Vad är tillståndspliktigt respektive anmälningspliktigt?

Tillståndsplikt gäller för att inrätta avloppsanordning med vattentoalett eller ansluta vattentoalett till befintlig avloppsanordning, eller för att inrätta avloppsanordning utan vattentoalett som omfattas av tillståndskrav i lokala hälsoskyddsföreskrifter.

Hitta på sidan

Med ”inrätta avloppsanordning” jämställs åtgärder på befintliga anläggningar som innebär att reningstekniken byts eller lokaliseringen ändras.

Anmälningsplikt gäller för att anlägga andra avloppsanläggningar än sådana med vattentoalett, samt för att ändra anläggningar som avses i § 13 FMH om ändringen kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd och sammansättning.

Underhåll är vare sig anmälnings- eller tillståndspliktigt. Med underhåll avses bland annat utbyte av förslitningsdelar (till exempel pumpar och T-rör) samt byte av slamavskiljare eller sluten tank om den placeras på samma plats som enligt tidigare tillstånd.

Vad är tillståndspliktigt?

Att inrätta en avloppsanordning med vattentoalett eller att ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning är tillståndspliktigt vilket framgår av 13 § FMH.

Anläggandet av avloppsanordningen får därför inte påbörjas innan tillståndet har vunnit laga kraft. Undantaget är åtgärder inom ramen för undersökning och projektering som till exempel provgropar eller liknande undersökningar. Sökanden kan dock med stöd av 19 kap. 5 § och 22 kap. 28 § MB begära att tillståndet ska få tas i anspråk även innan det har vunnit laga kraft, ett s.k. verkställighetsförordnande.

Att det räcker med att påbörja tillståndspliktiga åtgärder, som till exempel att anlägga en trekammarbrunn, för att anses ha inrättat en avloppsanläggning stöds av dom i mål M 4187-12 från MMD. I dom från MÖD i mål M 5807-18 konstaterade dock MÖD att ”den åtgärd som nämnden har lagt NN till last är en bortgrävning av jord till några decimeters djup, av nämnden benämnt schaktbotten. En sådan åtgärd kan inte likställas med att inrätta en tillståndspliktig avloppsanordning, oavsett vad syftet med borttagandet av jorden var.”

I mål M 2950-22 ansåg MÖD att installationen av ett så kallat gråvattenfilter var att jämställa med inrättande av en ny avloppsanläggning eftersom det innebar en ny teknisk lösning på fastigheten och att installationen av filtret medförde nya krav på verksamhetsutövaren vad gäller bl.a. egenkontroll och omhändertagande av avfall. Inrättande av avloppsanordning för bad-, disk- och tvättvatten var tillståndspliktigt enligt kommunens lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

Inrättande av avloppsanläggning utan tillstånd kan innebära att bestämmelser om miljösanktionsavgift blir aktuella, se avsnitt Miljösanktionsavgift.

Tillståndspliktiga åtgärder och ändringar

Tillståndsplikt kan utöver nyanläggning av avlopp uppkomma för åtgärder på befintliga anläggningar som går utanför givet tillstånd. Det är då att se som en nyanläggning.

Genom rättspraxis har slagits fast att tillståndspliktiga åtgärder är

Att till exempel ändra teknik från infiltration med biomoduler till konventionell infiltration (och omvänt) är således en tillståndspliktig ändring som behöver bedömas av miljökontoret eftersom funktionen kan skilja sig åt. Tillståndet är givet utifrån vissa förutsättningar som till exempel hur anläggningen fysiskt ska utföras vilket kan skilja sig avsevärt åt mellan en konventionell infiltration och en infiltration med moduler. Det blir också svårt för miljöförvaltningen att i ett senare skede bedriva tillsyn på anläggningen om det inte framgår av handlingarna vilken typ av anläggning som finns på fastigheten, vilket inte gynnar den enskilde verksamhetsutövaren.

Att ändra lokaliseringen av en anläggning kan också innebära att lägga till ett reningssteg som innebär en ny lokalisering, såsom komplettering av ett minireningsverk med en efterföljande infiltration.

