Klimatförändringar och lokalisering av små avloppsanläggningar
Klimatförändringar, både naturliga och orsakade av mänskliga utsläpp, påverkar små avloppsanläggningar i Sverige. Förändringar i medeltemperatur och nederbörd kan påverka grundvattenförhållanden och recipientflöden, vilket i sin tur påverkar anläggningarnas funktion.
På grund av såväl naturliga förändringar som de utsläpp av växthusgaser som människan ger upphov till pågår idag klimatförändringar (SMHI, 2019) Det finns dock stora regionala skillnader när det gäller det förutspådda framtida klimatet i Sverige. SMHI har på sin webbplats bland annat länsvisa analyser, men det är generellt sett osäkra analyser eftersom det handlar om komplexa system över lång tid.
Scenarierna för det framtida klimatet förutspår bland annat ökad medeltemperatur och förändringar i nederbörd, såväl mängder som mönster (SMHI, 2019). Detta kan påverka bland annat grundvattenförhållanden och flöden i recipienter och därmed små avloppsanläggningar. Risken för översvämning, ras, skred och erosion är också kopplade till klimatförändringarna.
Översvämningar ökar risken för smittspridning och en allmän temperaturförändring påverkar sjukdomsorganismers överlevnad och spridning i mark och vatten. Vissa vattenburna infektionssjukdomar uppvisar en förhöjd spridningsrisk vid ett förändrat klimat. (SMI, 2011)
En del påvisbara klimatförändringar har redan skett såsom att grundvattennivåernas regim i snabbreagerande grundvattenmagasin har förändrats vid en jämförelse mellan 1974 och 2014, se figur 25 och 26. Förändringen har skett främst i den norra delen av Sverige (SGU, 2017).
Figur 25 till vänster:grundvattennivåns genomsnittliga variationsmönster under året (regim) i olika delar av landet under perioden 1981-2010. Redovisningen avser snabbreagerande (”små”) grundvattenmagasin som vanligtvis finns i jordarten morän och i berggrunden (Vikberg, Thunholm, Thorsbrink, & Dahné, 2015). Figur 26 till höger: motsvarande regimkarta från SGU 1977 (Naturvårdsverket, 2003) Klicka på bilden för en större version.
Framtida förändringar av temperatur och nederbörd medför förändringar i vattenflöden och havsnivåer. Vissa delar av Sverige bedöms få minskade extrema vattenflöden medan de i andra delar väntas öka. I det kortare tidsperspektivet kan det finnas regionala eller lokala analyser av var det finns risk för påverkan av översvämning/ havsnivåhöjning. Ibland finns riskerna angivna i översiktsplanen för kommunen, vilket innebär att framförallt nybyggnationer med små avloppsanläggningar behöver förhålla sig till detta.
Om det inte går att översvämningssäkra avloppet och det är sannolikt att översvämningar kommer att drabba anläggningen under dess livstid, så är platsen inte lämplig för en avloppsanläggning, och man behöver hitta en lämpligare lokalisering. Alternativt behöver tekniken anpassas till översvämningsrisken. Sådana anpassningar kan innebära byte till en helt annan teknik.
För miljöförvaltningen är det sammanfattningsvis i huvudsak två frågeställningar med bäring på klimatförändringar som uppkommer vid prövningen:
- Var ligger högsta dimensionerande grundvattennivå?
- Kan avloppsanläggningen komma att översvämmas eller vatten komma in bakvägen i anläggningen med den föreslagna placeringen?
Dessa frågeställningar skiljer sig på intet sätt från de frågor som den sökande och handläggaren oavsett klimatförändringar eller ej behöver ställa sig vid en prövning. Det är dock inte möjligt att med någon större säkerhet förutsäga hur en specifik avloppsanläggning kommer att kunna påverkas av klimatförändringar på längre sikt. Det innebär vid en tillståndsprövning att ett längre tidsperspektiv än den beräknade livslängden för avloppsanläggningen knappast är rimligt.
Litteraturreferenser
Referens | Författare |
|---|---|
SMHI. (den 09 01 2019). |
