Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskevård Fritidsfiske Främmande arter Yrkesfiske Vattenbruk Handel

Frågor och svar om hantering av signalkräfta

Från den 3 augusti 2016 gäller nya regler för hantering av levande signalkräfta. Vi har samlat vanliga frågor och svar om den nya lagstiftningen.

Varför ändras reglerna?

En ny EU-förordning (1143/2014) om invasiva främmande arter trädde i kraft 2015. Den tillhörande första förteckningen över 37 invasiva främmande arter publicerades i juli 2015 och trädde i kraft den 3 augusti 2016. Sex av arterna finns i svensk natur och signalkräftan är en av dem.

Särskilda regler gäller för arter med stor spridning, som signalkräftan bedöms ha i Sverige, där utrotning inte är kostnads-nyttoeffektivt. Hantering av arter med stor spridning ska presenteras i hanteringsprogram. Havs- och vattenmyndigheten håller på att ta fram ett sådant program för signalkräfta som beräknas vara klart i början av 2018.

Förteckningen kommer att uppdateras med nya arter efter hand. På EU:s hemsida hittar du mer information om regleringen och underlag.

  • Får jag fiska signalkräfta?

Ja, fisket på signalkräfta fortsätter på samma sätt som tidigare både för yrkesfiskare och fiskare med enskild rätt.

Riskerna för spridning av signalkräftan i fisket kommer att ses över i arbete med hanteringsprogram och kan regleras ytterligare i början av 2018.

  • Får jag sätta ut eller sumpa signalkräfta i naturen?

Nej, det är förbud mot att sätta ut eller flytta signalkräftor till andra vattenområden. Det är inte heller tillåtet att sumpa kräfta i andra vattenområden. Inga nya utsättningstillstånd kommer att utfärdas. Illegal utsättning av signalkräftor är det största hotet mot vår inhemska flodkräfta.

  • Får jag sälja och transportera levande signalkräftor?

Ja, signalkräftan får säljas och transporteras levande till kokerier eller motsvarande, tex. kokning i hemmet. Kräftorna ska vara i slutet förvar så de inte kommer i kontakt med naturvatten som sjöar, dammar, vattendrag eller hav.

Transport av levande signalkräfta är inte tillåten inom skyddsområden för flodkräfta. Bland annat Öland och Gotland omfattas av förbud. Kontakta länsstyrelsen för mer information.

Kokta kräftor bär inte på pest. För dem gäller inga nya regler för försäljning eller transport.

Riskerna för spridning av signalkräftan i levandeförsäljning och transport kommer att ses över i arbete med hanteringsprogram och kan regleras ytterligare i början av 2018.

  • Får jag importera levande signalkräfta?

Nej, sedan 2003 finns det ett nationellt förbud mot att föra in levande sötvattenskräftor till landet.

  • Får jag odla signalkräfta?

Nej, det kommer inte längre vara tillåtet enligt de nya reglerna. Dock finns det inga krav på att man ska utrota signalkräftor om man har dem i en damm eller liknande på sin mark och det är tillåtet att fiska och sälja även kräftor i dammar.

Se vidare ovan under ”Får jag sälja och transportera levande signalkräftor?”

  • Varför listas signalkräftan?

Syftet med den nya EU-förordningen är att förebygga, minimera och mildra effekter av invasiva främmande arter på djur och natur, människors hälsa eller ekonomi. Kriterierna för att en art ska listas är att den ska vara främmande inom hela EU och att det krävs åtgärder på unionsnivå för att förhindra att den etablerar och sprider sig.

Signalkräftan är spridd i Europa, men det finns länder och regioner där den ännu inte är etablerad.

  • Vem föreslår arter till EU:s förteckning över invasiva främmande arter?

Arter kan föreslås både av medlemsstaterna och av EU-kommissionen. Enligt krav i förordningen krävs det en fullständig riskbedömning för att lista en art. På EU:s hemsida finns riskbedömningarna samlade.

  • Vem beslutar om EU:s förteckning över invasiva främmande arter?

Det är EU:s medlemsstater som beslutar om arterna på förteckningen. Beslut tas med kvalificerad majoritet.

Vilka åtgärder behöver Sverige vidta ytterligare?

  • EU-listade arter är hårt reglerade, bland annat med förbud av import och spridning av arterna i naturen. För arter med stor spridning (som signalkräftan har i Sverige) finns inget krav på att utrota arten.

Sverige har 18 månader på sig att ta fram ett hanteringsprogram signalkräftan för att identifiera risker med hantering av levande signalkräfta och eventuella ytterligare åtgärder för att stoppa signalkräftans spridning nationellt. Havs- och vattenmyndigheten håller nu på att se över Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13) om utsättning av fisk samt flyttning av fisk i andra fall än mellan fiskodlingar för att anpassa bestämmelserna som rör signalkräfta till förordningens krav. Bestämmelserna i förordningen gäller dock direkt som svensk lag. 

De flesta aktuella hanteringsåtgärderna är redan genomförda:

  1. Utsättningsstopp för signalkräfta till nya vatten sedan 1994.
  2. Nationellt åtgärdsprogram för bevarande av flodkräftan och flodkräftfisket sedan 1998.
  3. Importstopp för levande kräftor från utlandet sedan 2003.
  4. Möjlighet att bilda speciella skyddsområden för flodkräfta sedan 2005.

Sedan länge finns också bestämmelser för att förhindra spridning av kräftpest, bland annat krav på desinficering av fiskeredskap och båtar och förbud mot att kasta ut döda kräftor.

Ytterligare åtgärder för att motverka spridning av signalkräftor kan bli aktuella i hanteringsprogram. Programmet kommer att baseras på en riskanalys och tas fram i dialog med berörda parter och andra myndigheter.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskevård Fritidsfiske Främmande arter Yrkesfiske Vattenbruk Handel

Publicerad: 2016-08-18
Uppdaterad: 2017-03-30

Sidansvarig: Webbredaktionen