Den här sidan hör till avsnittet Beslut i vägledningen för prövning av små avloppsanläggningar
Vägledningens startsida
×
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Beslutsdokument för tillstånd

De olika delarna i den generella dispositionen av beslutsdokumentet för tillstånd.

Ett tillstånd består av två delar, först beslutsmeningen där tillståndets omfattning regleras och sedan villkoren som anger hur verksamheten får bedrivas. Att tillstånd får förenas med villkor framgår av 16 kap. 2 § MB. Villkoren fogas till tillståndet och kan t.ex. ange gränser för utsläpp av vissa ämnen. Se även avsnittet Vad är lämpligt att reglera i ett tillstånd?.

Av 19 kap. 5 § p 9 MB framgår att i ett tillståndsärende som prövas av en kommunal nämnd ska nämnden tillämpa delar av bestämmelserna i 22 kap. 25 §. Det innebär att ett tillstånd till en avloppsanläggning där så är relevant ska innehålla bestämmelser om bland annat

  • verksamhetens läge och omfattning
  • teknisk utformning
  • utsläppskontroll
  • avgifter.

Dessutom finns i FMH specifika bestämmelser avseende små avlopp. Nedan följer en översiktlig genomgång av vad som bör finnas med i ett beslut om tillstånd till en liten avloppsanläggning utifrån en generell disposition av beslutsdokumentet

  • adressat
  • miljönämndens beslut att bevilja tillstånd, ta ut avgift m.m.
  • villkor
  • bakgrund
  • kommunicering
  • bedömning av ansökan inklusive motivering av beslutet
  • bestämmelser som beslutet grundar sig på
  • information
  • delgivning
  • bilagor.

Miljönämndens beslut att bevilja tillstånd

Under denna rubrik lämnas det formella tillståndet till anläggningen i den s.k. beslutsmeningen. Här ska framgå till vem tillståndet lämnas (adressat), vilken fastighet som beslutet rör och vad tillståndet omfattar. Det är den sökande, alltså den som undertecknat ansökan som har ansvar för att tillståndet följs. Tillståndet följer förvisso fastigheten, men beslutet bör inte formuleras så att det är riktat till ”fastighetsägaren till fastigheten X”.

Utgångspunkten bör vara att det i ansökan finns tillräckligt med dokumentation och underlag för att bevilja ett tillstånd med så få detaljreglerande villkor som möjligt. Däremot bör det i beslutet tydligt framgå tillståndsgiven teknik, dimensionering och lokalisering.

Exempel

Miljönämnden beviljar namn och personnummer tillstånd till att på fastigheten X:X anlägga en avloppsanläggning avsedd för ett hushåll (5 pe) med ansluten vattentoalett och bad-, disk- och tvättvatten. Anläggningen omfattar en infiltrationsanläggning med spridningsytan 30 kvm och två spridningsledningar à vardera 15 m. Anläggningens utförande och placering framgår av ritning som inkom 20xx-xx-xx, se bilaga x.

I normalfallet är ett tillstånd till en liten avloppsanläggning inte tidsbegränsat, men av 16 kap. 2 § MB framgår att det får tidsbegränsas, se avsnittet Tillstånd kan tidsbegränsas. Är tillståndet tidsbegränsat bör det framgå i beslutsmeningen ovan.

Se även avsnitt Bedömning av dimensionering, framförallt vad gäller tillstånd för anläggningar som avviker från ett hushåll, 5 pe.

Avgift

Kommunfullmäktige får med stöd av 27 kap. 1 § MB meddela föreskrifter om avgifter som avser prövning och tillsyn enligt miljöbalken. För små avlopp kan det handla om att taxa fastställts av kommunfullmäktige för

  • prövning av en tillståndsansökan
  • handläggning av en anmälan
  • fast årlig tillsynsavgift
  • annan timbaserad tillsynsavgift.

I samband med prövning av tillstånd till en liten avloppsanläggning bör avgiften för prövning av ansökan anges i beslutet om tillstånd, alternativt i avslagsbeslutet om tillstånd inte kan beviljas. På samma sätt bör avgiften hanteras för handläggning av en anmälan om en avloppsanläggning.

Exempel

Miljönämnden beslutar att ta ut en prövningsavgift om x kronor. Avgiften ska betalas av sökande NN. Beslutet om avgift gäller omedelbart även om det överklagas.

