggningar i relation till hur mycket fosfor som behöver tas bort från vattenförekomsten för att nå MKN, dvs i vilken mån tillsyn på de små avloppen kan bidra till att lösa ett övergödningsproblem. Den lokala retentionspotentialen är inte inkluderad i skikt P111 utan kartan visar risken på vattenförekomstnivå. Retentionspotentialen har inte inkluderats i den del av riskklassningsmodellen som går att automatisera eftersom det kan antas att flertalet kommuner har en stor andel okända anläggningar där det är okänt var utsläppspunkten ligger. LR 1 är ett detaljerat skikt och att basera en generell och automatiserad riskklassning på detta kommer att bli fel eftersom avloppsanläggningens plats och därmed uppsläppspunkten ofta är okänd. LR 1 skulle dock kunna användas i den riskklassning som görs för en ny anläggning eller efter att en anläggning har haft tillsyn och uppgifter om anläggningen och dess utsläppspunkt därmed finns.

Klicka för större bild.

Klicka för större bild.

Poängsättning

Figur 2 i Gis-stödet, flödesschema för beräkning av känslighet för fosforbelastning från små avlopp (P111).

Klicka för större bild.

Detta lager ger en indikation på risk som inte är på vattenförekomstnivå utan som handlar om en lokal påverkan från många hus på liten yta nära vatten. Områden inom 100 m från recipient (vattendragen undantagna) med många hus nära belägna varandra riskerar att påverka en recipient lokalt, tabell 5 i Gis-stödet. Ju fler hus desto högre risk. För fosfor- och kvävekartorna definieras sammanhängande bebyggelse som minst 20 adresspunkter med max 100 m mellan punkterna.

Poängsättning

Tabell 5 i Gis-stödet, riskpoäng för sammanhängande bebyggelse (P 122).

När uppgifter om avloppsanläggningen saknas

Hur träffsäker den automatiserade riskklassningen blir beror på hur fullständiga uppgifterna för varje avloppsanläggning är. Om många uppgifter om anläggningen saknas kommer riskklassningen i hög grad baseras på en schabloniserad risk för anläggningen. Schablonen utgår från det vanligaste förhållandet för små avloppsanläggningar. Om till exempel uppgift om belastning (wc och bdt eller endast bdt) saknas kommer anläggningen att få samma poäng som för wc eftersom majoriteten av alla avloppsanläggningar har wc påkopplat. Hur modellen behandlar anläggningar där uppgifter saknas framgår av Modell för automatiserad riskklassning.

Om det finns avloppsanläggningar som miljöförvaltningen vet har längre gående rening men som inte finns i objektsregistret i det digitala verksamhetssystemet, så bör dessa läggas in i registret med uppgifter om avloppsteknik. Kanske kan det handla om anläggningar som ligger i ett område där tillsyn bedrivits tidigt innan digitala register införts i kommunen. Alla anläggningar där uppgifter saknas kommer att få samma riskklassning enligt schablon.

Anläggningar som är dimensionerade för 26-200 pe kan vara registrerade på andra ställen i registret än andra små avloppsanläggningar eftersom dessa tidigare var så kallade C-anläggningar. Uppgifter om dessa anläggningar kan därför behöva flyttas för att de ska kunna riskklassas enligt modellen.

När anläggningen hanterar WC- och BDT-spillvatten var för sig

Om WC och BDT är uppdelat till olika anläggningar så behöver dessa separeras som varsitt tillsynsobjekt innan riskklassningen görs, annars läggs de olika anläggningsdelarnas riskpoäng ihop. Riskklassningsmodellen följer här den princip som framgår av MÖD:s dom, M 6531-15. Av domen framgår att ett hushåll vars rening/omhändertagande av avloppsvatten består av till exempel en sluten tank och BDT-anläggning har två anläggningar.

I det praktiska tillsynsarbetet kan detta hanteras genom att båda anläggningarna får det kortaste tillsynsintervallet. Nästa tillsynsdatum justeras då så att båda anläggningarna får samma datum.

