Beslut

Hitta på sidan

När ett ärende är tillräckligt utrett och bedömningen klar är det dags för beslut. Om anläggningen bedöms uppfylla kraven i miljöbalken kan tillstånd med villkor eller ett föreläggande om försiktighetsåtgärder meddelas.

Om utredningen i ansökan antingen är ofullständig och det därför inte kan anses visat att kraven i miljöbalken är uppfyllda, eller om den valda avloppsanläggningen inte uppfyller de krav som behövs enligt skyddsnivån på den aktuella platsen ska ansökan avslås.

Om ansökan/anmälan däremot är så ofullständig att prövning inte ens kan ske av sakfrågan så leder det till avvisning eller föreläggande/förbud se avsnitten Ofullständig ansökan leder till avvisning eller avslag och Ofullständig anmälan leder till föreläggande eller förbud.

Förutsättningar för tillstånd/föreläggande

En komplett ansökan/anmälan som innehåller tillräckliga uppgifter (se avsnitt Vilka uppgifter ska en ansökan/anmälan innehålla?) är en förutsättning för tillståndet/föreläggandet eftersom det grundläggande villkoret bör vara att anläggningen utförs enligt de uppgifter som redovisats i ansökan/anmälan. Såvida inte annat anges i tillståndet/föreläggandet.

En otillräcklig ansökan eller utredning kan inte kompenseras genom villkor i beslutet eftersom ett beslut med villkor inte ska meddelas om miljöförvaltningen inte med säkerhet vet att det kan följas, se till exempel M 8541-13 från MÖD och M 2804-16 från Växjö MMD. I M 8541-13 hade den sökande fått två alternativa lösningar att välja på i tillståndet som upphävdes av MÖD. I M 2804-16 upphävdes ett tillståndsbeslut då grundvattennivån inte var utredd.

Ett hushåll som har en avloppsanläggning bestående av till exempel en sluten tank och BDT-anläggning ska enligt MÖD:s dom, M 6531-15, ha två beslut - ett för den slutna tanken och ett för BDT-anläggningen.

Tillståndets rättskraft

Om man har fått ett tillstånd omfattas det av rättskraft, det vill säga beslutet gäller mot alla med avseende på de frågor som prövats i ärendet (se 24 kap. 1 § MB). Det innebär att miljöförvaltningen måste förhålla sig till de regler som finns om omprövning och återkallelse i 24 kap. MB om det till exempel kommer in klagomål på anläggningen. Den enskilde får därmed ett starkt skydd mot framtida krav på anläggningen.

Tillstånd för små avloppsanläggningar gäller under den tid anläggningen är i drift eller till dess tillståndet upphävs eller förfaller.

Tillståndet innebär att tillsynsmyndigheten som huvudregel inte får förelägga i de frågor som är prövade inom ramen för tillståndet. Om myndigheten vill ställa strängare krav eller förbjuda utsläpp krävs att tillståndet eller villkor omprövas eller återkallas enligt vad som anges i 24 kap. 3, 5 samt 7 §§ MB. Detta betyder bland annat att tillsynsmyndigheten normalt är förhindrad att genom föreläggande senare i tillsynsskedet skärpa de krav som följer av tillståndet.

Undantag gäller brådskande förelägganden och förbud som är nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer (se 26 kap. 9 § 4 st MB).

Är en fråga inte prövad i tillståndet kan tillsynsmyndigheten förelägga om denna. Ett exempel är frågor om hur uttjänt material ska omhändertas som inte behandlats i tillståndet (Miljöbalken, en kommentar del II, 2012).

Tillstånd givna med stöd av lagstiftning före miljöbalken har däremot inte samma rättskraft som de tillstånd som meddelats med stöd av miljöbalken, se MÖD:s dom i mål M 464-03. Rättskraften av ett tillstånd meddelat med stöd av hälsoskyddslagen är begränsat till inrättandet. När det gäller sådana tillstånd finns därför inget hinder för kommunen att meddela de förelägganden och förbud som bedöms nödvändiga.

Ett tillstånd är knutet till verksamheten/anläggningen vilket innebär att tillståndet gäller för en ny fastighetsägare. Ett föreläggande gäller däremot inte mot en ny fastighetsägare om det inte har skrivits in i fastighetsregistrets inskrivningsdel, 26 kap. 15 § MB. Ett föreläggande som svar på anmälan om en liten avloppsanläggning gäller alltså enbart mot den som anmält anläggningen, såvida inte föreläggandet skrivits in i fastighetsboken. Om inskrivning inte skett kan det vid tillsyn av sådan anläggning finnas skäl att meddela en ny ägare ett föreläggande om till exempel skötselåtgärder, se även avsnitt Anteckning i fastighetsregistret.

Tillstånd kan tidsbegränsas

Av 16 kap. 2 § MB följer att ett tillstånd får förenas med villkor och att det får tidsbegränsas. Miljöförvaltningen kan alltså, om den bedömer att detta är nödvändigt för att uppfylla miljöbalkens krav, tidsbegränsa brukandet av anläggningen. Väljer nämnden att göra detta måste man motivera varför man anser att det finns skäl för att tidsbegränsa tillståndet. Det är inte alltid skäligt att tidsbegränsa ett tillstånd. En BDT-avloppsanläggning är till exempel inte i sådant behov av uppföljning och kontroll att det är motiverat att tidsbegränsa tillståndet till 10 år, det fastslogs i en dom från MÖD, M 6520-09.

Anledningar till tidsbegränsning av tillstånd kan till exempel vara att kommunen i sin VA- plan anger att man avser bygga en samlad avloppslösning inom näraliggande framtid, eller att den valda reningstekniken bedöms ha en begränsad livslängd. Ett annat skäl för att tidsbegränsa ett tillstånd kan vara att en verksamhetsutövare ska få skälig tid på sig att finna en ny lösning på avloppsfrågan och under tiden behöver lösa sin avloppssituation temporärt, se dom från MÖD, M 3682-04.

Innebörden av att ett tillstånd tidsbegränsas är att tillståndet upphör att gälla vid den tidpunkt som anges i tillståndet. Om verksamhetsutövaren vill fortsätta att använda sin avloppsanläggning efter det att tillståndet upphört att gälla krävs ett nytt tillstånd.

Ett tillstånd kan inte förlängas, men en ny tillståndsprövning skulle möjligen kunna förenklas eftersom många uppgifter förmodligen redan finns.

Tillstånd kan ges i efterhand

Praxis tillåter att myndigheten kan ge tillstånd för anläggandet av en avloppsanläggning i efterhand och det finns inte något hinder mot att en fastighetsägare ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning som redan är på plats. Det kan vara viktigt för den enskilde fastighetsägaren att få frågan om tillstånd prövad i efterhand. En anledning kan vara frågan om rättskraft. Läs mer i avsnittet Små avloppsanläggningar inrättade utan tillstånd i vägledning för tillsyn.

Tid för genomförande

Av 19 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd framgår att ett avloppstillstånd enligt 13 § gäller i fem år men förfaller om arbetet med anläggningen inte har påbörjats inom två år. Detta innebär att om avloppsanläggningen inte är färdigbyggd inom fem år eller om arbetet med anläggningen inte har påbörjats inom två år förfaller tillståndet, se även avsnitt Vad är tillståndspliktigt? Om en anläggning inte påbörjats/färdigställt inom tidsgränsen måste en ny ansökan inges.