Natura 2000-område

Om anläggningen ska placeras i ett Natura 2000-område och tillstånd enligt 7 kap. 28 § MB krävs, ska även beslut om detta ingå i tillståndet. Se även avsnittet Natura 2000.

Exempel

Miljönämnden medger tillstånd, med stöd av 7 kap. 28 a § miljöbalken (MB), att anlägga en infiltrationsanläggning avsedd för ett hushåll (5 pe) med ansluten vattentoalett och bad-, disk- och tvättvatten inom Natura 2000-området X (dnr xxxx-xx).

Vattenskyddsområde

Om anläggningen ska placeras i ett vattenskyddsområde och det krävs tillstånd till anläggningen enligt skyddsföreskrifterna ska även beslut om detta ingå, om det är miljöförvaltningen som är tillståndsmyndighet.

Exempel

Miljönämnden medger tillstånd, med stöd av föreskrifterna x att inom sekundär zon i x vattenskyddsområde anlägga en infiltrationsanläggning avsedd för ett hushåll (5 pe) med ansluten vattentoalett och bad-, disk- och tvättvatten.

Mer information om hur bedömningen kan göras finns under avsnittet Vattenskyddsområde.

Villkor

Allt som omfattas av prövningen kan teoretiskt sett bli föremål för villkor. Hur villkoren utformas är viktigt eftersom det i hög grad är mot villkoren som tillsyn sedan sker. Ett villkor ska utformas så att det uppfyller kraven på

  • rättssäkerhet
  • ändamålsenlighet
  • lämplighet för kontroll och tillsyn.

Villkoret ska vara så formulerat att det är tydligt för fastighetsägaren vad som krävs och det ska också gå att objektivt fastställa när villkoret följs eller överträds. Detta betyder att det på ett tillförlitligt sätt ska vara möjligt att kontrollera hur villkoret efterlevs.

Ett villkor ska spegla avvägningen mellan teknik, miljö och ekonomi och eventuella andra intressen i det enskilda ärendet. De villkor som föreskrivs måste vara relevanta för ärendet och det måste finnas ett behov av den åtgärd som regleras i villkoret. Utgångspunkten bör vara hur känslig recipienten är samt hur krav på rening påverkar miljö eller hälsa i övrigt.

Villkor måste avvägas mot 2 kap. 7 § MB

De åtgärder som föreskrivs i villkor i ett tillstånd får inte vara oskäligt dyra i förhållande till den miljönytta som de innebär, se avsnittet Miljöbalkens hänsynsregler. Inte heller får de krav som anges i ett villkor på annat sätt anses som orimliga. Villkor som är mycket kostsamma att uppfylla i förhållande till miljönyttan skulle kunna betraktas som orimliga vid en avvägning enligt 2 kap. 7 § MB. En skälighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § första stycket MB får dock inte hindra att de krav ställs som behövs för att reglerna om MKN för yt- och grundvatten som finns i 5 kap. 4 § MB ska uppfyllas.

Villkor ska vara precisa, tydliga och kontrollerbara

Miljöförvaltningen bör sträva efter att meddela villkor som är enkla, klara och tydliga att förstå och som är enkla att utöva tillsyn över.

Ett exempel är om tillståndet villkoras med ett krav på ett minsta avstånd till grundvattennivå från spridningsytan. Det bör då rimligen också finnas krav på att det finns ett grundvattenrör så att villkoret går att kontrollera. I ansökan behöver därför placering och utformning av ett grundvattenrör finnas redovisat, såvida inte det är helt uppenbart att infiltrationen inte kommer att kunna påverkas av höga grundvattennivåer. Då behövs inget grundvattenrör och inget villkor.

Det som följer av lag bör inte villkoras

Det som följer av lag, förordningar och föreskrifter bör inte villkoras. Ett exempel är att det inte bör vara ett villkor att fastighetsägaren måste anmäla om avloppsvattnets mängd eller sammansättning väsentligt ändras, eftersom detta redan är reglerat i §14 FMH. Däremot kan det vara lämpligt att det framgår under ”Information” i beslutet vad som i övrigt gäller för verksamheten.

Villkor måste gå att uppfylla både rättsligt och faktiskt

Villkor som meddelas i ett tillståndsbeslut måste avse krav som fastighetsägaren har rättslig och faktisk möjlighet att uppfylla. I t.ex. mål M 2804-16 från Växjö MMD upphävdes ett tillståndsbeslut då grundvattennivån inte var utredd. Domstolen uttalade:

Även om villkor om ett minsta avstånd mellan infiltrationens botten och grundvattennivån föreskrivs måste det vara visat att ett sådant villkor faktiskt kan innehållas.

