Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Yrkesfiske

Trålfiske efter siklöja 2019

Årets trålfiske efter siklöja startar söndagen den 29 september och bedrivs fram till den 31 oktober, eller till dess att HaV stoppar fisket om den beräknade fångsten uppgår till 700 ton.

Mot bakgrund av årets biologiska rådgivning har HaV gjort bedömningen att det i år inte räcker med att reglera fisket genom områdes- och tidsbegränsningar. För att kunna tillåta ett fiske bedömer HaV att det i år bör införas ett infiskningstak för att inte riskera att uttaget blir så stort att beståndets ungfiskproduktion påverkas negativt. HaV har därför beslutat att det i år kan tillåtas ett begränsat fiske i storleksordningen 700 ton, vilket motsvarar en fiskeridödlighet motsvarande 2018-års nivå. Av den biologiska rådgivningen framgår att ett ännu högre uttag skulle kunna vara möjligt på kort sikt men mot bakgrund av osäkerheter kring eventuell avsaknad av kommande starka rekryteringar, sälens faktiska påverkan och miljöfaktorer så gör HaV bedömningen att det av försiktighetsskäl inte bör tillåtas ett fiske överstigande 2018-års fiskeridödlighet. Utöver detta så har fiskets organisationer inom ramen för samförvaltningen beslutat att senarelägga starten för årets fiske samt att fiska färre timmar per dag än vad som är tillåtet enligt gällande bestämmelser.

Årets trålfiske efter siklöja kommer därför att starta söndagen den 29 september och bedrivas fram till den 31 oktober eller till dess att HaV stoppar fisket om den beräknade fångsten uppgår till 700 ton.

Om fisket

Fisket efter siklöja med trål sker på senhösten i anslutning till fiskens lek i Norrbottens skärgård. Siklöjan fiskas för sin rom och landas i hamnar i närheten av fiskeområdena. I trålarna används en selektionspanel för att undvika fångst av unga siklöjor som inte innehåller rom. Selektionspanelen är obligatorisk från och med 2009. Romen från detta fiske var det första livsmedlet i Sverige som fick en skyddad ursprungsbeteckning av EU och fisket är dessutom MSC-certifierat.

Siklöjan lever pelagiskt i stim. På sommaren är siklöjan spridd över större områden i främst Bottenviken men på hösten vandrar den in till norra Bottenvikskusten för att leka. Liksom för många andra pelagiska fiskarter påverkas rekryteringen starkt av födotillgång och klimatfaktorer varför reproduktionsframgången varierar mycket från år till år.

Trålfiskets utveckling följer i stort sett beståndets utveckling. Efter en nedgång under slutet av 1990-talet ökade fångsterna av siklöja fram till år 2004, och minskade därefter fram till 2008 för att sedan öka igen. År 2014 och 2015 fångades 1 550 ton siklöja, vilket är de största noterade landningarna sedan trålfisket inleddes på 1960-talet och drygt sex gånger så mycket siklöja som bottenåret 1998. Fångsterna har sedan dess minskat och var 2018 962 ton.

Förvaltning

Siklöjan är inte kvoterad av EU utan förvaltas nationellt och regleras med ett särskilt nationellt trålfisketillstånd. Högst 40 tillstånd får medges per år. Sedan 2007 har 35 tillstånd beviljats årligen. Inför varje års fiske beställer HaV en biologisk rådgivning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) som ligger till grund för HaVs beslut om tillstånd och fiskets omfattning. Fisket regleras dessutom med områdes-, redskaps- och tidsbegränsningar. Dessa regleringar, utöver de som framgår av föreskrifterna, läggs som villkor i tillstånden varje år efter samråd med fiskets organisationer inom ramen för en samförvaltning. Varje år sker en dialog mellan fiskets organisationer, SLU Aqua och HaV efter att den biologiska rådgivningen har levererats. Mot bakgrund av rådgivningen diskuteras vilka anpassningar som behöver vidtas på kort och lång sikt utifrån siklöjans beståndsutveckling.

Biologisk rådgivning

Av 2019-års rådgivning från SLU Aqua framgår att beståndet idag är något större än den genomsnittliga storleken de senaste tre decennierna, men att de senaste åren visar på en minskande trend. Siklöjans produktion av ungfisk varierar mellan åren. Mängden ungfisk för åren 2017 och 2018 bedöms vara genomsnittlig. SLUs analyser visar att vikaresälen äter en så stor mängd siklöja att det inte är möjligt att bedriva ett fiske om målet är att beståndet skall fiskas enligt principen om maximalt långsiktigt hållbart uttag. Däremot är det på kort sikt möjligt att bedriva ett begränsat fiske utan att riskera att produktionen av ungfisk minskar. Eftersom siklöjans ungfiskproduktion främst styrs av miljöfaktorer, siklöjan är kortlivad, och beståndet i huvudsak styrs av mängden ungfisk kävs en adaptiv förvaltning med korta ställtider. Stora inkommande årsklasser av siklöja skulle kunna möjliggöra ett ökat fiske men till dess behöver förvaltningen beakta riskerna gällande en minskad ungfiskproduktion i förhållande till olika fångstuttag.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Yrkesfiske