Denna bestämmelse avser alltså inte tidsbegränsning av tillståndet. Bakgrunden till bestämmelsen är att undvika att det ligger tillstånd, utfärdade för länge sedan, som tas i anspråk när förutsättningarna i omgivningen eller i den tekniska utvecklingen har ändrats.

Det är vanligt att genomförandetiden förväxlas med den tid inom vilken ett bristfälligt avlopp ska åtgärdas efter att miljöförvaltningen har varit ute på tillsyn och konstaterat att anläggningen är lagstridig. Tiden för att vidta åtgärd bör inte skrivas in i tillståndet till den nya anläggningen annat än som en upplysning, medan den bristfälliga gamla anläggningen istället bör förbjudas att användas efter ett visst datum. Förbudet tvingar adressaten att efter ett visst datum sluta använda den gamla bristfälliga anläggningen, medan tillståndet reglerar att om adressaten ska göra ett nytt avlopp så måste det ske på det sätt som anges i tillståndet. Den som får ett tillstånd är aldrig skyldig att ta tillståndet i anspråk, se dom från MMD, M 379-05. För att följa förbudet om att inte längre använda den bristfälliga anläggningen så skulle ju verksamhetsutövaren i princip även kunna bestämma sig för att inte längre använda huset. Då finns inget behov av en ny anläggning.

Delgivning, sakägare och laga kraft

En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet. När kommunen fattar ett beslut om tillstånd till en avloppsanläggning bör tillståndet delges sökanden, och alla andra som kan komma att beröras av anläggningen och som därför har rätt att överklaga (33 § FL). Tiden för överklagande är tre veckor från det att den som överklagar tog del av beslutet (44 § FL). Om parterna underrättats om beslutet genom delgivning fungerar det insända delgivningskvittot som bevis för när parten blev delgiven.

Fungerar det inte med sedvanlig delgivning reglerar delgivningslagen ett antal andra alternativ, varav s.k. kungörelsedelgivning kan vara ett bra alternativ när det är många sakägare eller där alla sakägare inte är kända.

(Se även avsnitt Delgivning i vägledning för tillsyn)

Även om det inte finns något uttryckligt krav på delgivning i förvaltningslagen rekommenderas att delgivning används vid underrättelse om denna typ av beslut. Utan delgivning går det inte heller att fastställa om ett beslut vunnit laga kraft eller ej och man kan inte veta om överklagandetiden gått ut för samtliga berörda parter i ett ärende. I en sådan situation måste man istället utgå från att den som överklagat har gjort det inom rätt tid.

Vem ska delges beslutet?

Miljöbalken har en ”generös” definition av vem som är sakägare. Alla de som kan komma att beröras av avloppsanläggningen ska dels ges möjlighet att ge synpunkter på ansökan, dels underrättas om beslutet så att de kan överklaga. Det räcker med en risk för påverkan för att man ska anses som berörd sakägare (se även Kommunikation och remiss om vem som är part). Det innebär att sakägarkretsen, det vill säga de som ska delges beslutet och har rätt att överklaga, ofta sammanfaller med dem som har kommunicerats i ärendet, men inte alltid.

Har miljöförvaltningen som ett led i sin utredning skickat den inkomna ansökan på remiss till exempelvis en annan kommunal förvaltning eller länsstyrelsen, så kan även dessa vara sakägare. En kommun kan till exempel vara markägare eller äga en fastighet med en dricksvattenbrunn.

Det kan dock mycket väl finnas situationer där de som inledningsvis har hörts i utredningen av ärendet inte kommer att beröras av en planerad avloppsanläggning, till exempel eftersom det inte fanns någon dricksvattentäkt som kunde påverkas.

Att någon som fått möjlighet att yttra sig inte gjort det innebär inte att denne därmed mist sin rätt att delges beslutet och att överklaga – förutsatt att vederbörande är berörd.

Vem har rätt att överklaga?

Den myndighet som meddelar ett beslut har inte rätt att bestämma vem som har talerätt det vill säga rätt att klaga mot dess beslut, utan ska enbart se till att underrätta dem som kan beröras av beslutet om innehållet i detta. Om ett överklagande kommer in så ska myndigheten pröva om det kommit in i rätt tid (45 § FL). Har det gjort det ska överklagandet tillsammans med övriga handlingar i ärendet lämnas över till den överprövande myndigheten (i detta fall Länsstyrelsen) som är den instans som prövar om den som överklagat har talerätt (46 § FL). Det innebär också att även den som inte är formellt delgiven kan överklaga ett beslut, och att länsstyrelsen som nästa instans avgör om hen har talerätt eller inte.

När vinner ett beslut laga kraft?

Ett avloppstillstånd får inte tas i anspråk förrän det har vunnit laga kraft, vilket innebär att anläggandet inte får starta förrän då. Tre veckor efter det att den sökande och andra sakägare fått ta del av beslutet, vinner beslutet laga kraft om inte överklagande skett inom denna tid.

Sökanden kan dock med stöd av 19 kap. 5 § och 22 kap. 28 § MB begära att tillståndet ska få tas i anspråk även innan det har vunnit laga kraft, ett s.k. verkställighetsförordnande. En sakägare som överklagar i ett sådant ärende kan begära inhibition hos länsstyrelsen som är första prövningsinstans för ett överklagat avloppsbeslut. Länsstyrelsen ska då skyndsamt ta ställning i frågan och har möjlighet att bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, det är detta som kallas inhibition (48 § FL). Även om den som klagar på beslutet inte uttryckligen begärt inhibition i överklagandet kan det ibland tydligt framgå att syftet är att det överklagade beslutet tills vidare inte bör få gälla. I sådana fall ska länsstyrelsen på eget initiativ pröva frågan om inhibition. Beslutar länsstyrelsen om inhibition gäller detta omedelbart.

Har beslutet i avloppsärendet överklagats vinner det inte laga kraft förrän det finns ett lagakraftvunnet beslut från överprövande instans. Ett beslut från länsstyrelsen i första instans ska ha delgivits och inte ha överklagats till nästa prövningsinstans (MMD) för att det ska vinna laga kraft efter att de tre veckorna har gått. MMD:s beslut kan också överklagas på samma sätt, men för att få frågan prövad i MÖD krävs prövningstillstånd. Meddelas inte prövningstillstånd vinner beslutet laga kraft när MÖD meddelat avslag på begäran om prövningstillstånd.

Utförandeintyg med kontrollplan

Små avloppsanläggningar är i hög grad beroende av korrekt installation för sin funktion. En infiltrationsanläggning som hamnar för lågt i förhållande till grundvattennivån eller får för liten infiltrationsyta kommer inte att rena avloppsvattnet som förväntat, alternativt få en förkortad livslängd. Ett minireningsverk där installationen av kemfällning blir felaktig kommer inte heller att leverera vad som förväntas.

Av 22 kap. 25 § 3 p MB framgår att ett tillståndsbeslut ska innehålla bestämmelser om bl.a. tillsyn, besiktning samt kontroll. För att minska risken att hamna i ovan beskrivna situationer kan miljöförvaltningen använda sig av utförandeintyg med kontrollplan. Syftet med detta är både att säkerställa att anläggningen blir utförd enligt tillståndet och får en korrekt funktion, men också att det i efterhand och med någorlunda säkerhet går att verifiera hur den är byggd, vilket underlättar för såväl verksamhetsutövaren som miljöförvaltningen vid framtida tillsyn.

