Modell för automatiserad riskklassning och lokal justering av riskklassningen

Områden inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt (samtliga beslutade skyddszoner) bedöms ha hög risk för att påverkas, se tabell 12 i Gis-stödet. Lagret för vattenskyddsområden (VSO) omfattar endast VSO beslutade av länsstyrelsen. Detta innebär att ej inrapporterade kommunala VSO samt vattentäkter utan fastställt skyddsområde saknas.

Poängsättning

Tabell 12 i Gis-stödet, riskpoäng för allmänna grundvattentäkter (HS 111).

För att kunna göra en bedömning av risk för påverkan på enskilda dricksvattenbrunnar antas risken öka med täthet mellan bostadsbebyggelse, detta eftersom det saknas nationella data för enskilda dricksvattenbrunnar. Gis-analysen av tätheten görs genom en aggregering av bostäder med högst 200 meters avstånd. Fler hus ökar risken, se tabell 13 i Gis-stödet. Till skillnad från riskvärderingen av sammanhängande bebyggelse i fosfor- och kvävemodellerna i Gis-stödet bedöms det i HS 112 finnas en risk redan vid 5 bostäder och med större avstånd mellan bostäderna.

Här görs ingen skillnad på bergborrade eller grävda brunnar eller hur genomsläpplig marken är. Det är endast tätheten på bostadsbebyggelsen som ger utslag i modellen. Det innebär att grundvatten generellt ingår i riskbedömningen och att det är antalet hus med högst 200 m avstånd som är utslagsgivande för risken.

I Gis-stödet finns ett lager som visar riskpoäng för sammanhängande bebyggelse med avseende på risk för påverkan från nitrat och nitrat till grundvattnet (N 131) där det också är graden av tätbebyggelse som avgör riskpoängen. Antalet hus behöver dock vara högre i N131 för att ge samma riskpoäng. HS 112 har därför valts ut för att ingå i riskklassningsmodellen.

HS112

Områden inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt (samtliga beslutade skyddszoner) bedöms ha hög risk för att påverkas, tabell 15 i Gis-stödet. Skiktet för vattenskyddsområden (VSO) omfattar endast VSO beslutade av länsstyrelsen. Detta innebär att ej inrapporterade kommunala VSO samt vattentäkter utan fastställt skyddsområde saknas.

Bedömning badplats görs för samtliga badplatser registrerade på Badplatsen (Badplatsen omfattar EU-bad och andra allmänna badplatser rapporterade av kommuner). Detta innebär att badplatser som inte rapporteras till HaV inte omfattas av riskanalysen. Områden belägna inom 100 m till en badplats bedöms ha en hög risk för påverkan. Eftersom det finns en risk för att en badplats påverkas från ett utsläpp inom det avrinningsområde där badplatsen är belägen ges hela avrinningsområdet med badplats (inklusive 100 m buffert) riskpoäng 2.

Den del av avrinningsområdet som är belägen nedströms badplatsen utgör dock ingen risk, men har inte varit möjligt att inkludera i bedömningen. Avrinningsområde utan badplats ges riskpoäng 0.

För att bedöma hur känslig en recipient är för kvävebelastning används Vattenmyndighetens beräknade beting (åtgärdsbehov) som anges i VISS. Känslighet för kvävebelastning är värderad enligt samma metodik som för fosfor, se nedan. Endast kustvattenförekomster inom området ”Avloppskänsliga vatten” enligt avloppsdirektivet (91/271/EEG), omfattas av bedömningen då övrigt vatten inte bedöms vara känsligt för kvävebelastning från små avlopp.

Här ger skiktet en indikation på andelen kväve som kommer från små avloppsanläggningar i relation till hur mycket kväve som behöver tas bort från vattenförekomsten för att nå MKN, det vill säga i vilken mån tillsyn på de små avloppen kan bidra till att lösa ett övergödningsproblem. Retention är inte inkluderad i skikt N 111 utan kartan visar risken på vattenförekomstnivå.

