Den här sidan hör till avsnittet Bedömning i vägledningen för prövning av små avloppsanläggningar
Vägledningens startsida
×
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Generella förutsättningar

Sammanfattning - generella förutsättningar

Till kommunens VA-plan bör det kopplas en handlingsplan för hur kommunen hanterar frågan om tillstånd till små avloppsanläggningar i avvaktan på planerad utbyggnaden av VA-nätet.

Miljöförvaltningen kan bevilja ett tillstånd till en avloppsanläggning utan att den sökande förfogar över marken där anläggningen ska ligga, men det är inte säkert att anläggningen kan anläggas på grund av civilrättsliga begränsningar.

Markägaren är att anse som berörd i ärenden om prövning av avlopp och ska, oavsett om det är en anmälan eller en ansökan om tillstånd, ha givits möjlighet att yttra sig innan beslut tas.


Vissa generella förutsättningar kan ibland behöva beaktas vid bedömning av tillåtligheten till en avloppsanläggning. I detta kapitel beskrivs hur bedömningen vid prövningen på olika sätt kan påverkas av beslut om att ansluta ett område till en kommunal avloppsanläggning och civilrättsliga förhållanden.

I väntan på kommunal eller gemensam avloppsanläggning

I vissa fall är det aktuellt att pröva tillstånd för en anläggning som inom en kortare planeringshorisont (mindre än 5 år) kommer att anslutas till gemensam eller kommunal avloppsanläggning. Det kan finnas skäl såväl för att tillåta en ny anläggning i avvaktan på anslutning som skäl för att inte tillåta det.

Det är därför lämpligt att det till kommunens VA-plan kopplas en handlingsplan för hur kommunen hanterar frågan om tillstånd i avvaktan på planerade åtgärder. Den bör beskriva vilka tekniska lösningar som är lämpliga i väntan på långsiktiga åtgärder och vad som bör beaktas i bygglovsärenden under tiden. Mer om vikten av att kommunen har en VA-plan finns i avsnittet Kommunal VA-planering – enskilt gemensamt eller allmänt VA? En god samordning mellan miljöförvaltningen, byggnadskontoret och tekniska förvaltningen är en viktig förutsättning för ett bra resultat.

Skäl för att inte ge tillstånd

Beslut om att påbörja detaljplanering för ett område, konkreta beslut om utbyggnad eller VA-planer kan vara skäl för att ge särskilda villkor eller till och med avslag på ansökan om tillstånd till avloppsanläggning. Se MÖD:s dom M 747-08 där fastighetsägaren ville bygga nytt permanentboende och ansluta allt hushållsspillvatten till slutna tankar i avvaktan på kommunalt VA, men där ansökan avslogs. Avslag av en ansökan med hänvisning till att utbyggnad av kommunalt VA-nät skulle inväntas godtogs däremot inte av MÖD i en dom M 9796-10, då det inte fanns några detaljerade beslut och var osäkert när detta skulle komma att ske och om det i så fall skulle komma att omfatta aktuella fastigheter. Hur långt kommunen hunnit i sin faktiska planering av VA-utbyggnaden kan därför ha betydelse för bedömningen av om tillstånd kan ges eller inte.

Skäl för att ge tillstånd

Det kan finnas skäl för att ge tillstånd trots att beslut om utbyggnad av kommunalt VA finns, som till exempel att den befintliga avloppsanläggningen är i så dåligt skick och innebär så stora risker att den måste åtgärdas omgående. Om de normala kraven riskerar att bli oskäliga med tanke på den korta tiden som avloppsanläggningen ska finnas så finns det olika sätt att möta detta, till exempel att inte ställa lika höga reningskrav som vid en normal ansökan eller att kraven i första hand är kopplade till hygienaspekter. Ett annat alternativ är att tillåta lösningar som miljöförvaltningen kanske inte i vanliga fall tillåter, till exempel både WC- och BDT-spillvatten till sluten tank.