Undvik villkor som ersättning för brister i ansökan eller i prövningsprocessen

Om provtagning behövs måste frågan om hur sådan provtagning ska ske vara löst innan tillstånd ges genom att sökanden redovisar i ansökan hur provtagningsmöjlighet kommer att utformas samt anger hur provet ska tas ut för att bli representativt.

Exempel på olämpligt villkor

Anläggningen ska byggas så att provtagning från utgående vatten kan göras.

Två andra exempel handlar om utsläppspunktens lokalisering och utformning. Utsläppspunkten är väsentlig för att kunna bedöma riskerna med anläggningen och bör därför finnas angiven i ansökan. Exempel på olämpliga villkor:

Exempel på olämpliga villkor

Utloppet ska ledas i täta rör till en recipient som ligger minst 100 meter från [namn på badplats/vattentäkt].

Utsläppspunkten ska göras svårtillgänglig genom att utsläpp t.ex. sker i en grusficka.

Ett fjärde exempel handlar om möjlighet till slamtömning. Ansökan bör remitteras till kommunens avfallsansvariga så att det redan från början är klart att det t.ex. är farbar väg fram till anläggningen, se avsnitt Remiss.

Exempel på olämpligt villkor

Det ska finnas farbar väg för slamtömningsfordon.

Allmänt villkor

Små avlopp är i hög grad beroende av det fysiska utförandet för sin funktion och krav bör därför ställas på att anläggningen ska utföras enligt ansökan eller på annat sätt som föreskrivs i tillståndet. Det är därför mycket viktigt att miljöförvaltningen eftersträvar att ansökningshandlingarna i sig är fullständiga och så detaljerade att det redan i prövningsprocessen framgår hur anläggningen fungerar och hur den ska anläggas, skötas och kontrolleras. Att anläggningen ska utföras enligt ansökan regleras i ett allmänt villkor i tillståndet.

Exempel

Anläggningen ska placeras, utföras, kontrolleras och brukas enligt uppgifterna i ansökan samt enligt tillverkarens anvisningar, om inte något annat framgår av villkoren nedan.

I det allmänna villkoret är det även lämpligt att reglera att tillståndet finns tillgängligt.

Exempel

Detta tillstånd med villkor ska finnas tillgängligt hos den sökande och vid överlåtelse av fastigheten överlämnas till ny ägare.

Här är villkoret formulerat som att tillståndet ska finnas tillgängligt hos den sökande, vilket lämnar öppet för att det finns digitalt tillgängligt och inte nödvändigtvis i pappersformat på fastigheten.

Byggnation

Det är väsentligt att den som anlägger avloppsanläggningen också utför någon form av kontroll av att inrättandet av anläggningen blir korrekt. Det är de moment som i ansökan angivits som kritiska som minst bör kontrolleras och dokumenteras med foton i överensstämmelse med en i beslutet fastställd kontrollplan. (Havs- och vattenmyndigheten, 2016) Se även avsnittet om Utförandeintyg med kontrollplan.

I tillståndet bör det därför finnas villkor både om att dokumentationen av denna kontroll och att ett intyg från entreprenören om att anläggningen är utförd enligt tillståndet, ska lämnas in till miljöförvaltningen.

Exempel

Utförandet av kritiska punkter i anläggningsarbetet ska dokumenteras med foton i överensstämmelse med kontrollplanen i utförandeintyget. Dokumentationen av denna kontroll samt ett intygande av entreprenören att anläggningen är utförd enligt beslutet, ska lämnas in till Miljönämnden senast två veckor efter att anläggningen färdigställts.

Utifrån 18 § FMH får beslutet dessutom innehålla villkor om besiktning i anläggningsskedet.

I beslut om tillstånd att inrätta en avloppsanordning som avses i 13 § får den kommunala nämnden föreskriva att anordningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden.

Exempel

Innan avloppsanläggningen är färdig ska du ge Miljönämnden möjligheten att besiktiga anläggningen. Kontakta Miljönämnden minst tre arbetsdagar innan du sluttäcker anläggningen.

Andra villkor som berör byggnation och som beroende på anläggningstyp kan vara lämpliga är:


Avloppsanläggningens utlopp ska vara frostsäkrat och fungera året runt.