I beslutet kan villkoras att ett utförandeintyg, det vill säga en dokumentation av utförd kontroll enligt kontrollplanen samt ett intygande av entreprenören att anläggningen är utförd enligt beslutet, ska lämnas in till miljöförvaltningen. Den sakkunnige som utfört anläggningen skriver under utförandeintyget som innehåller en ifylld kontrollplan inklusive foton av angivna kritiska moment under inrättandet. Se även avsnitt Byggnation.

Eftersom det ytterst är den sökande som är ansvarig för att tillståndet följs så kan det vara praktiskt att såväl dennes som entreprenörens underskrift finns med på utförandeintyget. Den sökande har då haft möjlighet att bli medveten om de eventuella avsteg från tillståndet som finns noterade. Finns inte den sökandes underskrift med på intyget behöver miljöförvaltningen kommunicera den sökande med de inkomna handlingarna.

För att kontrollplanen i utförandeintyget ska kunna fastställas i beslutet behöver ansökan innehålla installationsanvisningar. Installationsanvisningar är en beskrivning av hur avloppsanläggningen ska anläggas och/eller installeras inklusive de kritiska punkterna för anläggandet, det vill säga vad som är speciellt viktigt att ha kontroll över vid installationen för att funktionen ska kunna garanteras när anläggningen är i drift. Se även avsnitt Installationsanvisningar och kritiska punkter.

Med utgångspunkt från uppgifterna i ansökan kan miljöförvaltningen utforma en kontrollplan som omfattar de kritiska punkterna för anläggandet och vilka delar av anläggningsarbetet som ska dokumenteras med foton. (Havs- och vattenmyndigheten, 2016)

Avloppsrör.

Små avloppsanläggningar är i hög grad beroende av korrekt installation för sin funktion. Ett utförandeintyg med kontrollplan som kopplas till tillståndsbeslutet uppmärksammar entreprenör och verksamhetsutövare på de viktigaste kritiska momenten i anläggningsarbetet. Foto: Maja Kristin Nylander.

Slutbesiktning eller utförandeintyg?

I 18 § FMH framgår att i beslut om tillstånd att inrätta en avloppsanordning som avses i 13 § får den kommunala nämnden föreskriva att anordningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden. Paragrafen är ett arv från tidigare lagstiftning (7 § i hälsoskyddsförordningen från 1983). Hälsoskyddslagstiftningen byggde till skillnad från miljöbalken på så kallad rak bevisbörda, det vill säga det var tillsynsmyndigheten som skulle visa att olägenhet förelåg och inspektörsrollen handlade mer om att ”peka med hela handen”.

Fram till 2006 när Naturvårdsverkets Allmänna Råd om små avlopp kom ställdes också teknikkrav på avloppsanläggningarna och inte som idag funktionskrav. Att kontrollera ett teknikkrav vid en slutbesiktning enligt ovan är lättare än att kontrollera ett funktionskrav, inte minst eftersom anläggningen inte får ha tagits i drift vid en slutbesiktning.

En risk med slutbesiktning är att verksamhetsutövaren felaktigt uppfattar miljöförvaltningens slutbesiktning som en opartisk granskning av att entreprenörens arbete är utfört fackmannamässigt och därmed utgör en garanti för anläggningens funktion. Väljer miljöförvaltningen att utföra en slutbesiktning är det viktigt att det är tydligt för såväl entreprenör som verksamhetsutövare vilket syfte besiktningen har.

Om ingen slutbesiktning på plats gjorts kan det vara en fördel att tillsyna avloppsanläggningen när den väl är tagen i drift efter 1-2 år.

Bekräftelse på inlämnat utförandeintyg

Efter att ifyllt utförandeintyg inkommit till miljöförvaltningen bör den sökande få en bekräftelse på att dokumentationen har inkommit och att den ingivna dokumentationen inte föranleder några åtgärder från nämndens sida – om så är fallet.

Det går precis som vid en slutbesiktning inte att se alla detaljer utifrån den skriftliga dokumentationen eller att garantera anläggningens funktion. I bekräftelsen till den sökande bör det därför tydligt anges att granskningen av inkommen dokumentation inte syftar till att garantera utförandet av anläggningsarbetet samt att den granskning som görs av dokumentationen inte säger något om funktionen hos anläggningen när den väl är i drift utan att driften kommer att följas upp genom tillsyn i ett senare skede.

Uppenbara avvikelser från tillståndet och andra tveksamheter i dokumentationen bör dock självfallet återkopplas till entreprenör och sökande innan förvaltningen kan meddela att inkomna handlingar inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Om avvikelserna är så stora att förvaltningen inte kan godta den inkomna dokumentationen kan ett tillsynsärende behöva inledas.

Se till exempel MÖD 5333-23 där tillsynsmyndigheten i samband med granskningen av den kvalitetsredovisning som fastighetsägarna hade skickat in uppmärksammade att anläggningen inte stämde överens med det beviljade tillståndet. Fastighetsägarna ansökte om och beviljades tillstånd för att inrätta en ny avloppsanläggning. Fastighetsägarna inrättade dock inte den nya tillståndsgivna anläggningen varför tillsynsmyndigheten beslutade att förbjuda fastighetsägarna att släppa ut spillvatten från WC, bad-, disk- och tvättvatten till den befintliga avloppsanläggningen.

Tillstånd

Ett tillstånd består av två delar, först beslutsmeningen där tillståndets omfattning regleras och sedan villkoren som anger hur verksamheten får bedrivas. Att tillstånd får förenas med villkor framgår av 16 kap. 2 § MB. Villkoren fogas till tillståndet och kan exempelvis ange gränser för utsläpp av vissa ämnen. Se även avsnittet Vad är lämpligt att reglera i ett tillstånd?.

Av 19 kap. 5 § p 9 MB framgår att i ett tillståndsärende som prövas av en kommunal nämnd ska nämnden tillämpa delar av bestämmelserna i 22 kap. 25 §. Det innebär att ett tillstånd till en avloppsanläggning där så är relevant ska innehålla bestämmelser om bland annat

  • verksamhetens läge och omfattning
  • teknisk utformning
  • utsläppskontroll
  • avgifter.

Dessutom finns i FMH specifika bestämmelser avseende små avlopp. Nedan följer en översiktlig genomgång av vad som bör finnas med i ett beslut om tillstånd till en liten avloppsanläggning utifrån en generell disposition av beslutsdokumentet

  • adressat
  • miljönämndens beslut att bevilja tillstånd, ta ut avgift med mera
  • villkor
  • bakgrund
  • kommunicering
  • bedömning av ansökan inklusive motivering av beslutet
  • bestämmelser som beslutet grundar sig på
  • information
  • delgivning
  • bilagor

Beslutsdokument för tillstånd

De olika delarna i den generella dispositionen av beslutsdokumentet för tillstånd.

Ett tillstånd består av två delar, först beslutsmeningen där tillståndets omfattning regleras och sedan villkoren som anger hur verksamheten får bedrivas. Att tillstånd får förenas med villkor framgår av 16 kap. 2 § MB. Villkoren fogas till tillståndet och kan till exempel ange gränser för utsläpp av vissa ämnen. Se även avsnittet Vad är lämpligt att reglera i ett tillstånd?.

