Förordningar och regelverk om invasiva främmande arter

Hitta på sidan

Det finns idag två olika förteckningar över invasiva främmande arter som omfattas av lagar och regler. Dels har EU en förteckning och dels har Sverige en nationell förteckning.

EU:s förordning

EU:s förordning (1143/2014) om invasiva främmande arter syftar till att ta itu med problemet på ett övergripande sätt. Detta för att skydda biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt minimera och mildra effekter som dessa arter kan ha på människors hälsa och ekonomi.

Till denna förordning hör en lista över arter som är av unionsbetydelse. Dessa arter är förbjudna att äga och hantera i syfte att hindra introduktion och spridning av arterna.

Särskilda regler vid stor spridning

För arter med stor spridning så undantas utrotningskravet och istället gäller så kallade hanteringsåtgärder som beskrivs i ett hanteringsprogram. Bland de vattenlevande arterna är det än så länge bara signalkräftan som omfattas av ett hanteringsprogram.

Nationell förordning

Den 1 april 2026 beslutade regeringen om en ny svensk förordning om invasiva främmande arter . Denna förordning träder i kraft den 15 maj 2026. Den beskriver ansvarsfördelningen mellan olika svenska myndigheter och kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

Nationell förteckning

Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med Naturvårdsverket för regeringen föreslagit en nationell förteckning över invasiva främmande arter av nationell betydelse. Syftet med en nationell förteckning är främst att åtgärder ska kunna sättas in mot arter som är problematiska i Sverige men som av olika anledningar inte finns med på EU:s förteckning.

Riskklassificering

Inför arbetet med att utvärdera vilka arter som bör finnas med på en nationell förteckning över invasiva främmande arter av nationell betydelse har Artdatabanken SLU gjort en riskklassificering av främmande arter i Sverige.

Arterna är vetenskapligt bedömda efter deras ekologiska påverkan och invasionspotential. Av de främmande arter som genomgått utredningen så bedöms cirka 450 arter ha hög eller mycket hög risk att vara, eller bli invasiva i Sverige inom 50 år. I samråd med experter har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten valt ut ett antal av dessa arter för en samhällsekonomisk analys. Vi har bland annat utvärderat arters bidrag till eller hot mot ekosystemtjänsterna, skadekostnader för samhället, effekter på människors hälsa och möjligheten att utöva rekreation i naturen. Vi har även gjort en kostnads-nyttoanalys av vad det skulle innebära att reglera respektive art. Konsulter har utfört analyserna.

Bedömning

Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har samrått med berörda myndigheter, intresseorganisationer och branscher och gjort en samlad bedömning av vilka arter som bör finnas med på den nationella förteckningen och hur regleringen ska se ut för de enskilda arterna. Förslagna arter till förteckning har stämts av med branscher och andra intressenter ännu en gång, innan förslag på nationell förteckning lagts fram för regeringen. Regeringen har därefter redigerat förslaget och skickat det på remiss innan de tagit ett beslut.

Ytterligare arter kan föras upp på den nationella förteckningen efter hand.

Syfte med nationell förteckning

När en art är upptagen på en nationell förteckning är det möjligt att till exempel införa tydliga förbud och utforma system för tillsyn. Det ger även offentliga fastighetsägare ett tydligt ansvar och ger möjlighet för tillsynsmyndigheterna att komma åt fastigheter där invasiva främmande arter kan finnas.

Arter på den nationella förteckningen

Vattenlevande arter

Landlevande arter

Arbetet med en nationell förteckning

Olika steg från arbetet illustreras.Förstora bilden

Arbetets olika steg. Klicka på bilden för att förstora.

Publicerad: 2021-02-23
Sidansvarig: Webbredaktion
Dela sidan till e-post

E-mail