Dag- och dräneringsvatten, backspolningsvatten för dricksvattenfilter, vatten från pool, badtunna, vatten från golvbrunn i garage och liknande får inte ledas till anläggningen.

Villkor om sakkunnig entreprenör

Vid tillstånd till inrättande av avloppsanläggning eller vid anmälan enligt 13 § FMH, bör miljöförvaltningen ställa krav på att arbetet ska utföras av sakkunnig person. Med sakkunnig avses en person som genom yrkeserfarenhet, deltagande i utbildningar eller på annat sätt har tillräckliga kunskaper för att utföra det arbete som avses. (Havs- och vattenmyndigheten, 2016)

Exempel på villkor

Installationen av avloppsanläggningen ska utföras av sakkunnig person på ett fackmannamässigt sätt.

Drift

Utifrån 22 kap. 25 § p 3 och 6 MB ska beslutet, när det behövs, innehålla bland annat funktionsvillkor och provtagning. Vilka fysiska kontrollmöjligheter som ska finnas på anläggningen och hur de ska användas, t.ex. provtagningsbrunn för utgående vatten och hur ett representativt prov tas ut, bör dock från början framgå av ansökan. Provtagning med avseende på närsalter och smittämnen som kommer ut från otäta markbaserade anläggningar är inte särskilt lätt eller meningsfullt att genomföra, medan det kan finnas ett behov av att för mer tekniskt avancerade anläggningar med utlopp, t.ex. minireningsverk, sätta funktionsvillkor som följs upp i tillsynen.

För infiltrationsanläggningar kan det istället för provtagning handla om uppföljning av funktionen genom att mäta avståndet till grundvattennivån. Den fysiska kontrollpunkten som är aktuell i sådana fall är ett grundvattenrör, se Anvisningar för grundvattenrör. Villkorsformulering kring grundvattennivåer finns i avsnitt Formulering av grundvattenvillkor.

Vem ska provta och vad får det kosta?

Det kan vara relevant med funktionsvillkor för tekniskt avancerade anläggningar samt anläggningar för fler än några enstaka hushåll, om provtagningsmöjlighet finns. För en fastighetsägare är det dock ofta svårt att följa upp funktionen på sin avloppsanläggning själv eftersom provtagningskompetens ofta saknas hos privatpersoner. En servicefirma eller annan person med relevant kompetens kan däremot ta ut prover för analys på laboratorium.

Ett annat alternativ, framförallt för mindre anläggningar, är att genom enklare kontroller av kritiska driftsparametrar i samband med service få tillräckligt bra information om anläggningens funktion för att kunna justera driftsprocessen så att t.ex. dosering av fällningskemikalier blir korrekt. Sådana kritiska driftsparametrar kan vara fältmätning av t.ex. pH, ortofosfat och turbiditet.

Med en dokumenterad fackmannamässig och processorienterad service inriktad på optimal reningsfunktion hos anläggningen kan övrig provtagning begränsas till myndighetens tillsyn, t.ex. genom att ta ut ett indikerande stickprov. Se även avsnitt Bedömning av drift, skötsel och funktionskontroll och Fackmannamässig skötsel.

Kostnader för provtagning ska tas in i skälighetsbedömningen enligt 2 kap. 7 § MB vid tillståndsprövningen. Å ena sidan är möjlighet att följa upp reningsresultaten en förutsättning för att kunna ställa funktionskrav, men dessa får å andra sidan inte bli så tekniskt eller ekonomiskt betungande att de blir orimliga att uppfylla för den enskilde.

Sammanfattningsvis bör miljöförvaltningen noga överväga såväl kostnader för provtagning för den enskilda fastighetsägaren som tillförlitligheten i analysresultaten beroende på vem som tar ut proverna, innan tillståndet villkoras med krav på återkommande provtagning och inrapportering till tillsynsmyndigheten.

Behovet av villkor om provtagning kan vara större för en avloppsanläggning avsedd för fler än några enstaka hushåll men behöver bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda ärendet. Sätts villkor i beslutet om provtagning kan det vara relevant att också ställa krav på kompetens hos provtagaren.

