Åtgärdsfaktablad 17 - Farliga ämnen

ÅPH 17 (2015, Modifierad 2021): Naturvårdsverket, Transportstyrelsen

Hitta på sidan

Åtgärd

Minskad spridning av farliga ämnen från fritidsbåtar.

Åtgärd 17 i Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram från 2015 modifieras.

Modifiering av åtgärden innebär:

  • Fokus på utredning av orsak till fortsatt tillförsel av tributyltenn (TBT) och andra farliga ämnen och behovet av ytterligare reglering flyttas från fritidsbåtsskrov till mark och sediment i anslutning till fritidsbåtsanvändning.
  • Till åtgärden läggs till att ta fram vägledning eller riktlinjer för skrovunderhåll av fritidsbåtar för att förhindra spridning av TBT, andra farliga ämnen och främmande arter.

Status

Vad är gjort?

Den största insatsen inom ÅPH 17 under 2022 har varit framtagande och publiceringen av tillsynsvägledning på Naturvårdsverkets hemsida. Vägledning avser tillsyn av sanering av båtbottenfärg från skrovet av fritidsbåtar inklusive den avfallshantering av färgrester på marinor och båtuppställningsplatser som följer som konsekvens av att ta bort gammal båtbottenfärg. Den förtydligar vilken lagstiftning som gäller för denna typ av fritidsbåtsverksamhet och vilka försiktighetsåtgärder som behöver genomföras för att förhindra att avfall (färgflagor och damm) och ingående farliga ämnen sprids till miljön vid skrovrengöring.

Under 2022 har åtgärdsgenomförandet också inneburit att framtagande av flera kunskapsunderlag påbörjats:

  • en sammanställning har gjorts av riktvärden av utsläpp från spolplattor med syfte att se över om befintliga riktvärden behöver ändras. Arbete kommer färdigställas under 2023.
  • för att minimera fortsatt spridning av TBT och andra farliga ämnen orsakat av fritidsbåtsverksamhet har Naturvårdsverket finansierat ett teknikutvecklingsprojekt som gått ut på att testa olika åtgärdsmetoder av förorenad mark vid uppställningsplatser och marinor. Målet med projektet var att testa metoder samt minimera mängden schaktmassor som behöver borttransporteras.

För att se över existerande metodik för att mäta förekomst av TBT och andra biocider på båtskrov har en jämförandestudie med olika XRF-instrument gjorts för att ge stöd till kalibreringen av instrumenten. Ett arbete med att ta fram en manual för hur XRF-mätningar ska genomföras pågår.

Arbetet som genomförts inom myndighetssamverkan Skrovmålet kommer fortsätta inom ÅPH 17. De myndigheter som deltar i åtgärdsgenomförandet konstaterar att det är viktigt att inkludera både bransch och tillsynsmyndigheter för verksamheten i arbetet med åtgärden. Genom bred samverkan ökar möjligheten att åtgärden blir så ändamålsenlig som möjligt. Det vill säga att arbetet utvecklas till att täcka in fler aspekter och behov samt att tillämpningen av materialet som tas fram ökar.

Motivering

Även om det finns regelverk som förbjuder användandet av TBT som biocid på båtskrov uppnås inte gränsvärdet i havsmiljön avseende TBT. Tröskelvärden för god miljöstatus avseende TBT uppnås idag inte, varken i utsjön för halter i sediment eller kustnära när det gäller effekter från TBT-förorenade sediment.

Fritidsbåtar och anläggningar förknippade med fritidsbåtar, till exempel fritidsbåtshamnar, har identifierats som fortsatta källor till spridning av TBT till havsmiljön. Även båtbottenfärger som idag är godkända innehåller ämnen (till exempel koppar) som bedöms medföra negativ påverkan i havsmiljön, särskilt i känsliga områden som till exempel grunda kustekosystem. Påväxt på fritidsbåtar riskerar även att medföra spridning av främmande arter.

Åtgärden syftar till att förhindra läckage av TBT och andra farliga ämnen till följd av fritidsbåtsrelaterade underhållsaktiviteter (till exempel skrovrengöring) samt att minska spridning från förorenad mark och sediment. Dessutom syftar åtgärden till att begränsa spridning av främmande arter via påväxt på fritidsbåtar.

Koppling till miljökvalitetsnorm med indikator eller deskriptor för god miljöstatus

Åtgärd 17 syftar till att miljökvalitetsnormerna nedan ska kunna följas. Se HVMFS 2012:18.