Av 19 kap. 5 § p 9 MB framgår att i ett tillståndsärende som prövas av en kommunal nämnd ska nämnden tillämpa delar av bestämmelserna i 22 kap. 25 §. Det innebär att ett tillstånd till en avloppsanläggning där så är relevant ska innehålla bestämmelser om bland annat

  • verksamhetens läge och omfattning
  • teknisk utformning
  • utsläppskontroll
  • avgifter.

Dessutom finns i FMH specifika bestämmelser avseende små avlopp. Nedan följer en översiktlig genomgång av vad som bör finnas med i ett beslut om tillstånd till en liten avloppsanläggning utifrån en generell disposition av beslutsdokumentet

  • adressat
  • miljönämndens beslut att bevilja tillstånd, ta ut avgift med mera
  • villkor
  • bakgrund
  • kommunicering
  • bedömning av ansökan inklusive motivering av beslutet
  • bestämmelser som beslutet grundar sig på
  • information
  • delgivning
  • bilagor.

Miljönämndens beslut att bevilja tillstånd

Under denna rubrik lämnas det formella tillståndet till anläggningen i den s.k. beslutsmeningen. Här ska framgå till vem tillståndet lämnas (adressat), vilken fastighet som beslutet rör och vad tillståndet omfattar. Tillståndet följer förvisso fastigheten, men beslutet bör inte formuleras så att det är riktat till ”fastighetsägaren till fastigheten X”.

Utgångspunkten bör vara att det i ansökan finns tillräckligt med dokumentation och underlag för att bevilja ett tillstånd med så få detaljreglerande villkor som möjligt. Däremot bör det i beslutet tydligt framgå tillståndsgiven teknik, dimensionering och lokalisering.

I normalfallet är ett tillstånd till en liten avloppsanläggning inte tidsbegränsat, men av 16 kap. 2 § MB framgår att det får tidsbegränsas, se avsnittet Tillstånd kan tidsbegränsas. Är tillståndet tidsbegränsat bör det framgå i beslutsmeningen ovan.

Se även avsnitt Bedömning av dimensionering, framförallt vad gäller tillstånd för anläggningar som avviker från ett hushåll, 5 pe.

Avgift

Kommunfullmäktige får med stöd av 27 kap. 1 § MB meddela föreskrifter om avgifter som avser prövning och tillsyn enligt miljöbalken. För små avlopp kan det handla om att taxa fastställts av kommunfullmäktige för

  • prövning av en tillståndsansökan
  • handläggning av en anmälan
  • fast årlig tillsynsavgift
  • annan timbaserad tillsynsavgift.

I samband med prövning av tillstånd till en liten avloppsanläggning bör avgiften för prövning av ansökan anges i beslutet om tillstånd, alternativt i avslagsbeslutet om tillstånd inte kan beviljas. På samma sätt bör avgiften hanteras för handläggning av en anmälan om en avloppsanläggning.

Exempel: Miljönämnden beslutar att ta ut en prövningsavgift om x kronor. Avgiften ska betalas av sökande NN. Beslutet om avgift gäller omedelbart även om det överklagas.

Natura 2000-område

Om anläggningen ska placeras i ett Natura 2000-område och tillstånd enligt 7 kap. 28 § MB krävs, ska även beslut om detta ingå i tillståndet. Se även avsnittet Natura 2000.

Exempel: Miljönämnden medger tillstånd, med stöd av 7 kap. 28 a § miljöbalken (MB), att anlägga en infiltrationsanläggning avsedd för ett hushåll (5 pe) med ansluten vattentoalett och bad-, disk- och tvättvatten inom Natura 2000-området X (dnr xxxx-xx).

Vattenskyddsområde

Om anläggningen ska placeras i ett vattenskyddsområde och det krävs tillstånd till anläggningen enligt skyddsföreskrifterna ska även beslut om detta ingå, om det är miljöförvaltningen som är tillståndsmyndighet.

Exempel: Miljönämnden medger tillstånd, med stöd av föreskrifterna x att inom sekundär zon i x vattenskyddsområde anlägga en infiltrationsanläggning avsedd för ett hushåll (5 pe) med ansluten vattentoalett och bad-, disk- och tvättvatten.

Mer information om hur bedömningen kan göras finns under avsnittet Vattenskyddsområde.

Villkor

Allt som omfattas av prövningen kan teoretiskt sett bli föremål för villkor. Hur villkoren utformas är viktigt eftersom det i hög grad är mot villkoren som tillsyn sedan sker. Ett villkor ska utformas så att det uppfyller kraven på

  • rättssäkerhet
  • ändamålsenlighet
  • lämplighet för kontroll och tillsyn.

Villkoret ska vara så formulerat att det är tydligt för verksamhetsutövaren vad som krävs och det ska också gå att objektivt fastställa när villkoret följs eller överträds. Detta betyder att det på ett tillförlitligt sätt ska vara möjligt att kontrollera hur villkoret efterlevs.

Ett villkor ska spegla avvägningen mellan teknik, miljö och ekonomi och eventuella andra intressen i det enskilda ärendet. De villkor som föreskrivs måste vara relevanta för ärendet och det måste finnas ett behov av den åtgärd som regleras i villkoret. Utgångspunkten bör vara hur känslig recipienten är samt hur krav på rening påverkar miljö eller hälsa i övrigt.

Villkor måste avvägas mot 2 kap. 7 § MB

De åtgärder som föreskrivs i villkor i ett tillstånd får inte vara oskäligt dyra i förhållande till den miljönytta som de innebär, se avsnittet Miljöbalkens hänsynsregler. Inte heller får de krav som anges i ett villkor på annat sätt anses som orimliga. Villkor som är mycket kostsamma att uppfylla i förhållande till miljönyttan skulle kunna betraktas som orimliga vid en avvägning enligt 2 kap. 7 § MB. En skälighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § första stycket MB får dock inte hindra att de krav ställs som behövs för att reglerna om MKN för yt- och grundvatten som finns i 5 kap. 4 § MB ska uppfyllas.

Villkor ska vara precisa, tydliga och kontrollerbara

Miljöförvaltningen bör sträva efter att meddela villkor som är enkla, klara och tydliga att förstå och som är enkla att utöva tillsyn över.

Ett exempel är om tillståndet villkoras med ett krav på ett minsta avstånd till grundvattennivå från spridningsytan. Det bör då rimligen också finnas krav på att det finns ett grundvattenrör så att villkoret går att kontrollera. I ansökan behöver därför placering och utformning av ett grundvattenrör finnas redovisat, såvida inte det är helt uppenbart att infiltrationen inte kommer att kunna påverkas av höga grundvattennivåer. Då behövs inget grundvattenrör och inget villkor.

Det som följer av lag bör inte villkoras

Det som följer av lag, förordningar och föreskrifter bör inte villkoras. Ett exempel är att det inte bör vara ett villkor att verksamhetsutövaren måste anmäla om avloppsvattnets mängd eller sammansättning väsentligt ändras, eftersom detta redan är reglerat i §14 FMH. Däremot kan det vara lämpligt att det framgår under ”Information” i beslutet vad som i övrigt gäller för verksamheten.

Villkor måste gå att uppfylla både rättsligt och faktiskt

Villkor som meddelas i ett tillståndsbeslut måste avse krav som verksamhetsutövaren har rättslig och faktisk möjlighet att uppfylla. I till exempel mål M 2804-16 från Växjö MMD upphävdes ett tillståndsbeslut då grundvattennivån inte var utredd. Domstolen uttalade:

Även om villkor om ett minsta avstånd mellan infiltrationens botten och grundvattennivån föreskrivs måste det vara visat att ett sådant villkor faktiskt kan innehållas.