Det kan ofta ses som rimligt att tidsbegränsa denna typ av tillstånd (22 kap. 25 § MB), det är till exempel vanligt att ett tidsbegränsat tillstånd ges till sluten tank under en övergångstid. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att om tiden för färdigställande av en samlad avloppslösning förskjuts framåt i tiden och det givna tillståndet hinner gå ut innan en samlad lösning är på plats så krävs en ny ansökan och ny prövning om fastighetsägaren vill fortsätta att använda anläggningen. Tillstånden kan inte med automatik förlängas. Det är viktigt att klargöra dessa förhållanden för fastighetsägaren i samband med beslut.

Vid utbyggnad av en allmän avloppsanläggning kan den befintliga enskilda avlopps-anläggningen lösas in av huvudmannen efter gängse värderingsmetodik. Om det handlar om många anläggningar i ett område så kan det innebära en betydande kostnad för kommunen. I en dom från Svea Hovrätt, M 6561-12 ansåg domstolen att ersättning för onyttigbliven enskild anläggning inte kunde utgå eftersom fastighetsägarna enligt domstolens mening inte varit ovetande om att allmän va-anläggning i området var nära förestående. I ett annat ärende i Statens VA-nämnd, Va 675/12, lämnades ersättning för en fem år gammal trekammarbrunn med infiltration eftersom fastighetsägarna inte fått information om att kommunal VA-utbyggnad var planerad. Kommunen hade initierat VA-utbyggnaden i ett sent skede då man hade utvecklingsplaner för området.

Det är alltså viktigt att ha en god framförhållning och kommunikation i VA-planeringen och att eventuellt tidsbegränsa tillstånd till små avloppsanläggningar i avvaktan på kommunal anslutning, se även avsnittet Tillstånd kan tidsbegränsas.

Civilrättsliga förhållanden

Det är inte ovanligt att en avloppsanläggning inte går att placera på den fastighet som den ska betjäna. Svåra geologiska förhållanden och närhet till dricksvattentäkter är sådant som kan göra att en anläggning bäst placeras på någon annans mark. Det kan också handla om att den sökande vill släppa det renade avloppsvattnet till någon annans ledning etc. Det vanligaste är att reglera det civilrättsliga förhållandet mellan den som äger anläggningen och den som äger marken eller ledningen genom att upprätta ett servitut. Ett servitut innebär att man knyter rätten att ha en avloppsanläggning på en viss plats till fastigheten, inte till personen som äger fastigheten. Med ett servitut finns alltså en rätt till avloppsanläggningens placering oavsett vem som äger fastigheten där avloppsanläggningen ligger, eller vem som äger själva avloppsanläggningen och den fastighet som anläggningen ska betjäna. Det innebär att en ny markägare normalt sett inte kan kräva att avloppsanläggningen tas bort om ett servitut finns. Om det är så att någon av parterna vill få till en ändring eller upphävande av ett servitut så finns det särskilda bestämmelser som måste vara uppfyllda.

Officialservitut och avtalsservitut

Det finns två typer av servitut, avtalsservitut och officialservitut. Ett avtalsservitut bildas genom avtal mellan fastigheternas ägare medan ett officialservitut bildas genom beslut från en myndighet. Ett officialservitut kan bildas mot markägarens vilja om tillämpliga bestämmelser är uppfyllda. Hos Lantmäteriet sker det genom en lantmäteriförrättning. För att reglera rätten att lägga en anläggning på annans mark så brukar ett avtalsservitut vara fullt tillräckligt. Avtalsservitut kan skrivas in i fastighetsregistret. På så sätt kan man säkerställa att servitutet kommer att gälla även mot en ny ägare till den tjänande fastigheten. Den tjänande fastigheten är den fastighet där avloppsan­läggningen ligger, den andra fastigheten kallas för den härskande fastigheten. Inskrivning sker genom en skriftlig ansökan till Fastighetsinskrivningen på Lantmäteriet.