Poängsättning

Figur 4 i Gis-stödet, flödesschema för beräkning av känslighet för kvävebelastning från små avlopp (N111).

För att bedöma hur känslig en recipient är för fosforbelastning används Vattenmyndighetens beräknade beting ( åtgärdsbehov) som anges i VISS. Av ca 22 000 vattenförekomster i Sverige har ca 2000 ett fosforbeting. En vattenförekomsts beting är alltså den mängd kväve eller fosfor som behöver tas bort för att vattenförekomsterna ska uppnå god status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen Vattenmyndigheterna har vid beräkningen av betinget fördelat betinget uppströms utifrån en bedömning av hur stor åtgärdspotentialen är i varje vattenförekomst. Hänsyn tas till att åtgärder som genomförs för att minska fosforbelastningen på en vattenförekomst även minskar belastningen på nedströms liggande vattenförekomster. Beräkning av känslighet för fosforbelastning från små avlopp är en bedömning av hur ett avlopp riskerar att påverka miljökvalitetsnormen för ytvatten med avseende på näringsämnen (vilket vattenmyndigheten bedömer utifrån fosfor), i relation till hur stor del små avlopp utgör av den totala belastningen, se figur 2 från Gis-stödet.

När beting finns: Om betinget är litet så kommer även ett litet tillskott från ett avlopp att spela roll för möjligheten att nå god ekologisk status. Då kan ett tillkommande avlopp spela roll även om en låg andel av belastningen kommer från just små avlopp. Om andelen som kommer från små avlopp är hög så kommer oavsett betingets storlek ett tillkommande avlopp öka de små avloppens andel av belastningen. En vattenförekomst kan ha ett fosforbeting även om den i sig inte har ett övergödningsproblem. Det beror i så fall på att nedströms liggande vattenförekomster har problem som behöver lösas genom åtgärder uppströms.

När beting saknas: En vattenförekomst som inte har ett beting är antingen inte klassad utifrån näringsämnessynpunkt, eller så är den klassad som utan problem. Om den totala belastningen är låg och det finns mycket bebyggelse så kan ett tillkommande avlopp öka de små avloppens andel av belastningen i högre grad än om den totala belastningen är hög. Då utgör ett tillkommande avlopp en lägre andel. I de fall beting saknas görs känslighetsbedömningen utifrån den totala fosforbelastningen till vattenförekomsten. Skillnaden i fosforutsläpp vid funktionskrav enligt hög skyddsnivå och normal bedöms ha mindre betydelse ju större den totala fosforbelastningen på vattenförekomsten är.

Här ger skiktet en indikation på andelen fosfor som kommer från små avloppsanläggningar i relation till hur mycket fosfor som behöver tas bort från vattenförekomsten för att nå MKN, det vill säga i vilken mån tillsyn på de små avloppen kan bidra till att lösa ett övergödningsproblem. Den lokala retentionspotentialen är inte inkluderad i skikt P111 utan kartan visar risken på vattenförekomstnivå. Retentionspotentialen har inte inkluderats i den del av riskklassningsmodellen som går att automatisera eftersom det kan antas att flertalet kommuner har en stor andel okända anläggningar där det är okänt var utsläppspunkten ligger. LR 1 är ett detaljerat skikt och att basera en generell och automatiserad riskklassning på detta kommer att bli fel eftersom avloppsanläggningens plats och därmed uppsläppspunkten ofta är okänd. LR 1 skulle dock kunna användas i den riskklassning som görs för en ny anläggning eller efter att en anläggning har haft tillsyn och uppgifter om anläggningen och dess utsläppspunkt därmed finns.