Undvik villkor som ersättning för brister i ansökan eller i prövningsprocessen

Om provtagning behövs måste frågan om hur sådan provtagning ska ske vara löst innan tillstånd ges genom att sökanden redovisar i ansökan hur provtagningsmöjlighet kommer att utformas samt anger hur provet ska tas ut för att bli representativt.

Exempel på olämpligt villkor

Anläggningen ska byggas så att provtagning från utgående vatten kan göras.

Två andra exempel handlar om utsläppspunktens lokalisering och utformning. Utsläppspunkten är väsentlig för att kunna bedöma riskerna med anläggningen och bör därför finnas angiven i ansökan. Exempel på olämpliga villkor:

Exempel på olämpliga villkor

Utloppet ska ledas i täta rör till en recipient som ligger minst 100 meter från [namn på badplats/vattentäkt].

Utsläppspunkten ska göras svårtillgänglig genom att utsläpp till exempel sker i en grusficka.

Ett annat exempel handlar om möjlighet till slamtömning. Ansökan bör remitteras till kommunens avfallsansvariga så att det redan från början är klart att det till exempel är farbar väg fram till anläggningen, se avsnitt Remiss.

Exempel på olämpligt villkor

Det ska finnas farbar väg för slamtömningsfordon.

Allmänt villkor

Små avlopp är i hög grad beroende av det fysiska utförandet för sin funktion och krav bör därför ställas på att anläggningen ska utföras enligt ansökan eller på annat sätt som föreskrivs i tillståndet. Det är därför mycket viktigt att miljöförvaltningen eftersträvar att ansökningshandlingarna i sig är fullständiga och så detaljerade att det redan i prövningsprocessen framgår hur anläggningen fungerar och hur den ska anläggas, skötas och kontrolleras. Att anläggningen ska utföras enligt ansökan regleras i ett allmänt villkor i tillståndet.

Exempel

Anläggningen ska placeras, utföras, kontrolleras och brukas enligt uppgifterna i ansökan samt enligt tillverkarens anvisningar, om inte något annat framgår av villkoren nedan.

I det allmänna villkoret är det även lämpligt att reglera att tillståndet finns tillgängligt.

Exempel

Detta tillstånd med villkor ska finnas tillgängligt hos den sökande och vid överlåtelse av fastigheten överlämnas till ny ägare.

Här är villkoret formulerat som att tillståndet ska finnas tillgängligt hos den sökande, vilket lämnar öppet för att det finns digitalt tillgängligt och inte nödvändigtvis i pappersformat på fastigheten.

Byggnation

Det är väsentligt att den som anlägger avloppsanläggningen också utför någon form av kontroll av att inrättandet av anläggningen blir korrekt. Det är de moment som i ansökan angivits som kritiska som minst bör kontrolleras och dokumenteras med foton i överensstämmelse med en i beslutet fastställd kontrollplan. (Havs- och vattenmyndigheten, 2016) Se även avsnittet om Utförandeintyg med kontrollplan.

I tillståndet bör det därför finnas villkor både om att dokumentationen av denna kontroll och att ett intyg från entreprenören om att anläggningen är utförd enligt tillståndet, ska lämnas in till miljöförvaltningen.

Exempel

Utförandet av kritiska punkter i anläggningsarbetet ska dokumenteras med foton i överensstämmelse med kontrollplanen i utförandeintyget. Dokumentationen av denna kontroll samt ett intygande av entreprenören att anläggningen är utförd enligt beslutet, ska lämnas in till Miljönämnden senast två veckor efter att anläggningen färdigställts.

Utifrån 18 § FMH får beslutet dessutom innehålla villkor om besiktning i anläggningsskedet.

I beslut om tillstånd att inrätta en avloppsanordning som avses i 13 § får den kommunala nämnden föreskriva att anordningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden.

Exempel

Innan avloppsanläggningen är färdig ska du ge Miljönämnden möjligheten att besiktiga anläggningen. Kontakta Miljönämnden minst tre arbetsdagar innan du sluttäcker anläggningen.

Andra villkor som berör byggnation och som beroende på anläggningstyp kan vara lämpliga är:

Avloppsanläggningens utlopp ska vara frostsäkrat och fungera året runt.

Dag- och dräneringsvatten, backspolningsvatten för dricksvattenfilter, vatten från pool, badtunna, vatten från golvbrunn i garage och liknande får inte ledas till anläggningen.

Villkor om sakkunnig entreprenör

Vid tillstånd till inrättande av avloppsanläggning eller vid anmälan enligt 13 § FMH, bör miljöförvaltningen ställa krav på att arbetet ska utföras av sakkunnig person. Med sakkunnig avses en person som genom yrkeserfarenhet, deltagande i utbildningar eller på annat sätt har tillräckliga kunskaper för att utföra det arbete som avses. (Havs- och vattenmyndigheten, 2016)

Exempel på villkor

Installationen av avloppsanläggningen ska utföras av sakkunnig person på ett fackmannamässigt sätt.

Drift

Utifrån 22 kap. 25 § p 3 och 6 MB ska beslutet, när det behövs, innehålla bland annat funktionsvillkor och provtagning. Vilka fysiska kontrollmöjligheter som ska finnas på anläggningen och hur de ska användas, till exempel provtagningsbrunn för utgående vatten och hur ett representativt prov tas ut, bör dock från början framgå av ansökan. Provtagning med avseende på närsalter och smittämnen som kommer ut från otäta markbaserade anläggningar är inte särskilt lätt eller meningsfullt att genomföra, medan det kan finnas ett behov av att för mer tekniskt avancerade anläggningar med utlopp, till exempel minireningsverk, sätta funktionsvillkor som följs upp i tillsynen.

För infiltrationsanläggningar kan det istället för provtagning handla om uppföljning av funktionen genom att mäta avståndet till grundvattennivån. Den fysiska kontrollpunkten som är aktuell i sådana fall är ett grundvattenrör, se Anvisningar för grundvattenrör. Villkorsformulering kring grundvattennivåer finns i avsnitt Formulering av grundvattenvillkor.

Vem ska provta och vad får det kosta?

Det kan vara relevant med funktionsvillkor för tekniskt avancerade anläggningar samt anläggningar för fler än några enstaka hushåll, om provtagningsmöjlighet finns. För en verksamhetsutövare är det dock ofta svårt att följa upp funktionen på sin avloppsanläggning själv eftersom provtagningskompetens ofta saknas hos privatpersoner. En servicefirma eller annan person med relevant kompetens kan däremot ta ut prover för analys på laboratorium.

Ett annat alternativ, framförallt för mindre anläggningar, är att genom enklare kontroller av kritiska driftsparametrar i samband med service få tillräckligt bra information om anläggningens funktion för att kunna justera driftsprocessen så att till exempel dosering av fällningskemikalier blir korrekt. Sådana kritiska driftsparametrar kan vara fältmätning av t.ex. pH, ortofosfat och turbiditet.

Med en dokumenterad fackmannamässig och processorienterad service inriktad på optimal reningsfunktion hos anläggningen kan övrig provtagning begränsas till myndighetens tillsyn, till exempel genom att ta ut ett indikerande stickprov. Se även avsnitt Bedömning av drift, skötsel och funktionskontroll och Fackmannamässig skötsel.