Lokal justering av riskklassningen

Som tidigare beskrivits består riskklassningsmetoden i denna vägledning av två delar, en del som kan automatiseras och en del med lokala justeringar som inte kan automatiseras. Eftersom samtliga faktorer som kan påverka riskklassningen inte finns i verksamhetssystemet eller i Gis-stödet för små avlopp kan de inte läggas in i en modell som kan automatiseras. För dessa faktorer kan en justering av riskklassningen behövas i det enskilda fallet. För detta finns det ingen modell för fördelning av riskpoäng utan justeringen görs direkt av riskklassen. Miljöförvaltningen behöver då göra en egen bedömning av i vilken utsträckning små avloppsanläggningar bidrar till ett problem, hur tillsyn kan lösa problemet och om det därmed innebär att avloppsanläggningar i området ska klassas med högre risk.

Relevant kunskap och information som kan stödja kommunen i bedömningarna kan bland annat finnas i dricksvattenförsörjningsplaner, VA-planeringsdokument, vattenplaneringsdokument, naturvårdsplan, översiktsplan, VISS och resultat av vattenprovtagning.

Faktorer i riskklassningen som behöver justeras lokalt

Lokala justeringar som inte kan hämtas direkt från gis-skikt, känslighet lokalisering.

Eventuell påverkan av miljögifter från små avloppsanläggningar på ytvatten.

Var kan uppgifter finnas?

I Vattenkartan i VISS finns möjlighet att se påverkan på ytvatten från prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen som regleras i HVMFS 2019:25. Exempel på typiska ämnen som kan finnas i avloppsvatten visas i tabell 8.

Det kan finnas många andra hälso- och miljöfarliga ämnen i hushållsspillvatten, men i VISS begränsar sig uppgifterna till i huvudsak de parametrar som finns i ovanstående föreskrifter. I många vattenförekomster saknas dessutom uppgifter och mätdata för dessa ämnen. Detta innebär att all påverkan och risk inte har kunnat pekas ut.

Uppgifter i VISS behöver relateras till lokal och regional kunskap. I VISS kan finnas uppgifter om ytvattenförekomster där till exempel ammoniak och nitrat har konstaterats vara ett problem och enskilda avlopp kan vara en av källorna:

Klicka för större bild.

Riskbedömningar avseende miljögifter i ytvatten hittas i Vattenkartan i VISS enligt följande:

1. Klicka på pilen framför ”Statusklassningar 2016-2021”.

2. Klicka på pilen framför ”Riskbedömning”.

3. Klicka på pilen framför ”Riskbedömningar ytvatten”

4. Skriv in aktuell kommun i sökfältet ”(Sök i kartan)” i övre vänstra hörnet.

5. Välj skikten ”Riskbedömning för miljögifter (exklusive överallt överskridande ämnen)”. Då visas avrinningsområdena för de ytvattenförekomster som är i risk (i rött) och de i osäker risk (i gult).

6. Vänsterklicka på det avrinningsområde som du önskar info om. Då dyker en informationsruta (pop-up) upp för avrinningsområdet.

Klicka för större bild.

7. Scrolla ner i informationsrutan till ”Länk till VISS” och klicka på ”Mer information”. Du kommer då till vattenförekomstens sida i VISS.

8. Scrolla ner till avsnittet ”Riskbedömning”. Klicka på ”Ekologisk status - Ytvatten” och därefter på ”Miljögifter”. Då visas vilka påverkanskällor och vilka ämnen som pekats ut att bidra till att kvalitetskraven för miljögifter riskerar att inte nås. Gör motsvarande för Kemisk status, dvs. klicka på ”Kemisk status – Ytvatten” och därefter på ”Miljögifter”.

I nedanstående skärmklipp visas uppgifter om en vattenförekomst där enskilda avlopp sannolikt inte påverkar vattenförekomsten med avseende på miljögifter och sålunda inte heller bör påverka riskklassningen av de små avloppsanläggningarna.

Klicka för större bild.

Välj rubrik Riskbedömning

Eventuell påverkan av miljögifter från små avloppsanläggningar på grundvatten.

Var kan uppgifter finnas?

I Vattenkartan i VISS finns möjlighet att se påverkan på grundvatten från ett urval ämnen som regleras i bilaga 4 i Länsstyrelsernas föreskrifter för kvalitetskrav för vattenförekomster i respektive vattendistrikt. Länsstyrelsernas föreskrifter utgår i sin tur från SGU 2013:2. Exempel på typiska ämnen som kan finnas i avloppsvatten visas i tabell 8. Det kan finnas många andra hälso- och miljöfarliga ämnen i hushållsspillvatten, men i VISS begränsar sig uppgifterna till i huvudsak de parametrar som finns i ovanstående föreskrifter. I många vattenförekomster saknas dessutom uppgifter och mätdata för dessa ämnen. Detta innebär att all påverkan och risk inte har kunnat pekas ut.

