Dumpade kemiska stridsmedel

Hitta på sidan

Efter andra världskrigets slut sänktes fartyg lastade med kemiska stridsmedel i svenska kustvatten. Undersökningar visar att det fortfarande finns kemiska stridsmedel kvar i dumpningsområdena. Vilken påverkan ämnena har på naturen är ännu inte fullt utrett.

Dumpade kemiska stridsmedel har hittills upptäckts på två platser längs Sveriges kust, väster om ön Måseskär i Skagerrak och i Gotlandsdjupet i Östersjön.

Vrak väster om ön Måseskär

Väster om ön Måseskär i Skagerrak finns ett dumpningsområde där 28 fartyg lastade med okända mängder kemiska stridsmedel sänktes efter andra världskrigets slut. Låga halter av kemiska stridsmedel har uppmätts i sediment, fisk och skaldjur under årens lopp i närheten av flera av vraken i området, vilket tyder på att det finns stridsmedel i fartygens laster.

1992 återfanns låga koncentrationer av senapsgas i sedimenten i området utanför Måseskär. 2016-2017 uppmättes låga koncentrationer av stridsgasen Clark I i havskräfta, plattfisk och nordhavsräka. Vidare studier under 2019 visade att även pirål innehöll nedbrytningsprodukt av Clark I och/eller II.

Många vrak i samma område

Den högsta koncentrationen av vrak finns samlade inom ett område som är cirka fem kvadratkilometer stort. I detta område finns det 13 vrak och ytterligare 15 i närheten. Området är utmärkt på kartan och ligger ungefär 20 nautiska mil väster om ön Måseskär. Vraken ligger på ett djup mellan 140 och 280 meter.

Karta.

Fartygen som sänktes var av olika typ, några av dem var passagerarfartyg och handelsfartyg som kan ha använts för transport av material. De flesta av fartygen sänktes efter andra världskriget då det fanns ett stort antal fartyg i norra Tyskland som hade beslagtagits av de allierade. Många av dem var i dåligt skick eller skadade och utan värde. De användes därför i de dumpningsoperationer som utfördes av de allierade 1946-1947. Lastrummen på fartygen fylldes med konventionell och kemisk ammunition och sedan bogserades de eller gick för egen maskin ut till djupområden i Skagerrak där de sänktes, bland annat till dumpningsområdet väster om Måseskär.

Olika uppgifter kring vad som dumpats

De uppgifter som finns om innehållet är motstridiga, men studier beskriver att åtminstone 170 000 ton kemiska stridsmedel dumpades i Skagerrak under den här tidsperioden. Den största delen ligger förmodligen på större djup utanför Norge, men resultat från studierna utförda i vrakområdet väster om Måseskär visar på att det även fanns kemiska stridsmedel i lasten på de fartyg som sänktes där. Det kan även ha funnits konventionell ammunition i lasten och mindre mängder olja.

Stridsmedlen fanns främst i olika typer av granater eller bomber, ämnade att avfyras från artilleri eller släppas från flygplan. Inför dumpningsoperationerna hade tändhattarna i krigsmaterialet monterats bort, för att undvika risken för explosion. Stridsmedlen var i vissa fall även lagrade i andra typer av behållare, till exempel oljetrummor.

I Sjöfartsverkets rapport Miljörisker med sjunkna vrak II (2015) finns mer information om vraken väster om Måseskär.

Undersökningar längs Sveriges kust

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har undersökningar i anslutning till dumpnings­områden längs Sveriges väst- och östkust utförts.

Undersökningar längs västkusten

Under 2016 och 2017 utfördes en undersökning i dumpningsområdet väster om ön Måseskär. Studien innebar fiske efter fisk och skaldjur i närheten av dessa vrak och analyser av fångsten. Undersökningarna visade på spår av nedbrytningsprodukter av de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i biota.

I rapporten Undersökning av biota i anslutning till dumpade fartyg med kemisk ammunition redovisas studiens resultat.

Under 2019 utfördes ytterligare undersökningar för att ta reda på hur utbredd kontaminationen av kemisk ammunition är. Provfiske skedde i de östra delarna av området utanför Måseskär som tidigare inte undersökts. Här fångades och analyserades havskräfta, nordhavsräka och pirål. Resultatet från de kemiska analyserna i biota visade på spår av nedbrytningsprodukter från de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II. Nedbrytningsprodukter detekterades i ett samlingsprov från pirål fångad nedströms från vraket BAL141 på västkusten. Då både Clark I och II innehåller arsenikföreningar kan detta vara en anledning till de höga halterna av arsenik i sedimenten kring och nedströms vrakområdet.

För första gången har nu påverkade individer hittats innanför territorialgränsen vilket möjligtvis innebär större kontrollmöjligheter från myndigheter att styra hur området ska komma att nyttjas i framtiden.

Undersökning längs östkusten

Kemiska stridsmedel har även uppmätts i Gotlandsdjupet i anknytning till enskilda objekt av visuellt verifierade dumpade stridsmedel. Provfiske skedde under 2019 där torsk och skrubbskädda fångades och sediment provtogs för analys.

Kemiska stridsmedel detekterades i två av sex samlingsprov av torsk. De innehöll nedbrytningsprodukter av Clark I och/eller II och Trifenylarsin. Samtliga sedimentprover innehöll också produkter av kemiska stridsmedel, nedbrytningsprodukter från Clark I och/eller II, Trifenylarsin och Adamsit. Mängderna var mätbara men under gränsen för kvantifiering. Detta indikerar att stora delar av området är påverkat. Samma ämnen som detekterades i sedimentet gick också att finna i vävnaden hos biota fångad på samma positioner, vilket betyder att ämnena transporteras vidare i näringskedjan.

Resultat från studien

I rapporten Undersökning av biota och sediment i anslutning till dumpningsområden av kemisk ammunition på väst- och östkusten 2019 redovisas studiens resultat.

Risker med kemiska stridsmedel i biota och sediment

Riskerna för spridning av innehållet i de dumpade kemiska stridsmedlen ökar med tiden på grund av korrosion av inkapslande höljen. Naturliga strömförhållanden leder till höga risker nedströms påverkade områden, något som ytterligare kan förvärras av bottenaktiviteter så som trålning i områdena.

Ingen hälsorisk vid låga halter

De låga halterna av nedbrytningsprodukterna som detekterades under studierna 2016, 2017 och 2019 medför ingen ökad hälsorisk vid konsumtion enligt Livsmedelsverket. Närvaron tyder dock på att de kan ansamlas i vävnaden hos biotan i områdena. Rester av kemiska stridsmedel bör inte finnas alls i organismerna, varken i det vilda eller på tallriken.

Planerade undersökningar

Under 2021 har ytterligare en undersökning på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten genomförts, för att vidare utreda hur utbredd kontaminationen av dumpade kemiska stridsmedel är i vrakområdet väster om Måseskär. Provfiske har genomförts i anslutning till icke ännu undersökta vrak. Resultaten ska användas för att utreda hur stor del av området som är kontaminerat, få kunskap om hur kemiska stridsmedel anrikas upp i näringskedjan samt som bakgrundsmaterial för att undersöka möjligheten att begränsa fisket i området.

Publicerad: 2017-02-16
Uppdaterad: 2021-11-25
Sidansvarig: Webbredaktion