Kostnader för provtagning ska tas in i skälighetsbedömningen enligt 2 kap. 7 § MB vid tillståndsprövningen. Å ena sidan är möjlighet att följa upp reningsresultaten en förutsättning för att kunna ställa funktionskrav, men dessa får å andra sidan inte bli så tekniskt eller ekonomiskt betungande att de blir orimliga att uppfylla för den enskilde.

Sammanfattningsvis bör miljöförvaltningen noga överväga såväl kostnader för provtagning för den enskilda verksamhetsutövare som tillförlitligheten i analysresultaten beroende på vem som tar ut proverna, innan tillståndet villkoras med krav på återkommande provtagning och inrapportering till tillsynsmyndigheten.

Behovet av villkor om provtagning kan vara större för en avloppsanläggning avsedd för fler än några enstaka hushåll men behöver bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda ärendet. Sätts villkor i beslutet om provtagning kan det vara relevant att också ställa krav på kompetens hos provtagaren.

Formulering av grundvattenvillkor

För infiltrationer är det oftast relevant att ställa krav på uppföljning av grundvattennivån under anläggningen, se även avsnitt Teknisk utformning - möjlighet till funktionskontroll

En förutsättning för att denna uppföljning ska vara möjlig är att det finns ett grundvattenrör i anslutning till anläggningen. Omfånget på den omättade zonen under anläggningen är ett viktigt kriterium för hur väl reningen fungerar och under normala förhållanden bör avståndet mellan spridningsytan och grundvattenytan vara minst en meter. Anläggningen bör därför vara projekterad utifrån den dimensionerande grundvattennivån, se Bestämning av dimensionerande grundvattennivå.

I begreppet dimensionerande grundvattennivå finns en tolerans inbyggd som gör att en viss avvikelse från kravet på 1 meter omättad zon under vissa betingelser kan accepteras eftersom det knappast är skäligt att ta höjd för den allra högsta möjliga grundvattennivån vid projekteringen av anläggningen. Se avsnitt Vertikalt avstånd mellan infiltrationsnivå och grundvatten och avsnitt Vad menas med högsta grundvattennivå?.

Modellen för beräkning av dimensionerande grundvattennivå är utformad för att man normalt inte ska överträda skyddsavståndet på en meter mer än drygt vart 3:e år. Därmed är det lämpligt med ett absolut minsta avstånd mindre än 1 meter som ska upprätthållas samt en begränsning i tid för hur lång en överträdelse får vara. På detta sätt blir villkoret tydligt och möjligt att uppfylla samtidigt som man kan förvänta sig att en anläggning klarar kravet om 1 meters skyddsavstånd under den absolut största delen av drifttiden.

Är den dimensionerande grundvattennivån sålunda bestämd utifrån metoden i Bestämning av dimensionerande grundvattennivå, och anläggningen är projekterad och anläggs utifrån denna grundvattennivå, kan nedanstående villkor användas:

Avståndet mellan infiltrationsnivån och grundvattenytan ska med undantag för kortare perioder (högst 2 månader under ett år) uppgå till minst 1 m. Avståndet mellan infiltrationsnivån och grundvattenytan får aldrig understiga 0,5 m.

Med ”grundvattenytan” avses en grundvattennivå som kan avläsas inom 3 m från anläggningen, lämpligen grundvattenrör enligt ritning x i inkommen ansökan. Med ”infiltrationsnivån” avses underkant på anläggningens spridningslager, se profilritning y.

För att villkoret ska vara möjligt att följa upp är det viktigt att nivån i höjdled på spridningsledningar/spridningslagret framgår av ansökningshandlingarna. Lämpligen är denna nivå en av de kritiska punkter som ska kontrolleras under anläggningsarbetet och bör därför ingå i kontrollplanen. Avståndet från toppen på grundvattenröret till nivån 1 meter under infiltrationsnivån bör mätas in i samband med anläggandet för att få en referenspunkt för uppföljningen.

Exempel på olämpliga formuleringar av grundvattenvillkor

Avloppsanordningens funktion ska inte påverkas av grundvattnet eller grundvattnets kvalitet påverkas av anordningen

Skötsel och egenkontroll

Alla avloppsanläggningar behöver skötas, kontrolleras och vid behov åtgärdas för att de ska fungera som avsett. Skötseln kan regleras i ett villkor.

Avloppsanläggningen ska löpande skötas så att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår.

I ansökan redovisad drift- och underhållsinstruktion ska följas, alternativt annan instruktion som kan godkännas av tillsynsmyndigheten.

Utifrån 22 kap. 25 § p 3 MB ska beslutet innehålla bland annat eventuella villkor om service och egenkontroll. För yrkesmässig verksamhet gäller Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll som bland annat innehåller bestämmelser om organisatoriskt ansvar för verksamheten, kemikaliekontroll och rutiner. Det är dock i undantagsfall en avloppsanläggning bedrivs som yrkesmässig verksamhet, se avsnittet Bästa möjliga teknik och yrkesmässig verksamhet.

Oavsett om en verksamhet bedrivs yrkesmässigt eller ej gäller 26 kap. 19 § MB all miljöfarlig verksamhet och ”den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd ska också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön.”

Den som inrättat eller driver en avloppsanläggning bör därför genom att ta del av tillverkarens instruktioner, anlitande av sakkunnig eller på annat sätt, skaffa sig tillgång till sådan kunskap så att anläggningen underhålls på ett sätt så att dess funktion säkerställs. En ansökan behöver omfatta även förslag till övervakning och kontroll av verksamheten (22 kap. 1 § 5 p MB respektive AR Små avlopp bilaga 3 om drift- och underhållsinstruktion).

Skötseln och egenkontrollen består normalt sett av att verksamhetsutövaren följer tillverkarens drift- och skötselinstruktioner samt genom egen okulär kontroll försäkrar sig om att anläggningen fungerar som den ska. För tekniskt okomplicerade anläggningar bör detta räcka.

För mer tekniskt avancerade anläggningar som är känsliga för störningar eller utebliven skötsel bör dock krav ställas på att årlig service och kontroll av anläggningen utförs av sakkunnig, till exempel genom tecknande av ett serviceavtal, se MÖD:s dom i M 5060-16. Men, det är inte enbart förekomsten av ett serviceavtal som kommer att garantera anläggningens funktion, utan miljöförvaltningen behöver även bedöma om innehållet i servicen/skötseln kan anses vara av tillräcklig omfattning, se avsnitt Fackmannamässig skötsel och Drift- och underhållsinstruktion.

Exempel på villkor som reglerar egenkontroll och service

Du ska utföra den egenkontroll av anläggningen som finns redovisad i ansökan, om inte tillsynsmyndigheten medger annat.

Giltigt avtal om fackmannamässig service, inklusive uppföljning av funktionsvillkor, ska finnas för anläggningen, om inte tillsynsmyndigheten medger annat.

Villkoren är här formulerade med tillägget ”om inte tillsynsmyndigheten medger annat”, för att lämna utrymme för eventuell justering av vad som ingår i egenkontrollen eller att fackmannamässig service sker på annat sätt än genom serviceavtal, utan att omprövning av tillståndet behöver ske.

Dokumentation

Miljöförvaltningen bör föreskriva att serviceprotokoll och/eller annan dokumentation ska förvaras på fastigheten och kunna visas upp på begäran av tillsynsmyndigheten.

Exempel

Dokumentation från egenkontroll, underhåll och service ska finnas tillgängligt hos dig och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten på begäran.