Formulering av grundvattenvillkor

För infiltrationer är det oftast relevant att ställa krav på uppföljning av grundvattennivån under anläggningen, se även avsnitt Teknisk utformning - möjlighet till funktionskontroll

En förutsättning för att denna uppföljning ska vara möjlig är att det finns ett grundvattenrör i anslutning till anläggningen. Omfånget på den omättade zonen under anläggningen är ett viktigt kriterium för hur väl reningen fungerar och under normala förhållanden bör avståndet mellan spridningsytan och grundvattenytan vara minst en meter. Anläggningen bör därför vara projekterad utifrån den dimensionerande grundvattennivån, se Bestämning av dimensionerande grundvattennivå.

I begreppet dimensionerande grundvattennivå finns en tolerans inbyggd som gör att en viss avvikelse från kravet på 1 meter omättad zon under vissa betingelser kan accepteras eftersom det knappast är skäligt att ta höjd för den allra högsta möjliga grundvattennivån vid projekteringen av anläggningen. Se avsnitt Vertikalt avstånd mellan infiltrationsnivå och grundvatten och avsnitt Vad menas med högsta grundvattennivå?.

Modellen för beräkning av dimensionerande grundvattennivå är utformad för att man normalt inte ska överträda skyddsavståndet på en meter mer än drygt vart 3:e år. Därmed är det lämpligt med ett absolut minsta avstånd mindre än 1 meter som ska upprätthållas samt en begränsning i tid för hur lång en överträdelse får vara. På detta sätt blir villkoret tydligt och möjligt att uppfylla samtidigt som man kan förvänta sig att en anläggning klarar kravet om 1 meters skyddsavstånd under den absolut största delen av drifttiden.

Är den dimensionerande grundvattennivån sålunda bestämd utifrån metoden i Bestämning av dimensionerande grundvattennivå, och anläggningen är projekterad och anläggs utifrån denna grundvattennivå, kan nedanstående villkor användas:


Avståndet mellan infiltrationsnivån och grundvattenytan ska med undantag för kortare perioder (högst 2 månader under ett år) uppgå till minst 1 m. Avståndet mellan infiltrationsnivån och grundvattenytan får aldrig understiga 0,5 m.

Med ”grundvattenytan” avses en grundvattennivå som kan avläsas inom 3 m från anläggningen, lämpligen grundvattenrör enligt ritning x. Med ”infiltrationsnivån” avses underkant på anläggningens spridningslager, se profilritning y.

För att villkoret ska vara möjligt att följa upp är det viktigt att nivån i höjdled på spridningsledningar/spridningslagret framgår av ansökningshandlingarna. Lämpligen är denna nivå en av de kritiska punkter som ska kontrolleras under anläggningsarbetet och bör därför ingå i kontrollplanen. Avståndet från toppen på grundvattenröret till nivån 1 meter under infiltrationsnivån bör mätas in i samband med anläggandet för att få en referenspunkt för uppföljningen.

Exempel på olämpliga formuleringar av grundvattenvillkor

Avloppsanordningens funktion ska inte påverkas av grundvattnet eller grundvattnets kvalitet påverkas av anordningen

Skötsel och egenkontroll

Alla avloppsanläggningar behöver skötas, kontrolleras och vid behov åtgärdas för att de ska fungera som avsett. Skötseln kan regleras i ett villkor.


Avloppsanläggningen ska löpande skötas så att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår.

I ansökan redovisad drift- och underhållsinstruktion ska följas, alternativt annan instruktion som kan godkännas av tillsynsmyndigheten.

Utifrån 22 kap. 25 § p 3 MB ska beslutet innehålla bland annat eventuella villkor om service och egenkontroll. För yrkesmässig verksamhet gäller Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll som bland annat innehåller bestämmelser om organisatoriskt ansvar för verksamheten, kemikaliekontroll och rutiner. Det är dock i undantagsfall en avloppsanläggning bedrivs som yrkesmässig verksamhet, se avsnittet Bästa möjliga teknik och yrkesmässig verksamhet.

Oavsett om en verksamhet bedrivs yrkesmässigt eller ej gäller 26 kap. 19 § MB all miljöfarlig verksamhet och ”den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd ska också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön.”

Den som inrättat eller driver en avloppsanläggning bör därför genom att ta del av tillverkarens instruktioner, anlitande av sakkunnig eller på annat sätt, skaffa sig tillgång till sådan kunskap så att anläggningen underhålls på ett sätt så att dess funktion säkerställs. En ansökan behöver omfatta även förslag till övervakning och kontroll av verksamheten (22 kap. 1 § 5 p MB respektive AR Små avlopp bilaga 3 om drift- och underhållsinstruktion).