Sammanfattningsvis finns stöd i rättspraxis för att åtgärder där själva avloppsanläggningen ändras i sådana delar som avser funktioner som är viktiga i anläggningen det vill säga tekniken ändras i anläggningen, eller där lokaliseringen av viktiga delar av anläggningen ändras, är att jämställa med inrättande av en anläggning och är därför tillståndspliktiga. Även att leda avlopp från en urinseparerande vattenspolande toalett eller liknande till en befintlig BDT-anläggning är att anse som tillståndspliktigt då det är att jämföra med att ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning.

Undantag om anläggningen bara är avsedd att föra vattnet till allmänt avlopp

Enligt 15 § FMH behövs varken anmälan eller tillstånd om avloppsanläggningen bara är avsedd att föra avloppsvattnet till allmänt avloppsledningsnät eller en allmän avloppsanläggning. Det krävs emellertid medgivande från anläggningens huvudman för att få ansluta till ett allmänt eller gemensamt ledningsnät.

Tillståndsplikt enligt lokala hälsoskyddsföreskrifter

Kommunen får, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön, utfärda lokala hälsoskyddsföreskrifter. De lokala föreskrifterna kan enligt fjärde stycket 13 § FMH reglera att även andra slag av avloppsanläggningar, till exempel BDT-anläggningar, ska vara tillståndspliktiga. Detsamma gäller för inrättande av andra typer av toaletter än vattentoalett som kan regleras enligt 40 § pt 3 FMH. Förbud och tillståndsplikt kan även föreskrivas i lokala vattenskyddsföreskrifter med stöd av 7 kap. 22 § MB, se vidare avsnittet Vattenskyddsområden.

Vad är anmälningspliktigt?

Andra stycket i 13 § FMH innebär att en anmälan till den kommunala nämnden krävs för att anlägga en annan avloppsanläggning än en sådan som avses i första stycket. Det innebär att anläggningar för rening av BDT-spillvatten från ett hushåll normalt sett är anmälningspliktiga, såvida inte de omfattas av tillståndsplikt enligt lokala hälsoskyddsföreskrifter, se ovan.

En viktig skillnad mellan tillstånds- och anmälningsplikten är att verksamhetsutövaren i anmälningsärenden inte behöver invänta ett beslut från miljöförvaltningen innan åtgärderna vidtas. Å andra sidan har myndigheten möjlighet att i efterhand förelägga om att anläggningen ska ändras om den inte motsvarar de krav som miljöförvaltningen anser är nödvändiga för att skydda människors hälsa eller miljön. Se även avsnitt Anmälan.

Anmälningspliktiga ändringar

Av 14 § FMH framgår att det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra sådana avloppsanordningar som avses i 13 §, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. En åtgärd som enbart förändrar förutsättningarna för rening av avloppsvattnet utan att ändra teknik eller lokalisering är alltså anmälningspliktig.

Vad som är en väsentlig ändring bör bedömas i relation till belastningen på den befintliga anläggningen. Såväl en ökning som minskning av belastningen kan betraktas som en väsentlig ändring.

Åtgärder som kan innebära en väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning, även om syftet är att förbättra anläggningen, kan till exempel vara att

  • gräva om en markbädd eller lägga nya infiltrationsrör i en infiltrationsanläggning (Allmänna råd om små avloppsanordningar, HVMFS 2016:17)
  • tillsätta kemikalier eller mikroorganismer som har som syfte att förändra avloppsvattnets sammansättning
  • komplettera en markbädd med fosforfällning
  • ansluta urin från en ej vattenspolande urinseparerande toalett
  • ansluta bubbelbad eller större badkar utan utjämningsanordning
  • ansluta en hemmafrisersalong
  • installera en matavfallskvarn
  • ändra från bostad till tex. vandrarhem
  • utöka en verksamhet vid till exempel skola

Exemplen på åtgärder ovan skulle i vissa fall kunna innebära en tillståndspliktig åtgärd om de går utanför givet tillstånd, en bedömning som utgår från hur det specifika tillståndet är skrivet behöver därför göras i varje enskilt fall.

