Ekosystembaserad havsförvaltning

Hitta på sidan

En ekosystembaserad förvaltning ska präglas av en helhetssyn på bevarande och hållbart nyttjande av ekosystemen. Det innebär bland annat att i förvaltningen ta hänsyn till att olika arter i ett ekosystem påverkar varandra och att samspelet mellan människa och miljö ofta spänner över flera sektorer i samhället.

För att förvaltningen ska bygga på bästa tillgänglig kunskap och få acceptans ska den dessutom vara adaptiv (anpassningsbar) och präglas av transparens, öppenhet och ett aktivt deltagande av en bredd av aktörer och intressenter.

Arbetet utgår från våra nationella miljömål: Ett hav i balans samt levande kust och skärgård.

Illustration.

Projektet ekosystembaserad havsförvaltning

Havs- och vattenmyndigheten påbörjade under år 2021 ett projekt i syfte att utveckla en regional ekosystembaserad havsförvaltning. 2024 och lämnades projektet över till lokala projektledare. Projektet finansieras av EU-medel och pågår fram till 2026.

Pilotområden

Södra Bottenhavet, Stockholms skärgård och 8+fjordar i Bohuslän är pilotområden för projektet och har utvecklat parallella strukturer för hur man praktisk kan arbeta med ekosystembaserad havsförvaltning.

Ni kan läsa mer om respektive pilotområde och ta kontakt med lokala projektledare genom länkarna nedan.

Så jobbar vi

Ekosystembaserad havsförvaltning handlar mindre om att bygga en ny organisation och mer om att möjliggöra bättre kontakter bland befintliga aktörer.

Aktörsforum

Genom att bjuda in till lokala möten, så kallade Aktörsforum, har pilotprojekten skapat plattformar för tjänstemän på kommuner och myndigheter, representanter från sport- och yrkesfisket, företagare, intresseorganisationer, forskare och kustboende att mötas för att diskutera aktuella havsmiljöfrågor.

Mötena möjliggör ett delande av kunskap och starkare regional samverkan.

Illustration.

Arbetsgrupper

Deltagarna i aktörsforum bildar i sin tur arbetsgrupper som driver självständiga och avgränsade projekt som berör deras ordinarie verksamhet.

Det är i arbetsgrupperna som de faktiska aktiviteterna sker och grupperna skapas och omformas efter behov.

Nedan kan du läsa om några exempel på framgångsrika projekt som drivits av arbetsgrupperna.

Stockholms skärgård är ett kustområde som utsätts för ett mycket högt besökstryck under sommarmånaderna, något som sliter på naturen i skärgården. Arbetsgruppen Naturskydd och Fritidsbåtar bildades tidigt under projektet med målet att bidra till en hållbar besöksnäring där turister har rätt kunskap och information för att göra medvetna val. En fråga som gruppen valde att prioritera var skydd av grunda vikar.

Arbetsgruppen består av tjänstemän från kustkommuner, forskare från Stockholms Universitets Östersjöcentrum, Skärgårdsstiftelsen, Båtunionen samt WWF. Kunskapen om hur bottenvegetationen ser ut i skärgårdens grunda vikar är sedan tidigare god tack vare undersökningar gjorda av Stockholms universitet och Länsstyrelsen i Stockholm. Utmaningen har varit att få ut informationen till de båtägare och besökare som vistas i de miljöer som är extra sårbara för ankring.

Arbetsgruppen tog därför kontakt med sjökortsföretaget Skippo och inledde ett samarbete för att ta fram nya kartlager som kan läggas in i båtförares digitala sjökort. Två typer av skyddsvärda områden valdes ut, dels de ekologiskt viktiga ålgräsängarna, dels avgränsade grunda vikar med hög ekologisk status och undervattensvegetation med hotade arter.

Vinster med arbetsättet:

  • Olika aktörer med liknande mål fick genom projektet och aktörsforum en plats att möta på.
  • Genom att dela resurser blev arbetet för att nå det gemensamma målet mer effektivt och mer framgångsrikt.
  • Fler båtägare kommer från och med sommaren 2024 kunna göra miljömedvetna val när de besöker Stockholms skärgård.

Grunden till en god förvaltning ligger i att den utgår från bästa tillgängliga kunskap. Detta har varit centralt för arbetet inom projektet Ekosystembaserad Havsförvaltning från start. En lyckad förvaltning bygger också på att det finns en gemensam problembeskrivning och att både vetenskap från forskning så väl som den kunskap som bygger på människors levda erfarenheter tas i beaktande.

Detta är något som projektgruppen i 8+fjordar på västkusten har tagit fasta på. Där har medborgare bjudits in i arbetet för att fram underlaget för förvaltningen genom den så kallade smultronmetoden.

Arbetet började med att forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) tog fram ett vetenskapligt kunskapsunderlag för att ge en nyanserad bild av tillståndet för ekosystemet i 8+fjordarområdet.

I nästa steg bjöds lokalbefolkningen, politiker, tjänstemän, organisationer och företagare in till tre stormöten där det vetenskapliga underlaget presenterades och diskuterades. De som deltog fick sedan själva sätta ut punkter på en karta för att markera platser som de ansåg ha ett högt miljövärde och platser som de upplevde ha drabbats av negativ miljöpåverkan.

Totalt samlades 1 240 unika observationer in från deltagarna. Underlaget sammanställdes i en GIS-karta som visar på hur medborgarna själva skattar sitt eget område.

Genom att låta lokal kunskap komplettera det vetenskapliga får vi en djupare regional förankring. Det är nu denna gemensamma kunskap kommer att ligga till grund för framtida nyttjande- och påverkansanalyser samt åtgärdsprogram.

Vinster med arbetssättet:

  • Medborgarforskning kompletterar vetenskap med detaljer och observationer som tar lång tid att fånga upp i en forskningsstudie.
  • Människor som bor och verkar i ett område över tid ser hur miljön runt dem förändras, att ta tillvara på deras kunskaper ger oss en bättre bild och därmed möjlighet till en mer effektiv förvaltning.

Tvärforum och storforum

Flera utmaningar återkommer i samtliga regioner. En sådan är förvaltningen av säl och skarv. Säl- och skarv intresserade deltagare från respektive område har därför gått samman för att gemensamt hitta lösningar för en ekosystembaserad förvaltning på nationell nivå.

Projekten bjuder också in till nationella Storforum då deltagare från alla pilotområden får chans att mötas och dela erfarenheter.

Tidslinje

Illustration.
  • Förstudier genomförs.
  • 8+ fjordar blir pilot.
  • Lathund för ekosystembaserad havsförvaltning klar.
  • Kartläggning av rådande processer för havsförvaltningen och vilka aktörer som behöver vara med för en bred förankring.
  • Projektet beviljas medel från Europeiska havs- och fiskerifonden i juni, arbetet går då in i en ny fas.
  • Tierps kommun anställer projektledare till Södra bottenhavet.
  • De första aktörsforumen arrangeras i Södra bottenhavet och Stockholms skärgård. Aktörsforum blir ett stående inslag i arbetet.
  • Länsstyrelsen blir projektledare för Stockholms skärgård.
  • Stockholm får styrgrupp, Skärgårdens exekutiv kommitté.
  • De första arbetsgrupperna bildas. De driver själva arbetet och omformas efter behov.
  • Två seminarier arrangeras, "Stockholms skärgård under ytan" och "Vad är en levande skärgård?".
  • Deltagarna i Stockholms skärgård och Södra bottenhavet delar dokument och processer på digital plattform.
  • Deltagarna från alla tre piloter möts för att dela kunskap under ett årligt storforum.
  • Flera utmaningar återkommer i våra olika områden. Till exempel förvaltning av säl och skarv. Arbetsgruppen i Södra bottenhavet tar initiativ till tvärforum på temat. Tvärforum blir ett sätt att mötas brett kring en specifik fråga.
  • Hur fungerar ekosystemen? Med hjälp av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Stockholms universitet tar nätverkens aktörer fram konceptuella modeller av ekosystemet för att skapa en gemensam bild i arbetet.
  • Projektet förankras med referensgrupper från myndigheter och universitet.
  • Arbetsgruppen lax och havsöring ordnar seminarium om förvaltning i Södra bottenhavet.
  • Arbetsgrupper Fossilfri skärgård ordnar Hållbarhetsforum i Stockholm.
  • Arbetsgruppen för strömming tar fram rapport om det krympande beståndet i Södra bottenhavet som väcker stor debatt.
  • Arbetsgruppen för Fritidsbåtar tar fram rapport för hållbart båtliv i Stockholm.
  • Kommunstyrelsen i Älvkarleby, Tierp och Gävle kräver nationella åtgärder mot storskaligt fiske.
  • Arbetsgruppen för Fritidsbåtar skriver debattartikel för miljöinformation i sjökort när frågan debatteras i riksdagen.
  • Nytt kunskapsunderlag framtaget för 8+ fjordar.
  • Projektet presenteras på Åland och samarbete med åländska kollegor inleds.
  • Projektet presenteras och får starkt stöd på Havsdekaden.
  • Kampanjen Sluta tanka havet lanseras i Stockholm.
  • Södra bottenhavet får medel för att anställa en åtgärdssamordnare.
  • Start för frukostseminarium. En digital serie föreläsningar för en hållbar havsmiljö.
  • Undersökningar av strömmingen i Stockholms skärgård publiceras vetenskapligt och presenteras i diverse forum.
  • Projektet får ytterligare finansiering tre år och arbete inleds med ny hemsida och grafisk profil.
  • Länsstyrelsen i Gävle bjuder in arbetsgruppen för säl och skarv i arbetet med förvaltningsplanen.
  • Arbetsgruppen Fritidsbåtar i Stockholm inleder samarbete med app-sjökortet Skippo, för miljöinformation i sjökort.

Rapporter

Flera rapporter har tagits fram inom ramen för projektet.

Läs mer

På webbsidan Ekosystembaserad Havsförvaltning – Tillsammans för ett hav i balans (ebhf.se) kan du läsa mer om arbetet som pågår just nu, och även hitta broschyrer, illustrationer och annat material som tagits fram inom projektet.

Publicerad: 2022-08-18
Sidansvarig: Webbredaktion