Skytteren

Hitta på sidan

Fartyget Skytteren sjönk år 1942 på västkusten. Vraket anses vara det mest miljöfarliga i svenska vatten. Under 2018, 2020 och 2021 har HaV genomfört undersökningar av vraket.

Det mest miljöfarliga vraket

Fartyget Skytteren sjönk 1 april 1942 vid Måseskär på västkusten, i höjd med Lysekil och cirka tio kilometer från kusten. Vraket finns med på Sjöfartsverkets lista över miljöfarliga vrak i svenskt vatten. Enligt HaV:s miljöriskutvärdering ligger Skytteren som nummer ett på listan över de 30 mest miljöfarliga vraken. Uppskattningsvis kan det finnas uppemot 400 kubikmeter olja kvar i vraket.

Äldre bild på fartyg.

Skytteren.

Skytteren ligger i direkt anslutning till en känslig skärgård både vad gäller den marina miljön och strandområden. Längre ut till havs finns det skyddade området Bratten med ett stort antal rödlistade arter, till exempel olika arter av koralldjur och ormstjärnor. Hela kuststräckan är även väldigt värdefull för friluftsliv och turism.

Undersökningar av vraket

Kustbevakningen gjorde 2005 inspektioner av vraket med hjälp av undervattenskamera, ROV (Remote Operated Vehicle). Den visade bland annat att skarvar i skrovet rostat och att det läckte olja från skrovet på en plats.

Hösten 2018 utförde HaV och Försvarsmakten under åtta dygn (14- 21 november) en gemensam undersökning av Skytteren. Vraket ligger utomskärs på cirka 74 meters djup och med en stark bottenström och därför ansåg HaV att Försvarsmakten var mest lämpad för uppdraget. Undersökningarna skedde från ubåtsräddningsfartyget HMS Belos. Djupdykare från Försvarsmaktens Dykeri- och navalmedicinska centrum DNC, Första ubåtsflottiljen och Fjärde sjöstridsflottiljen deltog samt läkare och sjuksköterska för medicinsk beredskap.

Under juni-augusti 2020 genomfördes ytterligare arbete på vraket. Med en systemkamera monterad på en undervattensrobot dokumenterades i närbild alla delar av det 172 meter stora vraket digitalt med nästan 27 000 överlappande bilder. Med en datorteknik som kallas fotogrammetri sattes sedan de digitala fotografierna ihop till en väldigt högupplöst bild, som möjliggör att både få en överblick över hela vraket men också möjlighet att studera specifika områden i detaljnivå. Materialet användes även för att studera omfattningen av nedbrytningen av vraket. Det ska också ingå som viktigt underlag inför undersökning av oljeförekomst i vraket och senare även vid en bärgningsoperation av olja från vraket.

En tredje undersökning genomfördes under februari-mars 2021 med syfte att ta reda på om och var oljan finns i vraket. Dykare genomförde ett 60-tal penetrationer av skrovet på tre olika djup horisontellt längs med skrovsidan. Där olja återfanns stack man in en sond för att möjliggöra en enkel uträkning hur stor volym olja som minst återfinns i den aktuella tanken. Penetrationshålen återförslöts direkt efter undersökningen var klar av respektive hål. Däremot gick det inte att undersöka de bränsletankar som finns på babords sida och ligger längst ner mot havsbotten. Materialet kommer att utgöra det mest viktiga underlaget vid en bärgningsoperation av olja.

En bärgningsoperation av olja och spökgarn kommer att genomföras på vraket med start av mitten av september 2021.

Vad visade undersökningarna?

Vid undersökningen 2018 var syftet var bland annat att få information till riskanalysverktyget VRAKA för bedömning av miljöfarliga vrak. Skrovtjockleksmätningar utfördes på flera platser på vraket där tankar finns. Dykarna letade bland annat efter tydliga förändringar eller skador. Vraket video- och fotodokumenterades som underlag inför en framtida oljebärgningsoperation. Vid undersökningarna såg Skytteren för blotta ögat ut att vara i relativt gott skick. Men mätningar på skrovplåtarna visar att de är hårt angripna av rost och på sina håll bara 5 - 6 millimeter tjocka, vilket är mindre än en tredjedel av den ursprungliga tjockleken. På havsytan noterades också ett litet men kontinuerligt oljeutsläpp under undersökningarna. Det gick inte att spåra varifrån på vraket oljan läckte eller att utifrån det dra några slutsatser om hur mycket olja som finns kvar i Skytteren.

Vid undersökningen 2020 och analysen av materialet (ortobild och Digital Elevation Model, DEM) kunde man se att vrakets skrov fortfarande är relativt helt men det har på vissa platser tydliga tecken på kraftig korrosion. Området vid aktern på vraket är i sämre skick än resten av vraket. Där kan man se flera hål som beror på korrosion, men också en 4,2 meter lång spricka i skrovet. I området där sprickan återfinns är skrovet intryckt med en skillnad på 90 centimeter mot resten av skrovet. Detta indikerar en försvagning som kan leda till kommande kollaps. Slingerkölen har också noggrant undersökts, då detta område är särskilt intressant. Eftersom vraket ligger på sidan och slingerkölen utgör högsta punkt på vraket är det i detta område som olja kan ha samlats, om den har läckt ut från bunkertankarna. I detta område upptäcktes inga hål eller skador i skrovet.

Kostnad för åtgärderna

Undersökningarna av vraket Skytteren 2018 kostade 1 799 609 kronor, 2020 1 548 000 kronor och 2021 7 000 000 kronor. Medlen kommer från regeringens anslag för sanering och återställning av förorenade områden.

Bakgrund

  • Fartyget Skytteren byggdes 1899-1900 av rederiet White Star Line i Belfast och fick då namnet Suevic. Samma rederi byggde fartygen Titanic och Britannic. Hon tjänstgjorde som oceanångare och kylfartyg i fart med emigranter och förnödenheter mellan Europa, Sydafrika och Australien. Efter ett haveri 1907 reparerades hon i Southampton innan hon återgick i trafik. 1928 såldes skeppet till ett norskt rederi för 35 000 pund och byggdes om till valkokare med namnet Skytteren. Under andra världskriget hamnade hon i kvarstad i Göteborg och övertogs av rederiet Nortraship.
  • Den 1 april 1942 förväntades dimma och ett 10-tal av Nortraships fartyg, där ibland Skytteren, gjorde ett försök att bryta sig ut och nå de allierade med svenskt stål och kullager. Fartyget besköts av tyskarna och Skytteren blev skadad. För att undvika att den värdefulla lasten beslagtogs av tyskarna valde kaptenen att sänka henne. En besättningsman omkom och 110 togs till fånga och sattes i tyska fångläger. Fartyget gick omedelbart till botten. Uppskattningsvis kan det finnas uppemot 400 kubikmeter olja kvar i vraket.

Här finns en karta över de mest miljöfarliga vraken i svenska vatten

Filmer från Skytteren

HaV:s youtubekanal finns flera filmer från dykundersökningarna.

Bilder från undersökningarna

Bildspel från undersökningarna av vraket Skytteren. Fotogrammetribilder av vraket från 2020 och bilder från pressdagen den 21 november 2018 som lockade ett 20-tal journalister.

Bild av Skytteren

Ortobild över vraket Skytteren. Klicka på bilden för att se den i större storlek

Skytteren

DEM bild över vraket Skytteren. Klicka på bilden för att se den i större storlek

Publicerad: 2019-03-01
Uppdaterad: 2021-02-18
Sidansvarig: Webbredaktion

Relaterad information