Förorenade områden
Det kan komma in en ansökan eller anmälan där man avser lokalisera avloppsanläggningen i ett område som har konstaterats vara eller misstänks vara förorenat. Ett förorenat område kan bestå av mark, grundvatten, ytvatten, sediment, byggnader och anläggningar, vilket kan innebära olika miljö- och hälsorisker vid anläggandet av en avloppsanläggning.
Sammanfattning - förorenade områden
I områden där det finns eller misstänks finnas föroreningar måste miljöförvaltningen ta med denna aspekt i avloppshandläggningen. Det är sökandens ansvar att utreda risker och behov av åtgärder.
Är skyddsåtgärder inte möjliga eller otillräckliga kan avloppsansökan avslås med stöd av lokaliseringsprincipen i 2 kap. 6 § MB. Gäller det en anmälan om avloppsanläggning kan svaret på anmälan bli ett förbud.
Anläggande av ett avlopp i ett sådant område kan riskera att sprida föroreningarna. Även om ett område som tidigare varit förorenat nu är åtgärdat kan det finnas en risk för förorening eftersom en åtgärd inte alltid innebär att alla föroreningar är borta. Speciellt riskfyllt är anläggningar som bygger på infiltration där tillförseln av hushållsspillvatten kan öka risken för utlakning av föroreningar. Även om anläggningen i sig är tät kan till exempel rörledningar innebära att det finns en ökad risk för föroreningsspridning i och med att markvattnet söker sig fram i rörgravarna. Är området åtgärdat och färdigställt kan det också ha försetts med ett tätskikt som inte ska brytas.
De områden som idag är kända som potentiellt förorenade finns i första hand sammanställda i länsstyrelsernas databas över potentiellt förorenade områden, EBH-stödet. Det kan också finnas annan lokal kännedom om förorenade områden. Miljöförvaltningen bör ha dessa områden inlagda i sin egen databas så att det är lätt att kontrollera om en avloppsanläggning riskerar att påverka ett förorenat område.
Det är verksamhetsutövarens ansvar att meddela miljöförvaltningen, som är tillsynsmyndighet, om de eventuella miljörisker som anläggandet av avloppsanläggningen kan komma att medföra och vilka försiktighetsmått man anser vara lämpliga för att förhindra risker för människors hälsa och miljön. Eftersom verksamhetsutövaren ofta är en privatperson kan miljöförvaltningen ändå inledningsvis i ett avloppsärende behöva utreda om det finns information om föroreningar på platsen som sökanden inte känner till, samt göra en översiktlig bedömning av om anläggandet och driften av avloppsanläggningen kan medföra risk för föroreningsspridning. Det kan vara lämpligt att internremittera inom miljöförvaltningen till den eller de handläggare som ansvarar för förorenade områden.
Om det finns en miljö- och hälsorisk ska den sökande redovisa uppgifter om området samt vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att förhindra förororeningsspridning. Det är den sökande, det vill säga verksamhetsutövaren, som enligt miljöbalken ska ha, eller införskaffa sig, kunskap om eventuella risker som kan uppstå genom anläggandet av avloppsanläggningen (2 kap. 2 § MB). Den sökande kan behöva anlita en sakkunnig för att utredningen ska bli tillräcklig. Det är viktigt att ha en tydlig dialog med sökanden i ett tidigt skede, inte minst för att ett alternativ kan vara att sökanden väljer en annan lokalisering av avloppsanläggningen.
En anmälan om avhjälpande åtgärd enligt 28 § FMH ska alltid inkomma till tillsynsmyndigheten innan någon form av åtgärd av föroreningar sker, även vissa typer av miljötekniska undersökningar kan behöva anmälas. Se även avsnitt Remiss.
Är skyddsåtgärder inte möjliga eller otillräckliga kan avloppsansökan avslås med stöd av lokaliseringsprincipen i 2 kap. 6 § MB. Gäller det en anmälan om avloppsanläggning kan svaret på anmälan bli ett förbud, se avsnitt Anmälan.
Oavsett kännedom om marken är förorenad eller inte är den som misstänker eller påträffar föroreningar vid bruk av en fastighet,till exempel vid inrättande av en liten avloppsanläggning, skyldig att underrätta tillsynsmyndigheten enligt 10 kap. 11 § MB, om föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Naturvårdsverket vägleder om förorenade områden, bland annat på sin webbplats. Alla relevanta delar av Naturvårdsverkets vägledning bör följas.
Gammal industrimark kan vara förorenad. Grävning för avloppsanläggning i ett sådant område kan riskera att sprida eventuella föroreningar. Foto: Bodil Forsberg
