Natura 2000

Av 7 kap. 28 a § MB framgår att det krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillståndsplikten gäller även för verksamheter eller åtgärder som bedrivs eller vidtas utanför Natura 2000-området, om den på ett betydande sätt kan påverka miljön inom Natura 2000-området. Det viktigaste är alltså inte var verksamheten är lokaliserad utan avgörande är istället den påverkan den kan få på ett Natura 2000-område. En avloppsanläggning kan komma att påverka ett Natura 2000-område om avloppsvattnet till exempel släpps till ett vattenområde som utpekats som Natura 2000, men också om avloppsanläggningen lokaliseras till mark med till exempel höga botaniska eller entomologiska värden inom Natura 2000-området. Det är därför viktigt att relatera avloppsanläggningens risk för påverkan till de värden som Natura 2000-området syftar till att skydda, vilket framgår av respektive Natura-2000-områdes bevarandeplan. Figuren nedan förklarar de olika stegen i bedömningen.

En specifik miljöbedömning ska alltid göras i frågan om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a § MB. Naturvårdsverket vägleder om miljöbalkens systemfrågor och har vägledning på sin webbplats rörande 6 kap. MB som omfattar alla verksamheter och åtgärder enligt miljöbalken. Vid utförande av en miljöbedömning bör relevanta delar av Naturvårdsverkets vägledning följas. Naturvårdsverket vägleder även specifikt om Natura 2000.

Natura 2000 ska prövas i samband med tillståndsprövningen

Av 7 kap. 29 b § MB framgår att frågor om Natura 2000-tillstånd normalt sett prövas av länsstyrelsen, men

för en verksamhet eller åtgärd som omfattas av tillståndsplikt eller dispensprövning till följd av bestämmelserna i 9 kap. eller 11-15 kap. skall dock frågan om tillstånd enligt 28 a § prövas av den myndighet som prövar den andra tillståndsfrågan eller dispensen.

Enligt denna bestämmelse gäller då att frågan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a-b §§ ska prövas av den kommunala nämnden i samband med en tillståndsprövning av ett litet avlopp enligt 9 kap. Syftet är att säkerställa en samlad prövning av anläggningen och dess påverkan.

Natura 2000 ska prövas av länsstyrelsen vid anmälan

Eftersom anmälningspliktiga avloppsåtgärder inte omfattas av 7 kap. 29 b § MB är det länsstyrelsen som prövar Natura 2000-frågan i dessa fall. Riskerar en anmälningspliktig åtgärd att påverka ett Natura 2000-område bör miljöförvaltningen samråda med länsstyrelsen kring den fortsatta handläggningen. För små avloppsanläggningar är det troligen de större anläggningarna, mellan 50-200 pe, som innebär störst risk för en sådan påverkan. Miljöförvaltningen kan meddela ett tillfälligt förbud mot att tills vidare påbörja verksamheten för att tillräckligt med tid ska finnas för en eventuell utredning.

Hur går Natura 2000-prövningen till?

Först måste den kommunala nämnden göra en bedömning av om den ansökta verksamheten kan komma att påverka naturmiljön på ett betydande sätt. Det är viktigt att inte blanda ihop förutsättningarna för när tillståndskravet gäller (7 kap. 28 a § MB) med vad som gäller för att myndigheten ska få lämna tillstånd (7 kap. 28 b § MB). Kravet för när tillstånd krävs är mer allmänt formulerat i syfte att fånga upp verksamheter som typiskt sett kan innebära en sådan påverkan.

För att avgöra om den planerade verksamheten omfattas av tillståndsplikt eller inte räcker det med att det finns en sannolikhet för att det kan påverka naturmiljön på ett betydande sätt ”i ett naturområde som har förtecknats”. Försiktighetsprincipen gäller vid osäkerhet – risken räcker för att ”trigga igång” tillståndskravet. För att miljöförvaltningen ska kunna avgöra om en avloppsanläggning kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs att den som söker tillstånd ger in ett tillräckligt beslutsunderlag. Det är den som söker som har bevisbördan för hur en avloppsanläggning kan komma att påverka genom exempelvis utsläpp till ett vattenområde som utpekats som Natura 2000-område, men även risk för fysisk påverkan på Natura 2000-området kan utlösa ett tillståndskrav. Även kumulativa effekter av påverkan från små avloppsanläggningar på Natura 2000-området ska beaktas, och som nämnts ovan behöver inte avloppsanläggningen vara fysiskt placerad inom det utpekade området för att risk för påverkan ska kunna finnas.

En ansökan som innehåller de uppgifter som finns angivna i bilaga 4 i AR Små avlopp bör normalt sett vara tillräckligt för att kunna avgöra om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB behövs.