För infiltrationer bör funktionen följas upp av verksamhetsutövaren genom att mäta avståndet till grundvattennivån.

Exempel

Minst x gånger per år, i månad z och y, ska du mäta och dokumentera nivån i grundvattenröret samt notera datum för kontroll.

Här bör miljöförvaltningen välja månad(er) på året då det statistiskt sett brukar vara höga grundvattennivåer.

Villkor om kemikaliehantering

Utifrån 22 kap. 25 § p 7 och 11 MB ska beslutet i förekommande fall innehålla villkor om kemikaliehantering. För små avlopp är denna punkt mest relevant vad gäller förvaring av stora mängder fällningskemikalier så att de inte kan orsaka skada. Men det skulle också kunna handla om teknik för rening av mikroorganismer som kan innefatta hantering av kemiska produkter.

Exempel

Förvaring av flytande kemikalier ska ske enligt tillverkarens anvisningar och inom avloppslöst, invallat område.

Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga för de kemikalier som används.

Avfallshantering

Utifrån 22 kap. 25 § p 8 MB ska beslutet i förekommande fall innehålla villkor om avfallshantering. Detta kan handla om villkor om till exempel intervall för slamtömning och hur byte och omhändertagande av fosforabsorberande material ska ske.

Exempel

Anläggningen ska slamtömmas enligt tillverkarens anvisningar genom att du anlitar kommunens slamtömningsentreprenör. Anläggningen ska tömmas så ofta som tillverkare anger, dock minst en gång per år.

Att villkora om slamtömning kan innebära en dubbelreglering, som generellt sett inte är önskvärd, eftersom det vanligtvis också är reglerat i de lokala avfallsföreskrifterna. I detta fall bedöms det ändå som lämpligt att göra ett undantag då slamtömning är en av de viktigaste delarna i skötseln för att anläggningen ska kunna fungera som avsett. Avfallsföreskrifternas intervall för tömning gäller som ett minimum, men i tillståndsbeslutet kan tätare intervall föreskrivas vid behov. Även krav på åtkomlighet för tömning är en aspekt som kan regleras i kommunens avfallsföreskrifter och som i det fall det är reglerat redan gäller generellt i kommunen.

Beslut om eget omhändertagande av avfall, till exempel urinspridning och kompostering av eget slam, bör inte regleras i avloppstillståndet utan i ett separat beslut om dispens för eget omhändertagande.

Observera att villkor om slamtömning inte bör skrivas in om dispens för eget omhändertagande finns eftersom en dispens enligt avfallsföreskrifterna för eget omhändertagande inte släcker ut ett villkor i ett tillståndsbeslut.

Däremot kan ett villkor om att anläggningen ska vara åtkomlig för slamtömning vara relevant (efter att man försäkrat sig om att det finns farbar väg) i betydelsen att slamavskiljaren inte ska täckas över eller på annat sätt göras oåtkomlig. Även villkor om att instruktion för slamtömning bör finnas förminireningsverk är viktigt eftersom olika fabrikat kan ha olika instruktioner.

Exempel

Anläggningen ska vara åtkomlig för slamtömning vilket innebär att den inte får täckas över eller på annat sätt göras oåtkomlig.

Exempel på villkor som kan användas om de är relevanta för anläggningstypen

Minireningsverket ska vara märkt med instruktion för slamtömning.

Filtermaterial i fosforfällan ska bytas enligt tillverkarens anvisningar vilket innebär xxx.

Skydd av naturmiljön

Om avloppsanläggningen läggs i ett känsligt område där formellt skydd saknas kan särskilda villkor för att skydda naturmiljön behövas.

Exempel

Grävarbeten i diket till vilket det renade avloppsvattnet ska avledas, ska utföras under 15 juli – 15 september då risken är minst för påverkan på öring i den nedströms liggande x-ån.

Det är lämpligt att denna typ av villkor utformas i samråd med länsstyrelsen.

Bakgrund

Här bör miljöförvaltningen beskriva ärendet i en bakgrund som kan innehålla till exempel kortfattade uppgifter om vad som har hänt i ärendet, hur utredningen har gått till och vilka grundläggande förutsättningar som finns i ärendet. Till bakgrunden hör uppgifter om dricksvattentäkter, recipientstatus samt andra specifika förutsättningar somtill exempel förekomst av fornlämningar eller biotopskydd.

Kommunicering

Här bör miljöförvaltningen redogöra för hur kommuniceringen med berörda parter har gått till, vilka synpunkter som har inkommit och hur de har hanterats.

Bedömning av ansökan och motivering till beslutet

Under bedömning bör relevanta stycken om på vilka grunder ansökan beviljas finnas med, till exempel bedömning av

  • skyddsavstånd, horisontellt och vertikalt
  • skyddsnivå med avseende på både hälsa och miljö
  • hur anläggningen når upp till de reningskrav som ställs på platsen
  • hur hänsyn tagits till eventuellt skyddat område, till exempel strand- eller biotopskydd.

Det behöver även finns med en motivering till hur bedömningen har gjorts. Att beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering framgår av 32 § FL. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Motiveringen bör på ett konkret plan beskriva vilka värderingar, överväganden och bedömningar som gjorts av de faktiska omständigheterna i ärendet med utgångspunkt från rättsläget (se JO:s uttalande i ärenden 1831-2015). Kravet på att en motivering ska vara klargörande innebär att beslutet inte enbart bör innehålla de skäl som har bestämt utgången i ärende utan dessa skäl bör också presenteras på ett sådant sätt att de blir begripliga för den enskilde (se sid 193 i förarbetena till 32 § FL prop. 2016/17:180). En utförlig motivering ger verksamhetsutövaren och de berörda parterna större möjlighet att förstå på vilka grunder beslutet har tagits och minskar därmed risken för överklaganden på grund av missförstånd. Om beslutet ändå skulle bli överklagat så ökar en genomtänkt motivering möjligheten att beslutet håller vid en överprövning. Eventuella synpunkter som kommit in ska också bemötas under bedömningen. Slutligen bör miljöförvaltningen sammanfatta bedömningen av ansökan och motiveringen för beslutet.

Exempel

Ansökan innehåller de uppgifter som vi behöver för att bedöma att anläggningen uppfyller miljöbalkens krav. Vi bedömer att kraven inte leder till orimliga kostnader.

Bestämmelser som beslutet grundar sig på

Miljöförvaltningen bör ange vilka bestämmelser som beslutet grundar sig på, till exempel

  • 2 kap. 3 § miljöbalken (SFS 1998:808) (försiktighetsprincipen, skyddsåtgärder)·
  • 7 kap. 18 b § miljöbalken (strandskydd)
  • 9 kap. 7 § miljöbalken (avlopp ska avledas så att inte olägenhet uppkommer)
  • 18 § förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (slutbesiktning av avloppsanläggning)
  • x § Skyddsföreskrift för x vattentäkt (prövning enligt föreskriften krävs)
  • 27 kap. 1 § miljöbalken (avgift för myndigheters kostnader)
  • x § Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön (KF § xx, 20xx) (om tillståndsplikt för BDT-anläggningar)
  • 16 kap. 2 § miljöbalken (tillstånd får förenas med villkor)
  • 7 kap. 28 a § miljöbalken (tillståndsplikt Natura-2000)
  • 2 kap. 7 § miljöbalken (skälighetsavvägning)
  • 9 kap. 5 § Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (beslut om avgift skall gälla omedelbart även om det överklagas)
  • Kommunfullmäktige beslutad taxa, 20xx-xx-xx, x §

Information

Under denna rubrik kan det vara bra att ta med olika bestämmelser och krav som tillståndshavaren behöver känna till men som inte regleras genom själva tillståndet.