Miljökvalitetsnorm B.1

Tillförsel av farliga ämnen från mänsklig verksamhet ska minska tills den inte orsakar halter av farliga ämnen som förhindrar att god miljöstatus uppnås.

Indikator: B.1.1 Farliga ämnen i biota

Miljökvalitetsnormen B.1 tillämpas inte i kustvatten enligt 8 § i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön eftersom motsvarande ämnen hanteras inom vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer för kemisk ytvattenstatus i kustvattenförekomster.

Genom att bidra till en minskad tillförsel av farliga ämnen i kustvatten kommer åtgärden dock att påverka möjligheten att följa vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer om god kemisk ytvattenstatus i kustvatten. Detta medför i sin tur även ökade förutsättningar att nå god miljöstatus avseende koncentrationer och effekter av farliga ämnen i hela havsmiljön.

Miljökvalitetsnorm B.2

Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.

Indikator: B.2.3 Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)

Miljökvalitetsnorm C.1

Havsmiljön ska vara fri från avsiktligt nyutsatta eller flyttade främmande arter och stammar, samt främmande arter spridda på annat sätt genom mänsklig verksamhet, som riskerar att negativt påverka den genetiska eller biologiska mångfalden eller ekosystemets funktion.

Indikator: C.1.1 Trend för introduktioner av nya främmande arter

Åtgärdens koppling till komponent som beskriver god miljöstatus

Åtgärden avser förbättra följande delar av ekosystemet och/eller minska följande belastningar:

  • arter (fisk, fåglar, däggdjur)
  • livsmiljöer (bentiska och pelagiska)
  • farliga ämnen
  • negativa effekter på arter och livsmiljöer
  • nya introducerade främmande arter

Genomförande

Åtgärden genomförs av Naturvårdsverket och Transportstyrelsen i samråd med Kemikalieinspektionen, Sjöfartsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM), Statens geotekniska institut (SGI), länsstyrelser och kommuner.

Åtgärden består av flera delmoment:

Utreda orsak till fortsatt spridning av TBT och andra farliga ämnen från mark (till exempel uppställningsplatser) och sediment, utreda behovet av ytterligare reglering samt verka för att den reglering utredningen förespråkar tas fram. För denna del ansvarar Naturvårdsverket.

Upprätta vägledning eller riktlinjer med avseende på skrovrengöring och andra underhållsaktiviteter av fritidsbåtar (till exempel förberedande arbete inför målning, underhåll, skrovtvätt, avfallshantering). Detta görs i syfte att förhindra spridning av TBT och andra farliga ämnen till havsmiljön. Denna del genomförs av Transportstyrelsen med stöd av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

I det vägledningsmaterial som tas fram ska även spridning av främmande arter ingå och beaktas, detta för att vägledningen ska bli heltäckande och sammanhållen. Havs- och vattenmyndigheten bidrar även med expertstöd för att utreda betydelsen av skrovpåväxt för introduktion och spridning av (invasiva) främmande arter. Vägledningen skulle också kunna inkludera möjlig spridning av mikroplast vid skrovrengöring, då det finns studier som visar att båtbottenfärger kan vara en källa till detta.

Upprätta tillsynsvägledning för skrovrengöring samt användning av biocidinnehållande båtbottenfärger på fritidsbåtar med utgångspunkt i vägledning/riktlinjer för skrovunderhåll (ovan). För denna del ansvarar Naturvårdsverket med stöd av Kemikalieinspektionen, Transportstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten. Vägledningen bör bland annat omfatta relevant metodik som kan användas för att mäta förekomsten av TBT och andra biocider på båtskroven och utifrån resultaten bedöma behovet av åtgärder.

De utredningar och kartläggningar som genomförs ska vara representativa för svenska förhållanden i Östersjön och Nordsjön.

Åtgärden påbörjades 2016. I samband med att åtgärden modifieras för det uppdaterade åtgärdsprogrammet ska en genomförandeplan för åtgärdens utarbetas. Åtgärden genomförs löpande under 2022-2027.

Förväntad effekt av åtgärden

Åtgärden förväntas bidra till minskad tillförsel av TBT och andra biocider till följd av fritidsbåtsrelaterade underhållsaktiviteter och till minskad spridning av TBT från förorenad mark och sediment. Detta medför ökade förutsättningar att miljökvalitetsnormerna B.1, B.2 och C.1 kan följas och på sikt att god miljöstatus för deskriptor 8 avseende koncentrationer och effekter av farliga ämnen kan uppnås.

