Rone

Hitta på sidan

Under 2022 har HaV lett arbetet med att tömma fartygsvraket Rone på olja. Sammanlagt har vraket tömts på 13 000 liter ren olja och ett antal kubik olja blandat med vatten.

HaV:s ramavtalsleverantör JD-Contractor pumpar upp ren olja från fartygsvraket Rone

Förlisning

Rone var på väg mellan Nynäshamn och Slite, Gotland, den 19 februari 1981. Vinden var vid tillfället öst nordöstlig 10-15 m/s med en måttlig sikt. Anledningen till olyckan är beskriven som att vatten trängde in genom öppningen till kättningboxarna och att ett avgasrör kopplat till en dieseldriven generator gick av på grund utav sjögången. Detta ledde till att vatten kunde strömma ner i pumprummet vilket gjorde att fartyget till slut blev för tungt i fören och medförde att fartyget förliste. Vid förlisningen lossnade styrhytten och flöt sedan upp till ytan. Vid förlisning hade Rone ombord en last på 209 m3 tjockolja (IFO 180) och ca 0,4 m3 diesel för framdrift. Inga uppgifter om oljeläckage finns från förlisningen eller under åren därefter.

Vraket var vid inspektion med undervattensrobot med kamera ROV (Remote Operated Vehicle) under 2017 i gott skick. Det fanns inte mycket rost på vraket och målarfärg fanns kvar på skrovet. Det fanns inte heller några synliga hål eller sprickor i skrovet som kunde detekteras vid undersökningen.

Vraket ligger idag på 98 meters djup ca 15 nm väster om Visby.

Foto via undervattensdrönare av aktern på Rone där fartygets namn syns tydligt

Foto av aktern på Rone där fartygets namn syns tydligt. Foto via undervattensdrönare av JD Contractor

Miljöfarligt vrak

Vraket Rone fanns med på den lista som producerades i Sjöfartsverkets regeringsuppdrag över miljöfarliga vrak 2009-2015 över de mest akut miljöfarliga vraken i svenskt vatten. En miljöriskutvärdering har genomförts över de 30-talen vrak på listan, med hjälp utav det probabilistiska riskutvärderingsverktyget VRAKA.

Miljöriskutvärderingen visade att Rone fick ett riskvärde på 32, vilket placerade det på plats fem på listan över de 30-talen mest akut miljöfarliga vraken som ligger i svenskt vatten eller svensk ekonomisk zon. Informationen som fanns om vraket gav inga indikationer på att stora delar av oljan inte skulle finnas kvar ombord.

Naturvårdsområde

Simuleringar av oljespill från vraket över årstider har genomförts av SMHI, där startdatum för oljespill har varierat över sex års tid för att täcka in alla sorters vind- och väderförhållanden. Resultaten visade att oljan, vid ett värsta falls scenario, att ett okontrollerat momentant utsläpp av olja från vraket, i de flesta fall skulle få landpåslag på västra Gotland.

Bilden visar resultaten från simuleringar var ett oljespill från Rone med störst sannolikhet skulle hamna.

Bilden visar resultaten från simuleringar var ett oljespill från Rone med störst sannolikhet skulle hamna.

Hela gotländska kusten är klassat som naturvårdsområde och riksintresse för friluftsliv. Norr och söder om Gotland ligger också viktiga fågelskyddsområden, i norr Salvorev och Gotska Sandön och i söder Stora och Lilla Karlsö och Hoburgs bank. Turismen är också en stor inkomstkälla för folk på ön, som skulle drabbas vid ett landpåslag av olja.

Undersökning och bärgningsoperation

Under hösten 2022 påbörjade HaV:s ramavtalsleverantör JD-Contractor arbetet med en detaljerad undersökning och bärgning av olja från vraket Rone. Den tekniskt komplicerade operationen genomfördes med hjälp av undervattensfarkost och fjärrstyrd borr-robot. Projektet fick en bra start, man borrade sig in i den första tanken och startade upp en rutin för hur man på bästa sätt skulle få upp oljan till arbetsfartyget. Detta inbegrep bland annat hur man fäster borrutrustning och vilken typ av pump som är mest lämplig för att pumpa upp oljan.