Exempelvis så anges i 22 kap. 25 § 2 st, sista meningen MB att i ett tillståndsbeslut ska framgå den tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång. Men eftersom detta regleras specifikt för små avloppsanläggningar i 19 § FMH: Ett tillstånd enligt 13 eller 17 § gäller i fem år men förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte har påbörjats inom två år, så räcker det att ange detta under rubriken ”Information”.

Andra punkter som kan vara viktiga att ha med som information är till exempel

  • att ansökan handlagts utifrån miljöbalken och att det därför kan finnas annan lagstiftning och civilrättsliga förhållanden som måste beaktas, till exempel
    - att tillståndsbeslutet inte innebär rättighet att släppa det renade avloppsvattnet till ett markavvattningsföretag·
    - att miljöförvaltningen måste kontaktas om man vill göra ändringar som inte stämmer med givet tillstånd.·
    - att tillståndet följer fastigheten.·
    -med vilka ungefärliga intervall tillsynen kommer att ske efter att anläggningen tagits i drift.
  • att planerade åtgärder med avloppet kan omfatta även vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, samt att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenverksamheter och kontakt med dem kan tas för diskussion om åtgärderna som berör vatten är anmälnings-/tillståndspliktigt enligt 11 kap. MB.
  • att tillståndet vinner laga kraft först då överklagandetiden gått ut och ärendet inte överklagats av någon berörd part.
  • att om fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet avbrytas och länsstyrelsen kontaktas
  • att tillståndsbeslutet inte innebär rättighet att dra ledning över annans mark

En dispens för eget omhändertagande är personlig och om fastigheten byter ägare kommer tillståndet därmed inte att kunna utnyttjas utan en ny prövning om dispens.

Det kan också i de lokala avfallsföreskrifterna finnas bestämmelser om till exempel barnsäkerhet för brunnslock, åtkomlighet för hämtningsfordon mm som kan vara viktigt att lägga med som information.

Delgivning/kopia för kännedom

I beslutet bör anges vilka som ska delges beslutet utöver den sökande, det vill säga de som är berörda och därmed har rätt att ta del av beslutet och att överklaga det. Här bör också anges om beslutet ska skickas till någon annan för kännedom, men inte med delgivning och överklagandehänvisning.

Det är även lämpligt att skicka tillståndet och slamtömningsinstruktioner till den avfallsansvarige.

Bilagor

Slutligen behöver miljöförvaltningen redogöra för vilka handlingar som följer med beslutet, till exempel:

  1. Kopia av ansökan
    a) Profilritning
    b) Situationsplan
    c) Längd- och tvärsektion av anläggningen
    d) Drift- och underhållsinstruktion
    e) Anvisningar för skötsel- och drift inklusive funktionskontroll
  2. Utförandeintyg med kontrollplan
  3. Hur man överklagar

Anmälan

Syftet med anmälningsplikt för små avloppsanläggningar utan vattentoalett anslutet och ändringar av befintliga anläggningar är att tillsynsmyndigheten ska få möjlighet att i förväg ta ställning till om den anmälda anläggningen eller åtgärden kan godtas från hälso- och miljösynpunkt och om några särskilda krav på försiktighetsmått behöver ställas eller om förbud behöver meddelas.

Det ger också tillsynsmyndigheten möjlighet att uppmärksamma om den planerade ändringen eventuellt är tillståndspliktig eller om den anmälda renoveringen av en gammal anläggning inte kommer att leda till att anläggningen uppfyller kraven i miljöbalken.

En omständighet i sammanhanget som miljöförvaltningen måste vara medveten om är att det inte finns någon skyldighet för den som gjort anmälan att invänta beslutet från myndigheten. I normalfallet så inväntar oftast den sökande beslutet ändå eftersom hen löper risken att vidta åtgärder som inte accepteras av myndigheten, men juridiskt finns ingen skyldighet att vänta.

Anmälningspliktiga avloppsanläggningar har inte anmälningsplikt som följer av 9 kap. 6 § MB utan av 9 kap. 7 § MB, därav gäller inte 9 kap. 6 c § små avloppsanläggningar. Det finns sålunda inget som formellt reglerar tiden för när en anmälningspliktig avloppsanläggning tidigast får påbörjas.

Behöver miljöförvaltningen skicka remiss till länsstyrelsen, se avsnitt Remiss, för att kunna svara på en anmälan, kan ett förbud att påbörja anläggningen meddelas för att tillräcklig remisstid ska finnas.

Beslut i anmälningsärenden

När ett anmälningsärende är tillräckligt utrett, ska miljöförvaltningen meddela beslut i ärendet. Det kan beroende på resultatet av utredningen i ärendet vara

  • föreläggande om försiktighetsmått
  • förbud enligt miljöbalken eller
  • underrättelse till den som har gjort anmälan om att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.

Om miljöförvaltningen underrättar den som gjort anmälan att myndigheten inte avser att ingripa så innebär detta inte något skydd för verksamhetsutövaren mot att myndigheten vid senare tillfälle kan komma att ingripa. Innebörden i en sådan underrättelse ska istället tolkas så att myndigheten för närvarande inte avser att ingripa. Verksamhetsutövaren är alltså inte skyddad mot kommande krav på samma sätt som om det hade gällt ett tillstånd, se avsnitt Tillståndets rättsverkan. Tillsynsmyndigheten kan vid ett senare tillfälle återkomma och ställa de krav som myndigheten bedömer är nödvändiga.

Ett föreläggande om försiktighetsmått meddelas med stöd av 26 kap. 9 § MB och kan i princip läggas upp på samma sätt som ett beslut om tillstånd, med bakgrund, redogörelse för kommunicering, motivering av beslutet etc.

Eftersom ett föreläggande måste rikta sig till någon som har rättslig och faktisk möjlighet att efterkomma beslutet behöver ett markägarmedgivande finnas om anläggningen avses placeras utanför egen fastighet.

Relevanta rättsfall

Rättsfall

Avsnitt där rättsfallet finns

Domstol, datum och målnummer

Bekräftelse på inlämnat utförandeintyg

Mark- och miljööverdomstolen, 2023-06-20, M 5333-23

Förutsättningar för tillstånd/föreläggande

Mark- och miljödomstolen Växjö, 2016-12-06, M 2804-16

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2015-11-26, M 6531-15

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2014-04-24, M 8541-13

Tid för genomförande

Miljödomstolen Vänersborg, 2005-03-02, M 379-05

Tillstånd kan tidsbegränsas

Miljööverdomstolen, 2004-11-15, M 3682-04

 

Miljööverdomstolen, 2010-07-01, M 6520-09

Tillståndets rättskraft

Miljööverdomstolen, 2003-12-22, M 464-03

Litteraturreferenser

Litteraturreferenser

Referens

Författare

Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten HVMFS 2016:17

Havs- och vattenmyndigheten. (den 18 maj 2016).

Miljöbalken, en kommentar del II

Bengtsson, B., Bjällås, U., Rubenson, S., & Strömberg, R. (2012).

Publicerad: 2019-10-02
Uppdaterad: 2023-11-27
Sidansvarig: Webbredaktion