Detta lager ger en indikation på risk som inte är på vattenförekomstnivå utan som handlar om en lokal påverkan från många hus på liten yta nära vatten. Områden inom 100 m från recipient (vattendragen undantagna) med många hus nära belägna varandra riskerar att påverka en recipient lokalt, tabell 5 i Gis-stödet. Ju fler hus desto högre risk. För fosfor- och kvävekartorna definieras sammanhängande bebyggelse som minst 20 adresspunkter med max 100 m mellan punkterna.

Poängsättning

Tabell 5 i Gis-stödet, riskpoäng för sammanhängande bebyggelse (P 122).

Eventuell påverkan av miljögifter från små avloppsanläggningar på ytvatten.

Var kan uppgifter finnas?

I Vattenkartan i VISS finns möjlighet att se påverkan på ytvatten från prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen som regleras i HVMFS 2019:25. Exempel på typiska ämnen som kan finnas i avloppsvatten visas i tabell 8.

Det kan finnas många andra hälso- och miljöfarliga ämnen i hushållsspillvatten, men i VISS begränsar sig uppgifterna till i huvudsak de parametrar som finns i ovanstående föreskrifter. I många vattenförekomster saknas dessutom uppgifter och mätdata för dessa ämnen. Detta innebär att all påverkan och risk inte har kunnat pekas ut.

Uppgifter i VISS behöver relateras till lokal och regional kunskap. I VISS kan finnas uppgifter om ytvattenförekomster där till exempel ammoniak och nitrat har konstaterats vara ett problem och enskilda avlopp kan vara en av källorna:

Eventuell påverkan av miljögifter från små avloppsanläggningar på grundvatten.

Var kan uppgifter finnas?

I Vattenkartan i VISS finns möjlighet att se påverkan på grundvatten från ett urval ämnen som regleras i bilaga 4 i Länsstyrelsernas föreskrifter för kvalitetskrav för vattenförekomster i respektive vattendistrikt. Länsstyrelsernas föreskrifter utgår i sin tur från SGU 2013:2. Exempel på typiska ämnen som kan finnas i avloppsvatten visas i tabell 8. Det kan finnas många andra hälso- och miljöfarliga ämnen i hushållsspillvatten, men i VISS begränsar sig uppgifterna till i huvudsak de parametrar som finns i ovanstående föreskrifter. I många vattenförekomster saknas dessutom uppgifter och mätdata för dessa ämnen. Detta innebär att all påverkan och risk inte har kunnat pekas ut.

Riskbedömningar avseende miljögifter i grundvatten hittas i Vattenkartan i VISS enligt följande:

1. Klicka på pilen framför ”Statusklassningar 2016-2021”.

2. Klicka på pilen framför ”Riskbedömning”.

3. Klicka på pilen framför ”Riskbedömningar grundvatten” välj skiktet ”Riskbedömning för kemisk status (övergripande)”. Då visas avrinningsområdena för de grundvattenförekomster som är i risk (i rött), de som potentiellt är påverkade (i gult) och de som bedömts inte vara i risk (i grått).

4. Skriv in aktuell kommun i sökfältet ”(Sök i kartan)” i övre vänstra hörnet.

5. För att se tillrinningsområdena till vattenförekomsterna scrolla upp i Lagerlistan och klicka på pilen framför ”Vattenförekomster och övrigt vatten” och välj ”Modellerade tillrinningsområden för grundvattenförekomster”. Släck därefter detta skikt, för att underlätta punkt 6.

6. Vänsterklicka på det avrinningsområde som du önskar info om. Då dyker en informationsruta (pop-up) upp för avrinningsområdet.

7. Scrolla ner i informationsrutan till ”Länk till VISS” och klicka på ”Mer information”. Då kommer du till vattenförekomstens sida i VISS.

8. Scrolla ner till avsnittet ”Riskbedömning”. Klicka på ”Kemisk status – Grundvatten” och därefter på ”Miljögifter” respektive ”Näringsämnen”. Då visas vilka påverkanskällor och vilka ämnen som har medfört att kvalitetskraven i vattenförekomsten riskerar att inte nås (risk) samt de som potentiellt är påverkade.