Projektet fick sedan under en tid pausas, på grund av flertalet fel på den undervattensrobot som användes och flera omgångar med dåligt väder, då arbetsfartyget fick gå in till Västervik. Till slut kunde utföraren genomföra det tekniskt komplicerade uppdraget framgångsrikt. De borrade sig in i alla tankar på vraket och fäste utrustningen för att undersöka om tanken innehöll olja, förutom två som visade sig ha sprickor i tankarna som inte kunde innehålla någon olja. Totalt kunde 13 000 liter ren olja och ett antal kubik oljeblandat vatten pumpas upp från vraket.

Resterande mängder olja visade sig tyvärr ha läckt ut i havet under åren som vraket har legat på havsbotten. Uppgifterna som fanns om oljan (bland annat sjöförklaring från Sjöfartsverket) var att den skulle stelna eller vara väldigt trögflytande redan vid 12 grader C. Detta visade sig inte vara fallet då oljan inte var stelnad utan i flytande form nere i vraket och pumpbar med en kraftig pump.

Vraket visade sig också vara mer nedbrutet än vad som kunde ses på den inspektion som genomfördes 2017. Under arbetet så visade det sig att vissa platser på vraket, speciellt vid avluftningsrören, så fanns det hål som bara täcktes med lager av färg. Det fanns också en knäck i skrovet vid tankpar fem, som visade sig ha sprickor, där olja troligtvis har läckt ut under årens lopp.

Resultatet av denna detaljerade undersökning och bärgningsoperation av olja visade att alla lasttankar var tomma, förutom en.

Kostnad för åtgärderna

Den detaljerade undersökningen och bärgning av olja från Rone kostade 29 590 000 kronor. Medlen kommer från regeringens anslag 1:4 för sanering och återställning av förorenade områden.

HaV:s uppdrag om miljöfarliga vrak har totalt sett tagit upp olja för en kostnad av ca 160 000 kronor per ton bärgad olja. Det kan jämföras med kostnader som kustbevakning och kommunal räddningstjänst har vid en saneringsoperation efter ett oljespill. Även indirekta kostnader som utebliven inkomst för fiskerinäring på grund utav mindre fångster eller fångster som inte är tillåtna för försäljning, minskad turistnäring då stränder blir oljekontaminerade eller att området får ett sämre rykte innebär en kostnad som måste räknas in efter ett oljespill. Till exempel så omsatte turismen på Gotland år 2002 ca 1,3 miljarder kronor. Området är också känt för sitt stora friluftsliv och fritidsfiske.

Kostnader för miljön, i form av temporalt nedsatta naturresurser och ekosystemtjänster, blir också effekter av ett oljespill. Dessa effekter är svårare att uppskatta ekonomiskt. Till exempel kan förändringar få påverkan på viktiga ekosystemtjänster som bioturbation och minskad bytestillgång för fisk. Då vissa utav organismtyperna som är viktiga komponenter i bentiska system och utgör föda för fisk försvinner och ersätts av arter som är mindre värdefulla som födotillgång för fisk, då de har en mindre storlek och lever djupare i sedimentet.

Dessa kostnader är oftast totalt sett högre jämfört med att tömma ett vrak på olja i förebyggande syfte.

Bakgrund

Rone (tidigare namn Kristian, Vacuum 51, Kanaltank, Norrtank) var ett dieseldrivet oljemotortankfartyg, byggt 1916 på Kaldnes Mekaniska Verkstad A/S i Tönsberg, Norge. Det levererades enligt uppgift 1916 till Oslo Oljebunkring A/S.

  • Längd: 28,73 m, bredd 5,82 m, djupgående 3,00 m.
  • Dödviktston: 254 ton.
  • Bruttoton: 149,49 ton.
  • Tankkapacitet: 250 m3 i fem tankpar.
  • Bränsleåtgång per dygn: 1,4 m3.

Vid förlisning hade Rone en last på 209 m3 tjockolja (IFO 180) och ca 0,4 m3 diesel för framdrift. Enligt protokollet från förhöret efter sjöolyckan så var 4:ans tankar tomma. Se nedan figur:

Enligt protokollet från förhöret efter sjöolyckan så var 4:ans tankar tomma.

. Enligt protokollet från förhöret efter sjöolyckan så var 4:ans tankar tomma.

Karta

Här finns en karta över de mest miljöfarliga vraken i svenska vatten.

Filmer från Rone

HaV:s youtubekanal finns flera filmer från dykundersökningarna.

Bilder från undersökningarna

Alla bilder är tagna av HaV:s Fredrik Lindgren eller konsultfirman JD Contractor som utför uppdraget att bärga oljan från Rone.

Publicerad: 2022-11-22
Sidansvarig: Webbredaktion

Relaterad information