Malmi
Under 2023 och 2024 har HaV lett arbetet med att först inspektera och sedan bärga olja från fartygsvraket Malmi. Sammanlagt har vraket tömts på 44 000 liter (44 m³) olja och oljeblandat vatten.
Förlisning
Malmi var på väg från Gdynia, Polen till Åbo, Finland den 6e december 1979. Kl 22:45 skickar fartyget ut ett nödanrop att man har kraftig slagsida och kort tid därefter har fartyget sjunkit. Vid förlisningen rådde hård västlig kuling, i Sjöfartsverkets anteckningar finns en notering om BF8 (Beauforts skala 8). Detta motsvarar hård kuling, med vindstyrkor på 17,2–20,7 m/s. I uppgifter från finska utredningen nämns vindstyrkor på 18 m/s, som sedan ökade.
Ombord fanns 25 besättningsmedlemmar, en passagerare och två barn. Uppgifter finns att inga utav de 28 personerna ombord hann gå i livbåtarna. Under räddningsoperationen så räddades flera personer ur vattnet med helikoptrar och av det närliggande finska fartyget Bore Sky. Men 14 personer miste livet i förlisningen, bland annat den familj med två barn som befann sig ombord. Enligt uppgifter i sjöförklaringen har befälhavaren meddelat att ingen fanns kvar ombord på fartyget när han lämnade det. Han var sist att lämna fartyget. Efter förlisningen rapporterades olja på vattnet i området.
Malmi återfinns idag ca 78 km nordost om Gotska Sandön. Hon står med en 45 graders slagsida åt babord på en kompakt lerbotten och är delvis nedsjunket i botten. Bottendjupet är 172–182 meter i närområdet.
Foto: Ocean Discovery.
Miljöfarligt vrak
Vraket Malmi fanns med på den lista som producerades i Sjöfartsverkets regeringsuppdrag över miljöfarliga vrak, över de 30-tal mest akut miljöfarliga vraken i svenskt vatten eller svensk ekonomisk zon. En miljöriskutvärdering genomfördes av de ca 30 vraken på listan med hjälp utav det probabilistiska riskutvärderingsverktyget Vraka.
Miljöriskutvärderingen visade att Malmi fick ett riskvärde på 44, vilket placerade det på plats tre på listan över de 30-talen mest akut miljöfarliga vraken.
Naturvårdsområde
Simuleringar av ett oljespill från Malmi över årstiderna genomfördes av SMHI, där resultaten visade att oljan under vissa förutsättningar hade fått landpåslag i södra Stockholms skärgård, eller på Gotska Sandön och Salvorev området.
Figur från SMHI:s rapport Oljespridning från vrak (2019), som visar de mest sannolika platserna som oljan kommer att hamna på, utifrån årstid.
Gotska Sandön-Salvorev är ett stort område (> 60 000 hektar) med grunda sandbottnar. Området är klassat som ett Natura 2000-område och som nationalpark. Gråsäl (Halichoerus grypus) är en vanligt förekommande skyddsvärd art, som samlas i stor mängd på öns nordostsida, speciellt under hösten. Flera fågelarter förekommer, speciellt på vår och försommar då de har ön och det omgivande havet som rastplats.
Skyddsvärda områden i södra Stockholms skärgård är naturreservaten Nåttarö, Järflotta och Askö. Det finns också Natura 2000-områden som Bullerö-Bytta, Fjärdlång och Skärgårdsreservaten, som är skyddsvärda områden för fågel och för gråsäl. Det omgivande området runt vraket, men även andra stora områden i Östersjön är klassade som lekområde för skarpsill.
Utdrag från Naturvårdsverkets verktyg Skyddad natur som visar på skyddsvärda områden i Stockholms södra skärgård och i Gotska Sandön området. Blå och röda fält är Natura 2000 områden (fågel- resp. art och habitatdirektivet) och grönt är naturreservat.