Det är den kommunala lantmäterimyndigheten eller, om sådan inte finns, Lantmäteriet som handlägger frågor om servitut. Miljöförvaltningen har egentligen inget ansvar för denna fråga och kan inte vägra tillstånd eller förbjuda en anläggning för att det saknas servitut. Det är alltid den sökande som ska se till att det finns alla behövliga tillstånd, dvs. den som ska använda anläggningen och har rättslig, ekonomisk och faktisk rådighet över anläggningen. Se dock även avsnittet Anmälningsärenden och servitut.

Tillståndsärenden och servitut

I princip kan vem som helst söka tillstånd på någon annans fastighet utan att ha medgivande från den berörda markägaren. Ett tillstånd innebär dock inte någon tvångsrätt som gör att markägaren måste avstå mark till den som har fått ett tillstånd. Miljöförvaltningen kan alltså bevilja ett tillstånd utan att den sökande förfogar över marken där anläggningen ska ligga, men det är inte säkert att anläggningen kan anläggas på grund av civilrättsliga begränsningar. Markägaren är att anse som berörd i ärenden om prövning av avlopp och ska, oavsett om det är en anmälan eller en ansökan om tillstånd, ha givits möjlighet att yttra sig innan beslut tas. Den sökande har möjlighet att dra tillbaka sin ansökan om avloppstillståndet inte kommer att kunna utnyttjas p.g.a. civilrättsliga förhållanden. Se även avsnittet Kommunikation och remiss.

Anmälningsärenden och servitut

Gäller det däremot meddelande av försiktighetsmått till följd av en anmälan måste den som beslutet riktar sig mot ha rådighet att följa beslutet och följaktligen behövs ett medgivande från markägaren. Det kan vara i form av ett servitut men detta är inte ett formellt krav. Däremot bör medgivandet vara skriftligt. Se även avsnittet Kommunikation och remiss.

Informera i beslutet om civilrättsliga förutsättningar

Om miljöförvaltningen ger tillstånd till en avloppsanläggning på annans mark eller med utsläpp till annans ledning, bör det i beslutet finnas information om att tillståndet i sig inte innebär någon rätt att mot markägarens vilja inrätta ett avlopp på dennes mark/dra en ledning på dennes mark /släppa renat hushållsspillvatten till dennes ledning. För att få en sådan rätt, om markägaren motsätter sig det, måste sökanden vända sig till lantmäterimyndigheten och ansöka om lantmäteri­förrättning för att eventuellt bilda ett officialservitut för anläggningen. Det är också lämpligt att det i denna typ av beslut framgår att den sökande måste betala avgiften för handläggning av ärendet även om det senare inte går att anlägga avloppsanläggningen.

Relevanta rättsfall

Rättsfall
RättsfallSlutsats
M 9796-10
2011-07-07
Miljööverdomstolen
Eskilstuna
Miljööverdomstolen ansåg att minireningsverk inte var en lämplig lösning i det aktuella fallet men att tillstånd till avloppsanläggning borde kunna ges om utsläppen begränsades till BDT-spillvatten. Ärendet återförvisades.
M 747 -08
2008-12-22
Miljööverdomstolen
Kungsbacka
En fastighetsägare ville bygga nytt permanentboende och ansluta allt avloppsvatten till slutna tankar i avvaktan på kommunalt VA. Ansökan avslogs.
M 6561-12
2013-01-10
Svea Hovrätt
Kungsbacka
Ersättning för onyttigbliven enskild anläggning kunde inte utgå eftersom fastighetsägarna enligt domstolens mening inte varit ovetande om att allmän VA-anläggning i området var nära förestående
Va 675/12
2013-01-10
Statens VA-nämnd
Kungsbacka
Ersättning för onyttigbliven enskild anläggning kunde inte utgå eftersom fastighetsägarna enligt domstolens mening inte varit ovetande om att allmän VA-anläggning i området var nära förestående
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut