Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Sjöfart Farliga ämnen Vrak

Thetis

Under hösten 2017 påbörjar HaV saneringen av ett av Sveriges miljöfarliga vrak, fiskefartyget Thetis. Här har vi samlat frågor och svar om Thetis och om vraksanering.

  • Varför behöver gamla vrak saneras?

    Det finns cirka 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster. Av dem har 3 000 klassats som möjligt miljöfarliga och 300 av dem har klassats som miljöfarliga av Sjöfartsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Statens Maritima Museer och Chalmers. Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara, vissa av dem läcker redan ut olja och andra farliga ämnen som kan påverka fisk och andra vattenlevande djur negativt. Främst påverkas organismerna som lever i närområdet av vraket. Farliga ämnen som olja, tungmetaller och arsenik tas upp av mikroorganismer som i sin tur sprider dem till fiskar och kräftdjur. Många av vraken innehåller stora mängder olja som kan orsaka skador i stora områden om de läcker ut.

  • Vilken roll har HaV vid vraksanering?

    Från och med 2016 har HaV ett samordnande ansvar gällande utredning och sanering av de miljöfarliga vraken. Vi leder och samordnar sedan 2016 en arbetsgrupp som arbetar med riskbedömning och sanering av miljöfarliga vrak. I den ingår Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Statens Maritima Museer, Marinen och Chalmers. Sjöfartsverket gör sjömätningar med sonar och multibeam för att kontrollera vrakens status och läge. Multibeamekolod skickar ut ljudsignaler som träffar vraket, studsar tillbaka och skapar en tredimensionell. Kustbevakningen och Marinen gör dykningar och filmar vraken för att kontrollera vraken och
    vilken miljörisk de utgör. Statens Maritima Museer hjälper till med att ta fram historiken kring fartygsvraken och Chalmers hjälper bland annat till med utvecklingen av riskvärderingsverktyget VRAKA (probabilistic risk assessment of shipwrecks).

  • Har det gjorts någon vraksanering i Sverige tidigare?

    Kustbevakningen och flera företag har tidigare genomfört ett antal saneringar av nyare vrak där det finns ägare och fartygen är försäkrade. Saneringen av Thetis är första gången som en svensk myndighet tar fram en modell för vraksanering och genomför tömning av olja av olja ur ett äldre, ägarlöst vrak.

  • Vad är Thetis?

    Thetis byggdes initialt som ett forskningsfartyg åt Fiskeristyrelsen (före detta Fiskeriverket) och byggdes 1982 om till fiskefartyg. Fartyget sjönk 1985 på väg hem efter en fisketur och vraket kan innehålla cirka 30 kubikmeter bunkerolja, vilket är tio gånger mer än en vanlig oljetank i en villa.

  • Var ligger vraket Thetis?

    Vraket ligger på trettio meters djup i vattnen utanför Kungshamn. Området ligger nordväst om Tryggö direkt norr om Smögen och vraket är utmärkt på sjökortet. På HaV:s hemsida finns en karta över de 30 mest miljöfarliga vraken.

  • Varför väljer HaV att sanera Thetis?

    Thetis är ett av de vrak som klassats som en akut miljörisk. Det kan innehålla uppemot 30 kubikmeter olja, vilket är tio gånger mer än en vanlig oljetank i en villa. Vraket har börjat läcka ut olja i mindre mängd. Om stora mängder olja läcker ut orsakar det stora skador både i den marina miljön och på land, något som drabbar både människor och djur. Oljesanering är väldigt dyrt, till exempel så kostade saneringen av oljeutsläppet vid Tjörn 2010 minst 140 miljoner kronor.

    Thetis ligger i direkt anslutning till en känslig skärgård både vad gäller den marina miljön och strandområden. Längre ut till havs finns det skyddade området Bratten med ett stort antal rödlistade arter, varav flera har sin enda eller huvudsakliga förekomst här i svenska vatten. Detta gäller i synnerhet olika arter av koralldjur och ormstjärnor. Hela kuststräckan är även väldigt värdefull för friluftsliv och turism.

    Thetis ligger också förhållandevis bra till och passar därför som pilotprojekt. Vraket ligger på 30 meters djup, nära en hamn och är i förhållandevis god kondition.

  • Vilket företag ska sanera Thetis?

    Efter en upphandling har uppdraget gått till företaget Marine Works AB.

  • Hur ska Thetis saneras?

    Vraksanerarna kommer att borra hål och montera kranar i tankarna på vraket och se hur mycket olja som finns kvar. Om det finns olja så kommer den att pumpas upp via slangar till tankar på ett saneringsfartyg. Metoden att borra sig in i fartygsvrak och pumpa ut olja har testats i bland annat Norge och Malaysia med gott resultat.

  • När ska Thetis saneras?

    Saneringsföretaget som vann upphandlingen och som fått uppdraget räknar med att göra de första dykningarna och kartlägga vraket under november månad. Saneringen beräknas ta mellan två och tre veckor, beroende på bland annat väderleksförhållandena.

  • Vad händer med den olja som bärgas?

    Den skickas till godkänd mottagare, till exempel någon oljehamn eller annat företag som tar hand om miljöfarligt avfall.

  • Finns det risker med saneringen?

    Det är viktigt att saneringen görs så säkert som möjligt och att risker minimeras, både för miljön och för människor. Därför kommer saneringen främst att ske med hjälp av undervattensrobotar (Remotely operated underwater vehicles, ROV) och inte med dykare.

  • Vad kostar saneringen?

    Saneringen av Thetis kommer att kosta ungefär fem miljoner kronor och pengarna har HaV fått från Naturvårdsverkets anslag för förorenade områden för att undersöka och förbereda sanering av sjunkna fartyg. Flera undersökningar har redan gjorts av Thetis, bland annat har Kustbevakningen genomfört dykningar på vraket, mätt tjockleken på skrovet och gjort korrosionsanalyser av plåten. Sjöfartsverket har kartlagt fartyget med multibeamekolod som skickar ut ljudsignaler som träffar vraket, studsar tillbaka och sedan skapar en tredimensionell datorbild. De har också använt sig av side scan sonar som "filmar" havsbotten och vraket med hjälp av ljudpulser. Ljudet reflekteras tillbaka och skapar en datorbild. Resultaten från kartläggningen finns samlat i två rapporter från 2014 och 2015.

  • Vad händer när Thetis är sanerat?

    Vraket kommer att ligga kvar på botten efter saneringen. I saneringsuppdraget ingår också att skriva en rapport om projektet. Saneringen av Thetis kan ses som ett test av metoden med att borra hål i vraket och pumpa upp oljan, om den fungerar eller om andra metoder behöver testas i framtiden.

  • Varför plockar ni inte upp vraken i stället?

    Flera av vraken är i väldigt dåligt skick med svåra rostangrepp. Risken är att de skulle falla sönder vid en bärgning och att vi då får okontrollerade läckage av olja. Det skulle också vara mycket dyrare än att låta dem ligga kvar på botten och sanera bort oljan.

  • Vilket vrak står på tur för sanering efter Thetis?

    Regeringen vill satsa 25 miljoner kronor om året i tio år, totalt 250 miljoner kronor, för att minska miljörisker från vrak längs Sveriges kust. Enligt regeringen kan i så fall mellan ett och tre miljöfarliga vrak saneras per år. Om HaV får uppdraget att ansvara för den satsningen så kommer vi ta fram en lista på vilka vrak som först måste saneras. Riskbedömning kommer att görs med hjälp av riskvärderingsverktyget, VRAKA, som tagits fram av Chalmers.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Sjöfart Farliga ämnen Vrak

Publicerad: 2017-11-16

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen