Spökgarn och andra förlorade redskap
Gamla fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar kan fortsätta att fiska och snärja in fåglar, fiskar och andra marina djur år efter år. Problemet är uppmärksammat och flera organisationer arbetar för att städa bort gamla redskap.
Rapportera förlorade eller upphittade fiskeredskap
Yrkesfiskare som förlorar sina redskap och inte lyckas bärga dem ska rapportera sin förlust, enligt EU:s kontrollförordning (1224/2009) artikel 48. Rapporten ska lämnas inom 24 timmar efter avslutat bärgningsförsök. Förlusten rapporteras till Havs-och vattenmyndighetens FMC (Fisheries Monitoring Center). Rapporterar du fiskeuppgifter i elektronisk loggbok ska förlusten av redskap rapporteras i den. För övriga yrkesfiskare rapporterar du till FMC via telefon 0771-10 15 00 eller e-post. Vilka uppgifter som ska rapporteras kan du läsa om här.
Uppgifterna är viktiga eftersom de kan användas för att lokalisera och rensa bort redskapen. För att förhindra att fiskeredskap inte bärgas vid förlust så finns det regler om märkning och utmärkning. Reglerna ger möjlighet att avgöra vem som använt redskapen om de senare hittas i vattnet.
Förlorade fiskeredskap blir till marint skräp
Med spökgarn menas förlorade fiskenät och trålar som fortsätter att fiska utan att någon tar hand om fångsten. Problematiken omfattar även andra typer av redskap som burar och ryssjor.
Moderna svårnedbrytbara konstfibermaterial i fiskeredskapen har lett till att problemen ökat. I vissa områden, där borttappade eller dumpade fiskeredskap fortsätter att fiska under lång tid, kan det till och med påverka bestånden.
Förutom fiskar riskerar fåglar och andra marina djur att trassla in sig i redskapen och kvävas eller svälta ihjäl. Problemen med spökfiske är allmänt kända och uppmärksammade. Men i dagsläget saknas det tillräckliga kunskaper om effekterna på ekosystemen.
Havsfiskelaboratoriet i Lysekil har drivit ett projekt för att kartlägga effekterna av spökgarn. Garnen som i slutet på försöket stått ute i 18 månader fiskade fortfarande med 40 procents effektivitet.
Metoder för att rensa bottnarna från borttappade garn har utvecklats i nära samarbete med yrkesfiskare som traditionellt bedriver fiske i områdena. Det är kostsamt och tidskrävande att samla in förlorade garn och andra redskap, men det är ett nödvändigt arbete som både människa, djur och natur drar nytta av.
Checklista vid upptagning av fiskeredskap
Hjälp vid handläggning av projekt gällande upptags- och draggningsinsatser, kan även vara till hjälp för utförare vid planering av ett upptag.
- Observera att det finns särskilda regler om sjöfynd i lagen (1938:121) om hittegods och lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd.
- Med fördel genomförs större draggnings- och upptagningsprojekt längs Sveriges kust i storleksordning av en landsregion, detta för att kunna engagera så många yrkesfiskare som möjligt samt möjliggöra kunskapsspridning av Marelitt Baltic Blueprint till så många kustkommuner och berörda aktörer som möjligt.
- Utförare ska visa en plan för vart de har tänkt att draggnings- och upptagsinsatserna ska ske och kunna verifiera att där finns förlorade fiskeredskap, så kallade hotspots.
- Utförarna ska där det är möjligt visa att redskapen som de använder i draggningsinsatsen rekommenderas utifrån den vägledning som togs fram i Marelitt Baltic projektet.
- Projektet ska kunna visa positivt besked från länsstyrelsen för att dragga i utpekat område. Detta för att säkerställa att draggning inte skadar kulturlämningar i havet eller att draggningar inte sker i skyddsvärda områden som till exempel NATURA 2000 - områden eller i förorenade områden. Här kan ni läsa Havsmiljöinstitutets rapport om vad man bör tänka på innan man planerar städinsatser efter förlorade fiskeredskap i NATURA 2000 områden: Kan draggning efter förlorade fiskeredskap tillåtas i skyddade områden? Ett kortare presentationsmaterial om rapporten finner ni via länken här.
Pdf, 380.8 kB. - Utförare behöver även visa positivt besked hos försvarsmakten om tillstånd för undervattensfarkost, Remotely Operated underwater Vehicle, ROV.
- Innan draggningsinsatserna startar ska det rapporteras in till Havs- och vattenmyndighetens FMC på 0771-10 15 00 eller fmc@havochvatten.se, samt till Kustbevakningen registrator@kustbevakningen.se om draggningsinsatsen sker i ett område där det råder fiskestopp.
- Utförarna ska se till att spökgarnen tas om hand på ett miljösäkert sätt och att avfallshierarkin beaktas. Många tidigare draggningsprojekt har budgeterat cirka 10 % för att ta hand om spökgarnen. Idag finns det bara en fungerande anläggning för detta ändamål och det är Sotenäs marina återvinningscentral.
- Utförarna ska kunna visa att draggningsprojektet sker på ett kostnadseffektivt sätt, det vill säga att transportvägarna till draggningsinsatserna hålls så korta som möjligt.
- De flesta av draggningsinsatserna bör planeras under månaderna maj till och med oktober.
- Om draggning ej kan utföras för upptag kan även professionell dykare användas.
Insatser mot förlorade fiskeredskap
Att lokalisera och samla in spökgarn ingår i vårt åtgärdsprogram för God havsmiljö 2020. Vi ansvarar för att resurser avsätts och att rätt aktörer integreras i arbetet med att främja en effektiv och hållbar insamling och mottagning av förlorade fiskeredskap, samt förebygga förlusten av nya.
Exempel på projekt
År 2016 startade Marelitt Baltic, ett EU-finansierat projekt med syfte att kartlägga problematiken och minska antalet förlorade fiskeredskap i Östersjön. Projektet har finansierats av Östersjöprogrammet 2014-2020 och pågick mellan 2016-2018 med delfinansiering av Havs- och vattenmyndigheten.
Projektet har letts av Marint centrum, Simrishamns kommun där förutom Håll Sverige Rent även organisationer från Estland, Finland, Tyskland och Polen har deltagit. Projekt har, utöver att kartlägga problematiken, städat bort spökgarn i utvalda problemområden med hjälp av draggning från båtar eller dykningar på vrak. Inom projektet har det också utvecklats möjligheter till mottagning och återvinning av spökgarn i hamnar samt andra förebyggande åtgärder. Projektet har resulterat i en handbok med information om hur man kan hantera spökgarn, the Baltic Sea Blue Print.
Trelleborgs kommun och Region Skåne utvecklade tillsammans ett verktyg för att rapportera in upptäckter av spökgarn samt utförda städinsatser som exempelvis draggningar. Verktyget togs sedan över och vidareutvecklades av HaV och kallades Ghostguard. I verktyget kunde den som hittat ett fiskeredskap skriva in det förlorade redskapets koordinater. Verktyget är riktade sig mot fritidsfiskare och allmänheten. Vertyget avvecklades i slutet av 2024.
Håll havet rent är ett miljöprojekt som Smögens fiskauktion tagit initiativ till. Projektet ska ge yrkesfiskare möjlighet att på ett enkelt och smidigt sätt göra sig av med och sortera marint skräp som har fastnat i trål och fiskeredska. Även kasserade fiskeredskap såsom trålar, nät och tampar ska tas emot. Projektet får stöd från HaV.
Håll Sverige Rent har med medel från Havs- och fiskerifonden genomfört rensningar av spökgarn från bottnar och vrak i Sverige. De spökgarn som hittats vid draggningsinsatserna på botten har ofta varit äldre än 15 år, medan näten som bärgats från vrak ofta varit lite yngre.
Tanums, Sotenäs och Lysekils kommun genomförde under 2020 två gemensamma draggningsprojekt av förlorade fiskeredskap.
Lokala yrkes- och fritidsfiskare planerade draggningen efter kännedom om var i området man visste att det förekom förlorade fiskeredskap.
Yrkesfiskare utförde sedan draggningarna. Draggar med korta hårt vinkelställda piggar, vilka är skonsamma för botten användes. Med dessa draggar fastnar linorna i vinklarna vilket ökar möjligheten till en så stor fångst som möjligt av redskap.
En stor mängd förlorade fiskeredskap hittades och togs om hand.
- 738 hummertinor
- 260 havskräftburar
- 49 garn/nät till en uppskattad längd av 4,3 kilometer
Projektet redovisade även både levande och död bifångst som togs om hand där samtliga levande snabbt sattes ut i havet igen.
- 65 st levande humrar
- 17 st döda humrar
- 54 levande torskar
- 64 levande sandflundror
- 21 levande havskräftor
Mottagning av gamla fiskeredskap
Det ska finnas mottagningar för avfall och lastrester i fiskehamnar för att tillgodose behovet av avfallslämning från de fartyg som anlöper hamnen. Till fartygsgenererat avfall räknas avfall som uppkommer under fartygets drift, till exempel kasserad fiskeutrustning. Reglerna gäller även avfall som fiskebåtar får upp som bifångst, exempelvis spökgarn.
Anslag för draggning och förebyggande åtgärder
Genom Jordbruksverkets Havs- och fiskeriprogram går det att söka pengar för projekt som syftar till att hålla haven rena från förlorade fiskeredskap och marint skräp. Det går att få bidrag till bland annat draggning, informationskampanjer och inköp av redskap för att samla in spökgarn och annat marint skräp.
Foto: Håll Sverige rent
Informationsfilmer om spökfiske
Clean Nordics Oceans har tagit fram tre korta filmer som informerar om vad spökfiske är och vad man som fritidsfiskare kan göra för att undvika att förlora sitt redskap. Videon har producerats i Norge av Clean Nordic Oceans nätverk. Filmerna är riktade till fritidsfiskare.
Vad är spökfiske?
Vad kan du göra om du redan har förlorat ditt fiskeredskap?
Hur kan du minska risken att förlora ett redskap?