Riskbedömningar avseende miljögifter i grundvatten hittas i Vattenkartan i VISS enligt följande:

1. Klicka på pilen framför ”Statusklassningar 2016-2021”.

2. Klicka på pilen framför ”Riskbedömning”.

3. Klicka på pilen framför ”Riskbedömningar grundvatten” välj skiktet ”Riskbedömning för kemisk status (övergripande)”. Då visas avrinningsområdena för de grundvattenförekomster som är i risk (i rött), de som potentiellt är påverkade (i gult) och de som bedömts inte vara i risk (i grått).

4. Skriv in aktuell kommun i sökfältet ”(Sök i kartan)” i övre vänstra hörnet.

5. För att se tillrinningsområdena till vattenförekomsterna scrolla upp i Lagerlistan och klicka på pilen framför ”Vattenförekomster och övrigt vatten” och välj ”Modellerade tillrinningsområden för grundvattenförekomster”. Släck därefter detta skikt, för att underlätta punkt 6.

6. Vänsterklicka på det avrinningsområde som du önskar info om. Då dyker en informationsruta (pop-up) upp för avrinningsområdet.

7. Scrolla ner i informationsrutan till ”Länk till VISS” och klicka på ”Mer information”. Då kommer du till vattenförekomstens sida i VISS.

8. Scrolla ner till avsnittet ”Riskbedömning”. Klicka på ”Kemisk status – Grundvatten” och därefter på ”Miljögifter” respektive ”Näringsämnen”. Då visas vilka påverkanskällor och vilka ämnen som har medfört att kvalitetskraven i vattenförekomsten riskerar att inte nås (risk) samt de som potentiellt är påverkade.

Det övergripande skiktet ”Riskbedömningar kemisk status (övergripande)” täcker in såväl miljögifter som näringsämnen. Man får även med ett mindre antal grundvattenförekomster som har bedömts utifrån olycksrisk samt saltvatteninträngning vilket inte är relevant för avloppsvatten. Detta framgår dock av informationen under respektive vattenförekomst i VISS.

Under ”Riskbedömning för miljögifter – kemisk status” ingår miljögifter minus nitrat, nitrit, ammonium och fosfat som istället ligger under ”Riskbedömning för näringsämnen – kemisk status”. För miljögifter och näringsämnen är det riktvärdena i länsstyrelsernas föreskrifter om kvalitetskrav som har använts (de utgår ifrån Livsmedelsverkets värden och är alltså hälsobaserade). För ”Riskbedömning för skada på förbundna ytvatten – kemisk status” (dvs. grundvattenberoende ekosystem) görs däremot bedömningen utifrån miljöhänsyn baserat på HaV:s bedömningsgrunder för ytvatten.

Ett ytvatten inom ett skyddat område, förutom vattenskyddsområden, där påverkan från små avloppsanläggningar bedöms motverka syftet med skyddet av området.

Var kan uppgifter finnas?

Gis-stödet lager P121 visar områden inom 100 m till recipient belägna inom enligt miljöbalken skyddade områden som har hög risk för att påverkas. Samtliga vatten som är belägna inom nationalparker, naturreservat och biotopskydd (7 kap. miljöbalken (1998:808)) samt inom vattenrelaterade Natura 2000-områden (3 kap. 2§ vattenförvaltningsförordning (2004:660)) är inkluderade. Lokal bedömning behöver göras av om det i dessa röda områden finns sådana risker för påverkan från små avlopp att det motiverar en högre riskklassning.

Klicka för större bild.

Gis-stödet lager N12 visar områden inom 100 m till recipient som är skyddade som fisk- och musselområden enligt vattenförvaltningsförordningen. Lokal bedömning behöver göras om dessa områden riskerar påverkan från små avlopp i sådan utsträckning att risken ska bedömas högre för avloppsanläggningar inom röda områden.

Klicka för större bild.

Vattenskyddsområden och/eller ”samfällighetsvattentäkter” som inte finns med i Gis-stödet, samt vattenförekomster som nyttjas för dricksvattenförsörjning men som saknar formellt skydd i form av vattenskyddsområde.

Var kan uppgifter finnas?

