Finjasjön - en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd - vad är droppen?

Projektets målsättning är att undersöka hur stor näringsbelastningen från externa och interna källor får vara för att Finjasjön ska uppnå god status.

Hitta på sidan
Kartbild.Förstora bilden

Klicka på kartan för att förstora.

Genom att utreda de försämringar som observerats under senare år vill vi få en större förståelse för hur alg- och bakteriesamhällena påverkar eller påverkas av frisättning av fosfor. Samt om järn och ammonium har en betydelse i frisättningen och internbelastningen av fosfor.

Finjasjön är en näringsrik sjö som under flera decennier 1960-80 utvecklade massiva blomningar av cyanobakterier. Under 1980-talet bedrevs ett muddringsprojekt för att minska läckaget av fosfor från sedimenten. Då detta inte gav önskat resultat startades ett reduktionsfiske av vitfisk, främst mört och braxen 1992. Initialt skedde detta i stor skala med partrålning, och på några år plockades 400 ton vitfisk upp och vattenkvaliteten förbättrades markant. Algblomningar återkom ganska omgående när trålningen inte hade bedrivits på några år. Sedan 2010 bedrivs ett mera etiskt och skonsamt fiske med passiva garn på våren vid mörtleken i mars och braxleken i maj. På hösten ekolodas fisken då de samlats i stim och tas med not.

Ett grundläggande problem med Finjasjön är de sjösänkningar på drygt 2 meter som skedde i slutet av 1800-talet. Detta orsakade ett bottensediment som sedan spätts på med flera decenniers avloppsutsläpp fram till fullt utbyggt fyrstegsavloppsreningsverk 1972 och efterpolering via den anlagda 30 ha stora Magle våtmark 1995. Sedan 2009 regleras vattennivån sommartid med ett dämme så att ett lågt sommarvattenstånd inte ska orsaka fosforläckage genom vågrörelser och solnedträngning. Trots alla ansträngningar har vi återigen fått oönskade cyanobakterieblomningar samt ansamlingar av smutsvattensvamp.

Bland projektets förväntade resultat ingår ett kunskapsunderlag för att kunna identifiera de åtgärder som krävs för att nå god status. Med tanke på det långvariga åtgärdsarbetet som bedrivits i Finjasjön och projektets fokus på både sjön och tillrinningsområdena, så bedöms projektet även bidra med värdefull erfarenhet till den stödfunktion för åtgärdssamordning som kommer att utvecklas.

Miljöministern har liksom MISTRA EviEM visat stort intresse för möjligheterna att med hjälp av reduktionsfiske minska internbelastningen av fosfor, förbättra siktdjupet och förbättra förutsättningarna för att nå vårt mål en ”badbar sjö i vår tid för våra barn” genom devisen ”Främja Finjasjöns Friska Framtid”.

Kontakt för pilotområdet

Ida Grimlund
E-post:ida.grimlund@hassleholm.se

Publicerad: 2019-09-26
Sidansvarig: Webbredaktion