Observera att om det handlar om en större anläggning som har en högre belastning än från några enstaka fastigheter så är det inte säkert att ovanstående förändringar innebär vare sig väsentlig ändring av mängd eller sammansättning.

Syftet med anmälningsplikten är framförallt att ge tillsynsmyndigheten möjlighet att förhindra att ändringar i anläggningen eller i det vatten som tillförs påverkar anläggningens livslängd och funktion, vilket i sin tur gynnar såväl verksamhetsutövaren som miljön. Det ger också tillsynsmyndigheten möjlighet att uppmärksamma om den planerade ändringen eventuellt är tillståndspliktig eller om den anmälda renoveringen av en gammal anläggning inte kommer att leda till att anläggningen uppfyller kraven i miljöbalken. Ett exempel på det senare kan vara om en äldre anläggning avses uppdateras med samma föråldrade teknik som då den anlades.

Miljöförvaltningen kan utan anmälningsplikten inte heller avråda från onödiga investeringar såsom kompletterande reningsteknik som kanske inte behövs. Om anläggningen renoveras och till exempel allt bäddmaterial byts ut så är det också en viktig information om anläggningen som kan påverka tillsynsmyndighetens bedömning av anläggningen i framtiden, framförallt vad gäller livslängd och reningsfunktion för markbaserade anläggningar. Det är alltså en fördel för verksamhetsutövaren att en anmälan görs och att sådan information om anläggningen sparas hos tillsynsmyndigheten. Se även avsnittet Beslut i anmälningsärenden.

Notera att punktlistan ovan med exempel på omständigheter som skulle kunna innebära anmälningsplikt ingenting säger om bedömningen av en anmälan. Jämför med till exempel avsnitt Dimensionering under kapitlet Anläggningens förutsättningar.

Underhåll är inte tillstånds- eller anmälningspliktigt

Om en åtgärd till exempel enbart utförs i syfte att underhålla den tillståndsgivna anläggningen och ingen ny teknik tillförs anläggningen eller delar av anläggningen flyttas till ny plats så krävs inte något nytt tillstånd. Sådana åtgärder som inte bedöms ändra avloppsvattnets mängd och samman-sättning anses rymmas inom det befintliga tillståndet.

Underhåll omfattas alltså inte av 13 eller 14 § FMH. Med underhåll avses bland annat till exempel. utbyte av T-rör eller förslitningsdelar som pumpar samt byte av slamavskiljare eller sluten tank om den placeras på samma plats som enligt tidigare tillstånd. Även om inget formellt krav finns på tillstånd eller anmälan för att byta ut till exempel en slamavskiljare och placera den på samma plats, så måste ändå slamavskiljaren vara anpassad till anläggningens dimensionering.

Det kan vara en fördel för en verksamhetsutövare inför framtida tillsyn, att ha dokumenterat och meddelat miljöförvaltningen vilka underhållsåtgärder som gjorts även om inget krav finns på att anmäla eller söka tillstånd.

Relevanta rättsfall

Rättsfall

Avsnitt där rättsfallet finns

Domstol, datum och målnummer

Tillståndspliktiga åtgärder och ändringar, Tillstånds- respektive anmälningspliktigt

Mark- och miljööverdomstolen, 2013-08-21, M 2275-13

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2013-11-13, M 4569-13

 

Miljööverdomstolen, 2010-03-12, M 5369-09

Vad är tillståndspliktigt?

Mark- och miljööverdomstolen, 2023-02-21, M 2950-22

Vad är tillståndspliktigt?, Tillstånds- respektive anmälningspliktigt

Mark- och miljööverdomstolen, 2018-03-12, M 10505-17

 

Mark- och miljödomstolen Vänersborg, 2012-11-30, M 4187-12

 

Mark- och miljööverdomstolen, 2018-10-08, M 5807-18

Litteraturreferenser

Litteraturreferenser

Referens

Författare

Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten HVMFS 2016:17

Havs- och vattenmyndigheten. (den 18 maj 2016).

Publicerad: 2019-10-02
Uppdaterad: 2024-01-12
Sidansvarig: Webbredaktion