För att bedöma om det finns en risk för att naturmiljön kommer att påverkas på ett betydande sätt kan det därutöver vara lämpligt att inhämta länsstyrelsens synpunkter. Se även avsnittet Remiss.

Om Natura 2000-tillstånd inte behövs handläggs ansökan enligt de ”vanliga” bestämmelserna för små avloppsanläggningar. Det är viktigt att myndigheten anger i sitt avloppsbeslut vilka skäl som lett fram till bedömningen att verksamheten inte kommer att påverka miljön på ett betydande sätt.

Om bedömningen blir att Natura 2000-tillstånd behövs uppkommer frågan om den sökande behöver komplettera sin ansökan med en MKB. Enligt 6 kap. 20 § p 1 MB ska en specifik miljöbedömning alltid göras i frågan om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a § MB. I 7 § förordning om miljöbedömningar (2017:966) anges ett undantag från kravet på MKB för ansökan om tillstånd till åtgärd som avses i 13 § FMH, dvs. vid inrättande av avloppsanläggningar. Man får här ta med i bedömningen att lagstiftaren dock inte har meddelat något generellt undantag från krav på Natura 2000-tillstånd för avloppsanläggningar som kräver tillstånd enligt 13 § FMH. Undantaget från MKB gäller alltså inte om avloppsanläggningen kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB. Om Natura 2000-tillstånd behövs ska en MKB göras helt i enlighet med 6 kap. 20 § p 1 och 35-36 §§ MB. Denna MKB ska vara inriktad på Natura 2000-frågan och innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§.

I de fall miljöförvaltningen bedömer att Natura 2000-tillstånd krävs ska länsstyrelsen ges möjlighet att yttra sig över ansökan inklusive MKB:n (7 kap. 29 b § MB). Innan en MKB tas fram ska också ett så kallat avgränsningssamråd genomföras enligt 6 kap. 28 § MB. Syftet är bland annat att avgränsa MKBn:s innehåll och utformning, se 6 kap. 29-32 §§ MB.

Hur omfattande MKB krävs?

Om en verksamheten eller åtgärd kan antas påverka miljön i ett naturområde som är förtecknat enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2, ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla

• en beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området
• en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts
• de uppgifter som i övrigt behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ MB (6 kap 36 § MB).

Bestämmelsen innebär att en miljökonsekvensbeskrivning aldrig får sakna de uppgifter som behövs för en prövning av en verksamhet eller åtgärd som kan antas påverka miljön i ett Natura 2000-område. Sådan påverkan ska beaktas vid en tillståndsprövning enligt 9 kap MB.

De uppgifter som kan komma att behövas varierar bland annat beroende på hur anläggningen utifrån dimensionering, placering och utsläppspunkt kan komma att påverka de värden som 6 kap. 28 § MB.

Viktigt underlag för denna bedömning kan hämtas i länsstyrelsens bevarandeplaner för respektive Natura 2000-områden. Dessa planer ska konkretisera bevarandesyftet och ta fram bevarandemål för att beskriva områdets bidrag till gynnsam bevarandestatus för de arter och/eller naturtyper som finns i området. I planerna brukar också framgå vilka åtgärder som är särskilt känsliga i områdena.

Kartor och övrig information om Natura 2000-områden finns tillgängliga i Naturvårdsverkets kartverktyg ”Skyddad natur”.

Om Natura 2000-tillstånd kan ges

Enligt 7 kap. 28 b § får miljöförvaltningen lämna tillstånd endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer som är tänkta att skyddas, eller medför att den art eller de arter som avses skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Ett tillståndsbeslut kan förenas med villkor enligt 16 kap. 2 § MB. Ett Natura 2000-tillstånd är ett separat beslut men kan fattas i samma dokument som det ”vanliga avloppstillståndet”.

Om miljöförvaltningen gör den sammanlagda bedömningen att tillstånd kan ges är det viktigt att i beslutsskälen noga motivera vilka överväganden som gjorts. Om tillståndet behöver villkoras ska även detta motiveras.

Om Natura 2000-tillstånd inte kan ges

Om miljöförvaltningens bedömning istället blir att Natura 2000-tillstånd inte kan ges ska ansökan avslås med stöd av 7 kap. 28 b § och 2 kap. 6 § MB (lokaliseringsprincipen). Även i dessa fall är motiveringen av avgörande betydelse. Det måste tydligt framgå för sökanden och andra parter vilka omständigheter som varit avgörande för bedömningen i det enskilda ärendet.

I en dom från MMD, M 2425-15, avslogs en ansökan om minireningsverk med utsläpp till en känslig havsvik som var Natura 2000-skyddad.