HS111 och HS121 i Gis-stödet visar grund- och ytvattentäkter med VSO beslutade av länsstyrelsen, men behöver kompletteras med lokal kunskap.

Badplatser som inte rapporteras till Badplatsen.

Var kan uppgifter finnas?

Gis-stödet visar i lager HS112 risk för påverkan på badplats, men behöver kompletteras med lokal kunskap eftersom alla badplatser inte finns i databasen som Gis-stödet hämtar sin information ifrån. Med badplatser avses platser där människor badar.

Områden där det enligt lokal kunskap finns förhållanden som är relevanta för en högre riskklassning med avseende på små avloppsutsläpp, till exempel risk för problem med grundvattnets kvalitet, områden med återkommande översvämningar, badplatser där det finns problem med badvattenkvaliteten eller verksamhetsområden för kommunalt VA där det finns många fastigheter med enskilda anläggningar.

Det kan också handla om områden där belastningen från små avlopp är särskilt stor när flödet i recipienten är som lägst, alternativt att det generellt sett är hög belastning på en liten recipient med lågt flöde eller liten volym. Sådana områden kan till exempel vara fritidshusområden i fjäll- eller skärgårdsmiljö.

Var kan uppgifter finnas?

Finns inga nationella lager att utgå ifrån. Bedömningen behöver utgå från lokal kunskap.

Var kan uppgifter finnas?

Finns inga nationella lager att utgå ifrån. Bedömningen behöver utgå från lokal kunskap. Uppgifter kan också finnas i en kommunal VA-plan.

I Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:1, Vägledning för kommunal VA-planering, föreslås hur kommunen kan prioritera mellan områden som identifierats som § 6-områden (Havs- och vattenmyndigheten, 2014 c).

Typiska ämnen i avloppsvatten

I tabell 8 finns exempel på typiska ämnen i hushållsspillvatten som det kan finnas uppgifter om i VISS eftersom de finns angivna i föreskrifter (HVFMS 2019:25 samt bilaga 4 i Länsstyrelsernas föreskrifter för kvalitetskrav för vattenförekomster). Nya ämnen tillkommer efter hand som föreskrifterna uppdateras varför tabellen inte gör anspråk på att vara heltäckande. Det kan dessutom finnas många andra hälso- och miljöfarliga ämnen i hushållsspillvatten som inte listas i föreskrifterna. I många vattenförekomster saknas dessutom uppgifter om denna typ av ämnen.

Tabell 8 relaterar till Lokala justeringar som inte kan hämtas direkt från gis-skikt under rubrikerna G Miljögifter Ytvatten och H Miljögifter Grundvatten.

Tabell 8 Exempel på typiska ämnen i hushållsspillvatten som det kan finnas uppgifter om i VISS

Grund-vatten

Ytvatten

Ämne

Så kan det hamna i hushållsspillvattnet

x

X

Nitrat

näringsämne i främst urin i WC-avloppsvatten

x


Nitrit

näringsämne i främst urin i WC-avloppsvatten

x


Fosfat

näringsämne i främst urin i WC-avloppsvatten

x


Ammonium

näringsämne i främst urin i WC-avloppsvatten


X

Ammoniak

näringsämne i främst urin i WC-avloppsvatten


X

Bisfenol A

ingår i vissa plastprodukter till exempel livsmedelsförpackningar, hamnar i diskvattnet


X

Diklofenak

ingår som aktiv substans i vissa läkemedel som är inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande


X

Ciprofloxacin

läkemedel (antibiotika)


X

Triklosan

bakteriedödande ämne som kan finnas i till exempel tandkräm


X

Bronopol

bakteriedödande, använt som konserveringsmedel i till exempel kosmetika


X

Nonylfenoletoxilater

tvätt av importerade kläder som i sin tur är tvättade innan export med tvättmedel som innehåller tensiden nonylfenoletoxilat


X

Kloralkaner

tvätt av till exempel textilier som innehåller dessa ämnen eftersom kloralkaner används bland annat som flamskyddsmedel


X

17-alfa etinylöstradiol

hormon


X

17-betaöstradiol

hormon


X

Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)

mjukgörare som kan frigöras till exempel vid tvätt av PVC-golv.


X

Koppar

metall som exempelvis avges från ledningar (kopparrör).

Publicerad: 2022-10-19
Sidansvarig: Webbredaktion