Inspektion och bärgningsoperation
Uppdraget på fartygsvraket Malmi delades upp i två etapper. Under 2023 genomförde HaV:s ramavtalsleverantör JD-Contractor en inspektion av oljeförekomst där de kunde bekräfta att olja påträffades i tre av de sex tankar som ingick i uppdraget. Under 2024 bärgades oljan från dessa tre positioner.
Väderförhållanden påverkade arbetet, vilket krävde etappvis genomförande. Under väderstillestånd utfördes justeringar, underhåll och utbildning i Nynäshamn. Det stora vattendjupet förhindrade dykarinsatser, vilket ledde till utvecklingen av ett specialanpassat ROV-baserat hot-tap system för tankpenetration och ventilinstallation. Systemet testades omfattande och optimerades under projektets gång. Fyra hot-taps installerades för ånginjektion och för att sedan pumpa upp oljan till arbetsfartyget.
Små avvikelser i rapporterad mängd olja under inspektionen (48 m³) och faktisk mängd bärgad olja (44 m³) beror på mätmetoder på däck, påverkade av fartygsrörelser och tankarnas form. Sammanfattningsvis så återfanns olja i olika volymer i de tre positionerna och till slut tömdes Malmi på 44 m³ olja och oljeblandat vatten.
Bärgningsresultatet visar, även om det var lägre än förväntat, att det är möjligt att genomföra säker och effektiv bärgning på djupt vatten. Inspektionen och bärgningen av olja slutfördes enligt plan, metodangivelser och riskbedömningar.
Kostnad för åtgärderna
Den detaljerade inspektionen av oljeförekomst på Malmi kostade 29 120 000 kronor och bärgningen av den påträffade oljan kostade 12 480 000 kronor. Medlen kommer från regeringens anslag 1:4 för sanering och återställning av förorenade områden.
Det kan jämföras med kostnader som Kustbevakningen och kommunal räddningstjänst skulle haft vid en saneringsoperation efter ett okontrollerat utsläpp av olja från vraket. Det hade medfört stora direkta kostnader som t.ex. personalkostnader, fartyg, flyg, länsor och skimmers. Även indirekta kostnader som utebliven inkomst för fiskerinäring på grund utav mindre fångster eller fångster som inte är tillåtna för försäljning, minskad turistnäring då stränder blir oljekontaminerade eller att området får ett sämre rykte.
Kostnader för miljön, i form av temporalt nedsatta naturresurser och ekosystemtjänster, hade också blivit effekter av ett oljespill. Dessa effekter är svårare att uppskatta ekonomiskt. Till exempel kan förändringar få påverkan på viktiga ekosystemtjänster som bioturbation och minskad bytestillgång för fisk. Dessa kostnader är oftast totalt sett högre jämfört med att tömma ett vrak på miljöfarlig olja i förebyggande syfte.
Bakgrund
M/S Malmi (tidigare namn Sugar Transporter) var ett dieseldrivet lastfartyg, som byggdes i Aberdeen, Skottland av Hall Russell 1957. Fartyget var ämnat att transportera socker från mindre hamnar i Västindien. Första ägaren till Malmi var Silverton services Ltd i London. Företaget sålde fartyget 1966 till ett finskt företag, Etelä-Soumen Laiva O/Y, och fick då namnet Malmi. De var ägare till fartyget vid förlisningen. Företaget bytte 1995 namn till ESL Shipping.
- Längd: 120,7 meter, bredd 16,23 meter, djupgående 6,77 meter
- Dödviktston: 6 787 ton, bruttoton: 4 982 ton
- Motorn var en dieselmotor på 3 000 hk, med en propeller
- Last: Vid förlisning 6 570 ton stenkol (1–10 cm)
- Bunkerkapacitet: 484 ton
Vid förlisning i december 1979 hade Malmi ca 83 ton bränsle ombord, där cirka 50 ton var HFO och resten var diesel. Därutöver fanns okända volymer smörjoljor ombord. Hon hade även en last på 6 570 ton stenkol.
Bilder från undersökningarna och bärgningsoperationen