Bakgrund och nuläge

Halter av TBT i sediment och observerade effekter i havsmiljön (imposex hos snäckor) visar på att TBT fortfarande medför negativa effekter i den marina miljön. Dessutom indikerar kvoten mellan TBT och dess nedbrytningsprodukter i sediment att tillförseln många gånger överskrider nedbrytningshastigheten . Även om TBT varit förbjudet att använda som biocid i båtbottenfärg (antifouling) på fritidsbåtar en längre tid, påträffas det fortfarande frekvent på båtskrov. Studier visar att TBT fortfarande återfinns i gamla övermålade färglager som släpper från skroven vid högtryckstvätt, borsttvätt, skrapning, slipning etcetera. Höga halter av ämnet har också återfunnits i jord på båtuppställningsplatser, i dagvatten och i ytsediment i småbåtshamnar.

Läs mer under Ytterligare information.

Ytterligare åtgärdsinsatser för att förhindra indirekt spridning av TBT till havsmiljön bedöms därmed nödvändiga. På detta sätt kan även utsläpp av andra farliga ämnen i båtbottenfärger, såsom koppar och zink minska.

Om fritidsbåtar som enbart använder borsttvätt som antifoulingmetod rör sig över större geografiska områden kan aktiviteten leda till en spridning av främmande arter.

Undersökningar har visat att om bassängen som omsluter borsttvätten inte har en fullgod funktion eller om bassäng saknas, bidrar aktiviteten till spridning av färgpartiklar och organiskt material. Mer kunskap kring behövs därför kring hur skrovrengöring av fritidsbåtar bör utföras för att minimera spridning av främmande arter. Därav är det av intresse att detta beaktas inom åtgärden.

I dagsläget är det Transportstyrelsen som ansvarar för att bedriva tillsyn avseende TBT och kommuner som bedriver tillsyn av aktiviteter kopplade till fritidsbåtar som kan sprida farliga ämnen och invasiva främmande arter. Tillämpningen av gällande lagstiftning bör ses över och kraven eventuellt kompletteras för att underlätta tillsynen. Vägledningsinsatser som bedöms nödvändiga för att på ett effektivt sätt driva på arbetet med att motverka spridning av TBT och andra biocider samt främmande arter till havsmiljön bör genomföras.

Det kan gälla information och tillsynsvägledning om metoder för identifiering av båtskrov målade med färg innehållande tenn, riktlinjer för underhåll av båtskrov, efterbehandling av förorenade sediment- och markområden och nationella tillsynkampanjer. Genom till exempel informationskampanjer riktade till allmänheten och båtägare etcetera kan även utsläpp av tillåtna aktiva substanser i båtbottenfärger, såsom koppar och zink minska.

Geografisk omfattning

Nordsjön och Östersjön.

Koordinering med EU:s regelverk

Vattendirektivet (2000/60/EG.

Åtgärden bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten meddelade med stöd av vattenförvaltningsförordningen (2004:660) kan följas.

Regional koordinering

Helcoms aktionsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan), BSAP. Den uppdaterade planen innehåller till exempel en ny åtgärd om biocider på fritidsbåtar (åtgärd HL29).

Kostnad och finansiering

Administrativa kostnader för respektive myndighet för att genomföra åtgärden finansieras inom myndighetens löpande arbete.

Uppföljning av åtgärdens effekter

Åtgärden följs upp genom att koncentrationer av TBT och imposex (effekter av TBT) och koncentrationer av andra biocider undersöks i det nationella övervakningsprogrammet. Minskad tillförsel av TBT kommer på sikt minska TBT-halten i sediment och då framförallt ytsediment (0-2 cm) i representativa ackumulationsbottnar. En lägre kvot mellan TBT och dess nedbrytningsprodukter och lägre värden på Vas Deferens Sequence Index (VDSI) kan också användas för att följa upp att tillförseln av TBT till den marina miljön minskar.

I närområden till fritidsbåtshamnar där insatser genomförs för att minska spridningen av invasiva arter, TBT och andra farliga ämnen i båtbottenfärger bör mätningar av förekomst av invasiva arter respektive halter utföras innan och över tid efter genomförandet av åtgärden. Uppföljning kommer närmare specificeras i åtgärdens genomförandeplan där även ytterligare uppföljningsaktiviteter kan tillkomma för att komplettera ovanstående aktiviteter.