Skötseln och egenkontrollen består normalt sett av att fastighetsägaren följer tillverkarens drift- och skötselinstruktioner samt genom egen okulär kontroll försäkrar sig om att anläggningen fungerar som den ska. För tekniskt okomplicerade anläggningar bör detta räcka.

För mer tekniskt avancerade anläggningar som är känsliga för störningar eller utebliven skötsel bör dock krav ställas på att årlig service och kontroll av anläggningen utförs av sakkunnig, t.ex. genom tecknande av ett serviceavtal, se MÖD:s dom i M 5060-16. Men, det är inte enbart förekomsten av ett serviceavtal som kommer att garantera anläggningens funktion, utan miljöförvaltningen behöver även bedöma om innehållet i servicen/skötseln kan anses vara av tillräcklig omfattning, se avsnitt Fackmannamässig skötsel och Drift- och underhållsinstruktion.

Exempel på villkor som reglerar egenkontroll och service

Du ska utföra den egenkontroll av anläggningen som finns redovisad i ansökan, om inte tillsynsmyndigheten medger annat.

Giltigt avtal om fackmannamässig service, inklusive uppföljning av funktionsvillkor, ska finnas för anläggningen, om inte tillsynsmyndigheten medger annat.

Villkoren är här formulerade med tillägget ”om inte tillsynsmyndigheten medger annat”, för att lämna utrymme för eventuell justering av vad som ingår i egenkontrollen eller att fackmannamässig service sker på annat sätt än genom serviceavtal, utan att omprövning av tillståndet behöver ske.

Dokumentation

Miljöförvaltningen bör föreskriva att serviceprotokoll och/eller annan dokumentation ska förvaras på fastigheten och kunna visas upp på begäran av tillsynsmyndigheten.

Exempel

Dokumentation från egenkontroll, underhåll och service ska finnas tillgängligt hos dig och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten på begäran.

För infiltrationer bör funktionen följas upp av verksamhetsutövaren genom att mäta avståndet till grundvattennivån.

Exempel

Minst x gånger per år, i månad z och y, ska du mäta och dokumentera nivån i grundvattenröret samt notera datum för kontroll.

Här bör miljöförvaltningen välja månad(er) på året då det statistiskt sett brukar vara höga grundvattennivåer.

Villkor om kemikaliehantering

Utifrån 22 kap. 25 § p 7 och 11 MB ska beslutet i förekommande fall innehålla villkor om kemikaliehantering. För små avlopp är denna punkt mest relevant vad gäller förvaring av stora mängder fällningskemikalier så att de inte kan orsaka skada. Men det skulle också kunna handla om teknik för rening av mikroorganismer som kan innefatta hantering av kemiska produkter.

Exempel

Förvaring av flytande kemikalier ska ske enligt tillverkarens anvisningar och inom avloppslöst, invallat område.

Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga för de kemikalier som används.

Avfallshantering

Utifrån 22 kap. 25 § p 8 MB ska beslutet i förekommande fall innehålla villkor om avfallshantering. Detta kan handla om villkor om t.ex. intervall för slamtömning och hur byte och omhändertagande av fosforabsorberande material ska ske.

Exempel

Anläggningen ska slamtömmas enligt tillverkarens anvisningar genom att du anlitar kommunens slamtömningsentreprenör. Anläggningen ska tömmas så ofta som tillverkare anger, dock minst en gång per år.

Att villkora om slamtömning kan innebära en dubbelreglering, som generellt sett inte är önskvärd, eftersom det vanligtvis också är reglerat i de lokala avfallsföreskrifterna. I detta fall bedöms det ändå som lämpligt att göra ett undantag då slamtömning är en av de viktigaste delarna i skötseln för att anläggningen ska kunna fungera som avsett. Avfallsföreskrifternas intervall för tömning gäller som ett minimum, men i tillståndsbeslutet kan tätare intervall föreskrivas vid behov. Även krav på åtkomlighet för tömning är en aspekt som kan regleras i kommunens avfallsföreskrifter och som i det fall det är reglerat redan gäller generellt i kommunen.

Beslut om eget omhändertagande av avfall, t.ex. urinspridning och kompostering av eget slam, bör inte regleras i avloppstillståndet utan i ett separat beslut om dispens för eget omhändertagande.

Observera att villkor om slamtömning inte bör skrivas in om dispens för eget omhändertagande finns eftersom en dispens enligt avfallsföreskrifterna för eget omhändertagande inte släcker ut ett villkor i ett tillståndsbeslut.

Däremot kan ett villkor om att anläggningen ska vara åtkomlig för slamtömning vara relevant (efter att man försäkrat sig om att det finns farbar väg) i betydelsen att slamavskiljaren inte ska täckas över eller på annat sätt göras oåtkomlig. Även villkor om att instruktion för slamtömning bör finnas förminireningsverk är viktigt eftersom olika fabrikat kan ha olika instruktioner.

Exempel

Anläggningen ska vara åtkomlig för slamtömning vilket innebär att den inte får täckas över eller på annat sätt göras oåtkomlig.

Exempel på villkor som kan användas om de är relevanta för anläggningstypen

Minireningsverket ska vara märkt med instruktion för slamtömning.

Filtermaterial i fosforfällan ska bytas enligt tillverkarens anvisningar vilket innebär xxx.

Skydd av naturmiljön

Om avloppsanläggningen läggs i ett känsligt område där formellt skydd saknas kan särskilda villkor för att skydda naturmiljön behövas.

Exempel

Grävarbeten i diket till vilket det renade avloppsvattnet ska avledas, ska utföras under 15 juli – 15 september då risken är minst för påverkan på öring i den nedströms liggande x-ån.

Det är lämpligt att denna typ av villkor utformas i samråd med länsstyrelsen.

Bakgrund

Här bör miljöförvaltningen beskriva ärendet i en bakgrund som kan innehålla t.ex. kortfattade uppgifter om vad som har hänt i ärendet, hur utredningen har gått till och vilka grundläggande förutsättningar som finns i ärendet. Till bakgrunden hör uppgifter om dricksvattentäkter, recipientstatus samt andra specifika förutsättningar som t.ex. förekomst av fornlämningar eller biotopskydd.

Kommunicering

Här bör miljöförvaltningen redogöra för hur kommuniceringen med berörda parter har gått till, vilka synpunkter som har inkommit och hur de har hanterats.

Bedömning av ansökan och motivering till beslutet

Under bedömning bör relevanta stycken om på vilka grunder ansökan beviljas finnas med, t.ex. bedömning av

  • skyddsavstånd, horisontellt och vertikalt
  • skyddsnivå med avseende på både hälsa och miljö
  • hur anläggningen når upp till de reningskrav som ställs på platsen
  • hur hänsyn tagits till eventuellt skyddat område, t.ex. strand- eller biotopskydd.

Det behöver även finns med en motivering till hur bedömningen har gjorts. Att beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering framgår av 32 § FL. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Motiveringen bör på ett konkret plan beskriva vilka värderingar, överväganden och bedömningar som gjorts av de faktiska omständigheterna i ärendet med utgångspunkt från rättsläget (se JO:s uttalande i ärenden 1831-2015). Kravet på att en motivering ska vara klargörande innebär att beslutet inte enbart bör innehålla de skäl som har bestämt utgången i ärende utan dessa skäl bör också presenteras på ett sådant sätt att de blir begripliga för den enskilde (se sid 193 i förarbetena till 32 § FL prop. 2016/17:180). En utförlig motivering ger fastighetsägaren och de berörda parterna större möjlighet att förstå på vilka grunder beslutet har tagits och minskar därmed risken för överklaganden på grund av missförstånd. Om beslutet ändå skulle bli överklagat så ökar en genomtänkt motivering möjligheten att beslutet håller vid en överprövning. Eventuella synpunkter som kommit in ska också bemötas under bedömningen. Slutligen bör miljöförvaltningen sammanfatta bedömningen av ansökan och motiveringen för beslutet.

Exempel

Ansökan innehåller de uppgifter som vi behöver för att bedöma att anläggningen uppfyller miljöbalkens krav. Vi bedömer att kraven inte leder till orimliga kostnader.

Bestämmelser som beslutet grundar sig på

Miljöförvaltningen bör ange vilka bestämmelser som beslutet grundar sig på, t.ex.

