Fritidsbåtar
Här hittar du tips och riktlinjer för dig som äger fritidsbåt eller är aktiv i en båtklubb för att minska miljöpåverkan från fritidsbåtar.
Här hittar du tips och riktlinjer för dig som äger fritidsbåt eller är aktiv i en båtklubb för att minska miljöpåverkan från fritidsbåtar.
Sedan 1950-talet har över 1,5 miljoner fritidsbåtar satts på den svenska marknaden. Av dessa uppskattas det finnas uppemot 400 000 fritidsbåtar som inte längre är sjödugliga, och ej omhändertagits, vilket gör att de kan vara uttjänta och föremål för återvinning. Vidare uppskattas mellan 7000 och 35 000 av dessa vara övergivna fritidsbåtar. Enligt Transportstyrelsens senaste Båtlivsundersökning är cirka 864 200 fritidsbåtar i sjödugligt skick.
En fritidsbåt är alla typer av fartyg, med en skrovlängd på minst 2,5 meter, som är avsedd för sport- eller fritidsändamål och som inte används yrkesmässigt. Fritidsbåtar upp till 15 meter kan registreras på ägarens begäran i fartygsregistrets båtdel. Fritidsbåtar mellan 15 och 24 meter ska registreras.
De flesta som vistas ute på havet med fritidsbåt gör det för naturupplevelsen och värnar om en god havsmiljö. Vetenskapliga studier visar dock att dagens båtliv har en stor negativ miljöpåverkan.
Flertalet studier visar att dagens båtliv har en stor miljöpåverkan, framför allt i känsliga vågskyddade grundområden. I dessa miljöer bedöms båtlivet och dess utveckling inte vara hållbara i stora delar av landet. Med fritidsbåtslivet följer en rad olika fysiska strukturer och aktiviteter som var och en ger upphov till flera olika typer av miljöpåverkan.
Samtidigt finns det sätt att minska miljöbelastningen från fritidsbåtar. Genom att ändra sättet vi använder och förvarar fritidsbåtar, samt genom att förbättra förvaltningen ökar möjligheten för att kommande generationer ska få uppleva orörda skärgårdsvikar med klart vatten och ett myllrande växt- och djurliv.
Här kan du läsa mer om fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige.
För att nå FN:s globala hållbarhetsmål 14 om Hav och marina resurser och Sveriges nationella miljökvalitetsmål Hav i balans samt levande kust och skärgård, måste havets resurser och värden förvaltas gemensamt på flera nivåer.
Havs- och vattenmyndigheten är enligt 8 § havsmiljöförordningen (2010:1341) ansvarig myndighet för havsmiljöförvaltningen. Förordningen för in EU:s havsmiljödirektiv (2008/56/EG) i svensk lagstiftning och ska upprätthålla eller nå en god miljöstatus i havsmiljön. Enligt havsmiljöförordningen ska Havs- och vattenmyndigheten ta fram förslag till åtgärdsprogram för Nordsjön respektive Östersjön. Programmet ska innefatta de åtgärder som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön.
Enligt bedömningen av miljötillståndet 2018 så uppnås inte god miljöstatus i den marina miljön för farliga ämnen och inte heller för antal och volymer av utsläpp av olja och oljeliknande föroreningar. Till följd av det arbetar Havs- och vattenmyndigheten med nedan fritidsbåtsåtgärder i Åtgärdsprogrammet för havsmiljön.
Havs- och vattenmyndigheten har dock inte mandat att lägga på kommuner eller andra myndigheter att ändra regelverk eller förbjuda fritidsbåtsliv på olika sätt.