Fiskets geografier

Hitta på sidan

För närvarande omfattar Fiskets geografier de områden för reglering av fiske som finns angivna i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön samt (FIFS 2004:37) om fiske i sötvattensområdena.

Dessutom omfattas vissa områden inom svenskt havsområde där fiske regleras för att skydda havsmiljön enligt EUs rättsakter.

Geografiska definitioner och referenser som finns angivna i lagstiftning och i föreskrifterna är utgångspunkten för Fiskets geografier. Dessa geografiska definitioner och referenser har ritats i ett geografiskt informationssystem (GIS) för att kunna visas på en karta.

Geografiska referenser i föreskrifter om fiske

De geografiska referenser som anges i föreskrifterna (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön samt (FIFS 2004:37) om fiske i sötvattensområdena varierar. De kan vara angivna som geografiska koordinater (punkter) eller referera till olika gränser och djupangivelser (linjer). Det förekommer också hänvisningar till landskapsformationer eller byggnader.

Geografiska definitioner som rör fiskelagen

I fiskelagen (1993:787) 1 § anges att lagens bestämmelser gäller fiske inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon. Bestämmelser som avgränsar den ekonomiska zonen finns i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Det som föreskrivs i fiskelagen gäller både på allmänt och enskilt vatten. I lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde definieras vad som menas med allmänt och enskilt vatten.

Lagen (1966:374) definierar Sveriges sjöterritorium som omfattar inre vatten och territorialhavet. Med inre vatten avses insjöar, vattendrag och kanaler samt en del vattenområden längs kusterna. Territorialhavet utgörs av vattenområdet utanför Sveriges landområden, och inre vatten, tolv nautiska mil från baslinjer som anges i lagens 4 §.

För Torneälvens fiskeområde finns särskilda bestämmelser och geografiska definitioner i fiskelagens 3 §. Andra viktiga geografiska definitioner finns i 8 och 9 § och i bilaga till fiskelagen. Där anges också att strandlinjer och vattendjup vid tillämpningen av bilagan bestäms enligt lagen (1955:595) om gräns mot allmänt vattenområde.

Information om bakgrund och kvalitet

Kvalitet och kända begränsningar

Geografierna i Fiskets geografier är inte rättsverkande, och det är alltid föreskriften, EU förordningen eller annan lagstiftningen som gäller i domstolen.

Många geografiska beskrivningar från Fiskeriverkets föreskrifter kan vara mycket gamla och refererar till landmärken eller naturliga formationer, utan att ange koordinater. Ytorna som bygger på icke-koordinatsatta geografiska beskrivningar håller inte en bra kvalitet och bör betraktas som osäkra.

Geografier som bygger på geografiska beskrivningar som innehåller koordinater kan återges korrekt i Fiskets geografier och håller en god kvalitet. Dock är det flera saker som skapar otydligheter även i dessa ytor.

Det är standard att ange koordinater i HaV:s föreskrifter i grader decimalminuter, med tre siffror efter decimalen. Äldre koordinater kan ha sämre precision. Dessa koordinater ska tolkas som om det fanns extra nollor ut till tredje decimalplatsen.

Det är den aktuella strandlinjen på plats, där vatten möter land, som gäller. Strandlinjen i Fiskets geografier är en generalisering av Lantmäteriets kustlinje från GSD Översiktskartan som har dragits upp på land för att inte skära ytor innan de möter land. Strandlinjen i Fiskets geografier ska betraktas som ett tolkningsstöd, men du som fiskar ska ha koll på den aktuella strandlinjen på plats.

Reglering i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön gäller i havet, fram till sötvattensgränsen. Sötvattensgränsen definieras som en rak linje dragen mellan de yttersta mynningsuddarna, om inte det finns skyltar uppsatta på plats av länsstyrelsen som anger en annan gränsdragning. Sötvattensgränsen för Sveriges största vattendrag finns definierat i Bilaga 2 av FIFS 2004:36, och i Bilaga 1 av FIFS 2004:37. Vissa sötvattensgränser finns även definierat i den geografiska beskrivningen av en yta. Där sötvattensgränsen inte finns definierat ska gränsen som finns i Fiskets geografier betraktas med osäkerhet. Du som fiskar har ett eget ansvar att ha koll på uppsatta skyltar och mynningsuddar.

I lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde definieras vad som menas med allmänt och enskilt vatten. Gränsen mellan enskilt och allmänt vatten finns inte kartlagd för hela Sverige och har inte heller tagits med i Fiskets geografier. Du som fiskar har ett eget ansvar att ha koll på var gränsen till enskilt vatten går, och om det finns andra regler på enskilt vatten.

Det finns vissa geografiska beskrivningar som refererar till sjökortskurvor eller djupinformation. HaV har inte upphovsrätt till att ha med geografisk information som kommer från sjökort, och därför har dessa referenser generaliserats. Ytorna i Fiskets geografier har generaliserats på ett sätt så att ytan ska innehålla hela det området som beskrivs i regleringen. Du som fiskar har ett eget ansvar att hålla koll på gällande sjökort och se till att du fiskar på ett tillåtet sätt.

Kvalitetshöjande arbete med Fiskets geografier

HaV arbetar löpande med att höja kvaliteten av Fiskets geografier. Ytor som finns med i en del av en föreskrift som är ute på remiss och där föreskriften ska ändras ses över. Den geografiska beskrivningen i föreskriften skrivs om till klartext och referensobjekt koordinatsätts vid behov. Den digitala ytan granskas för att se till att det är en korrekt representation av föreskriften.

Under 2022 och 2023 arbetar förvaltningen av Fiskets geografier med att dela upp geografierna i tre kategorier beroende på vilken kvalitet ytorna håller. Ytornas kvalitet är beroende på kvaliteten av den geografiska beskrivningen i föreskriften eller EU-förordningen. Ytorna som kan uppfylla en god kvalitet granskas och det säkerställs att de är en korrekt representation av det som beskrivs i föreskriften eller EU-förordningen. Det är främst koordinater och namn som ses över.

Förvaltningen för Fiskets geografier hanterar övriga fel som rapporteras av exempelvis allmänheten, länsstyrelser eller kustbevakningen. Rättade ytor publiceras i samband med planerade publiceringar kopplade till ny fiskereglering.

Fredningsområden som placeras vid mynningen av ett vattendrag är ofta definierade som området inom ett visst avstånd av mynningen. Många av dessa fredningsområden har ritats som fyrkanter runt en båg-formade fredningsområde. Förenklingen gjordes då tidigare system har haft svårt att hantera bågarna. Dock ska områdena som har förenklats till fyrkanter successivt ritas om som bågar.

Jorden är rund, och när vi ritar en linje på en platt karta för att ansluta två punkter kan det uppstå problem. Punkternas position är definierat, men linjens kurs förändras beroende på vilken kartprojektion den har ritats i. Den kortaste vägen mellan två punkter på en karta är inte alltid den kortaste vägen mellan två punkter i verkligheten. Till exempel, en linje som har ritats mellan två punkter i WGS 84 som är 40 km ifrån varandra kan ligga 15 meter fel vid mitten av linjen. HaV arbetar successivt med att lägga in fler brytpunkter i långa linjesegment för att motverka problemet med geodetiska linjer. När det är mindre än 10 km mellan brytpunkter är problemet minimalt.

Kartbild.
Publicerad: 2014-01-28
Uppdaterad: 2022-09-26
Sidansvarig: Webbredaktion

Relaterad information