Det övergripande skiktet ”Riskbedömningar kemisk status (övergripande)” täcker in såväl miljögifter som näringsämnen. Man får även med ett mindre antal grundvattenförekomster som har bedömts utifrån olycksrisk samt saltvatteninträngning vilket inte är relevant för avloppsvatten. Detta framgår dock av informationen under respektive vattenförekomst i VISS.

Under ”Riskbedömning för miljögifter – kemisk status” ingår miljögifter minus nitrat, nitrit, ammonium och fosfat som istället ligger under ”Riskbedömning för näringsämnen – kemisk status”. För miljögifter och näringsämnen är det riktvärdena i länsstyrelsernas föreskrifter om kvalitetskrav som har använts (de utgår ifrån Livsmedelsverkets värden och är alltså hälsobaserade). För ”Riskbedömning för skada på förbundna ytvatten – kemisk status” (dvs. grundvattenberoende ekosystem) görs däremot bedömningen utifrån miljöhänsyn baserat på HaV:s bedömningsgrunder för ytvatten.

Ett ytvatten inom ett skyddat område, förutom vattenskyddsområden, där påverkan från små avloppsanläggningar bedöms motverka syftet med skyddet av området.

Var kan uppgifter finnas?

Gis-stödet lager P121 visar områden inom 100 m till recipient belägna inom enligt miljöbalken skyddade områden som har hög risk för att påverkas. Samtliga vatten som är belägna inom nationalparker, naturreservat och biotopskydd (7 kap. miljöbalken (1998:808)) samt inom vattenrelaterade Natura 2000-områden (3 kap. 2§ vattenförvaltningsförordning (2004:660)) är inkluderade. Lokal bedömning behöver göras av om det i dessa röda områden finns sådana risker för påverkan från små avlopp att det motiverar en högre riskklassning.

Vattenskyddsområden och/eller ”samfällighetsvattentäkter” som inte finns med i Gis-stödet, samt vattenförekomster som nyttjas för dricksvattenförsörjning men som saknar formellt skydd i form av vattenskyddsområde.

Var kan uppgifter finnas?

HS111 och HS121 i Gis-stödet visar grund- och ytvattentäkter med VSO beslutade av länsstyrelsen, men behöver kompletteras med lokal kunskap.

Badplatser som inte rapporteras till Badplatsen.

Var kan uppgifter finnas?

Gis-stödet visar i lager HS112 risk för påverkan på badplats, men behöver kompletteras med lokal kunskap eftersom alla badplatser inte finns i databasen som Gis-stödet hämtar sin information ifrån. Med badplatser avses platser där människor badar.

Områden där det enligt lokal kunskap finns förhållanden som är relevanta för en högre riskklassning med avseende på små avloppsutsläpp, till exempel risk för problem med grundvattnets kvalitet, områden med återkommande översvämningar, badplatser där det finns problem med badvattenkvaliteten eller verksamhetsområden för kommunalt VA där det finns många fastigheter med enskilda anläggningar.

Det kan också handla om områden där belastningen från små avlopp är särskilt stor när flödet i recipienten är som lägst, alternativt att det generellt sett är hög belastning på en liten recipient med lågt flöde eller liten volym. Sådana områden kan till exempel vara fritidshusområden i fjäll- eller skärgårdsmiljö.

Var kan uppgifter finnas?

Finns inga nationella lager att utgå ifrån. Bedömningen behöver utgå från lokal kunskap.

Var kan uppgifter finnas?

Finns inga nationella lager att utgå ifrån. Bedömningen behöver utgå från lokal kunskap. Uppgifter kan också finnas i en kommunal VA-plan.

I Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:1, Vägledning för kommunal VA-planering, föreslås hur kommunen kan prioritera mellan områden som identifierats som § 6-områden (Havs- och vattenmyndigheten, 2014 c).