  • 2 kap. 3 § miljöbalken (SFS 1998:808) (försiktighetsprincipen, skyddsåtgärder)·
  • 7 kap. 18 b § miljöbalken (strandskydd)
  • 9 kap. 7 § miljöbalken (avlopp ska avledas så att inte olägenhet uppkommer)
  • 18 § förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (slutbesiktning av avloppsanläggning)
  • x § Skyddsföreskrift för x vattentäkt (prövning enligt föreskriften krävs)
  • 27 kap. 1 § miljöbalken (avgift för myndigheters kostnader)
  • x § Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön (KF § xx, 20xx) (om tillståndsplikt för BDT-anläggningar)
  • 16 kap. 2 § miljöbalken (tillstånd får förenas med villkor)
  • 7 kap. 28 a § miljöbalken (tillståndsplikt Natura-2000)
  • 2 kap. 7 § miljöbalken (skälighetsavvägning)
  • 9 kap. 5 § Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (beslut om avgift skall gälla omedelbart även om det överklagas)
  • Kommunfullmäktige beslutad taxa, 20xx-xx-xx, x §

Information

Under denna rubrik kan det vara bra att ta med olika bestämmelser och krav som tillståndshavaren behöver känna till men som inte regleras genom själva tillståndet.

Exempelvis så anges i 22 kap. 25 § 2 st, sista meningen MB att i ett tillståndsbeslut ska framgå den tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång. Men eftersom detta regleras specifikt för små avloppsanläggningar i 19 § FMH: Ett tillstånd enligt 13 eller 17 § gäller i fem år men förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte har påbörjats inom två år, så räcker det att ange detta under rubriken ”Information”.

Andra punkter som kan vara viktiga att ha med som information är t.ex.

  • att ansökan handlagts utifrån miljöbalken och att det därför kan finnas annan lagstiftning och civilrättsliga förhållanden som måste beaktas, t.ex.
    - att tillståndsbeslutet inte innebär rättighet att släppa det renade avloppsvattnet till ett dikningsföretag·
    - att miljöförvaltningen måste kontaktas om man vill göra ändringar som inte stämmer med givet tillstånd.·
    - att tillståndet följer fastigheten.·
    -med vilka ungefärliga intervall tillsynen kommer att ske efter att anläggningen tagits i drift.
  • att planerade åtgärder med avloppet kan omfatta även vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, samt att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenverksamheter och kontakt med dem kan tas för diskussion om åtgärderna som berör vatten är anmälnings-/tillståndspliktigt enligt 11 kap. MB.
  • att tillståndet vinner laga kraft först då överklagandetiden gått ut och ärendet inte överklagats av någon berörd part.
  • att om fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet avbrytas och länsstyrelsen kontaktas
  • att tillståndsbeslutet inte innebär rättighet att dra ledning över annans mark

En dispens för eget omhändertagande är personlig och om fastigheten byter ägare kommer tillståndet därmed inte att kunna utnyttjas utan en ny prövning om dispens.

Det kan också i de lokala avfallsföreskrifterna finnas bestämmelser om t.ex. barnsäkerhet för brunnslock, åtkomlighet för hämtningsfordon mm som kan vara viktigt att lägga med som information.

Delgivning/kopia för kännedom

I beslutet bör anges vilka som ska delges beslutet utöver den sökande, dvs. de som är berörda och därmed har rätt att ta del av beslutet och att överklaga det. Här bör också anges om beslutet ska skickas till någon annan för kännedom, men inte med delgivning och överklagandehänvisning.

Det är även lämpligt att skicka tillståndet och slamtömningsinstruktioner till den avfallsansvarige.

Bilagor

Slutligen behöver miljöförvaltningen redogöra för vilka handlingar som följer med beslutet, t.ex.:

  1. Kopia av ansökan
    a) Profilritning
    b) Situationsplan
    c) Längd- och tvärsektion av anläggningen
    d) Drift- och underhållsinstruktion
    e) Anvisningar för skötsel- och drift inklusive funktionskontroll
  2. Utförandeintyg med kontrollplan
  3. Hur man överklagar

Relevanta rättsfall

Rättsfall
RättsfallSlutsats
M 5060-16
2017-12-22
Mark- och miljööverdomstolen
Österåker
Inrättande av minireningsverk på fastighet med hög skyddsnivå godtogs under förutsättning att krav på serviceavtal ställdes
M 2804-16
2016-12-06
Mark- och miljödomstolen Växjö
Ljungby
Grundvattennivån var inte utredd. Villkor kan inte föreskrivas om det inte är klart att det faktiskt kan följas. Ärendet återförvisades.

Litteraturreferenser

Litteraturreferenser
ReferensFörfattare
Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten HVMFS 2016:17 Havs- och vattenmyndigheten. (den 18 maj 2016).
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut