Förordningar och regelverk om invasiva främmande arter
Det är förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla de arter som listas av EU som invasiva främmande arter av unionsbetydelse.
EU:s förordning
EU:s förordning (1143/2014) om invasiva främmande arter syftar till att ta itu med problem på ett övergripande sätt. Detta för att skydda biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt minimera och mildra effekter som dessa arter kan ha på människors hälsa och ekonomi.
Till denna förordning hör en lista över arter som är av unionsbetydelse. Dessa arter är förbjudna att äga och hantera i syfte att hindra introduktion och spridning av arterna.
Särskilda regler vid stor spridning
För arter med stor spridning gäller särskilda regler och effektiva hanteringsåtgärder. Bland de vattenlevande arterna är det än så länge bara signalkräftan som har stor spridning i Sverige.
Nationell förordning
Den 1 januari 2019 trädde en svensk förordning om invasiva främmande arter i kraft. Denna förordning beskriver ansvarsfördelningen mellan olika svenska myndigheter och kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.
Nationell förteckning
Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med Naturvårdsverket för regeringen föreslagit en nationell förteckning över invasiva främmande arter av nationell betydelse. Syftet med en nationell förteckning är främst att vi ska kunna sätta in åtgärder mot arter som är problematiska i Sverige men som inte finns med på EU:s förteckning.
Riskklassificering
Inför arbetet med att utvärdera vilka arter som bör finnas med på en nationell förteckning över invasiva främmande arter av nationell betydelse har Artdatabanken SLU gjort en riskklassificering av över cirka 1000 arter. Rapporten publicerades 21 januari 2019.
Arterna är vetenskapligt bedömda efter deras ekologiska påverkan och invasionspotential. Av dessa bedöms cirka 120 växtarter och 105 djurarter ha hög eller mycket hög risk att bli invasiva i Sverige inom 50 år. I samråd med experter har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten valt ut ett antal av dessa arter för en samhällsekonomisk analys. Vi har bland annat utvärderat arters bidrag till eller hot mot ekosystemtjänsterna, skadekostnader för samhället, effekter på människors hälsa och möjligheten att utöva rekreation i naturen. Vi har även gjort en kostnads-nyttoanalys av vad det skulle innebära att reglera respektive art. Konsulter har utfört analyserna.
Bedömning
Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har samrått med berörda myndigheter, intresseorganisationer och branscher och gjort en samlad bedömning av vilka arter som bör finnas med på den nationella förteckningen och hur regleringen ska se ut för de enskilda arterna. Förslagna arter till förteckning har stämts av med branscher och andra intressenter ännu en gång, innan förslag på nationell förteckning lagts fram för regeringen. Regeringen skickar sitt förslag till förteckning på remiss innan de tar ett beslut.
Ytterligare arter kan föras upp på den nationella förteckningen efter hand.
Syfte med nationell förteckning
När en art är upptagen på en nationell förteckning är det möjligt att till exempel införa tydliga förbud och utforma system för tillsyn. Det ger även markägare ett tydligt ansvar och ger möjlighet för tillsynsmyndigheterna att komma åt mark där invasiva främmande arter kan finnas.
När kommer den nationella förteckningen?
Det är regeringen som beslutar om en nationell förteckning. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket lämnade över förslaget på en nationell förteckning till regeringen den 15 juni 2023 och regeringskansliet remitterade förslaget under sommaren 2024.
Föreslagna vattenlevande arter
- Brun dvärgmal (Ameiurus nebulosus)
- Silverruda (Carassius gibelio)
- Muksun (Coregonus muksun)
- Peledsik (Coregonus peled)
- Sydfyrling (Crassula helmsii)
- Vattenpest (Elodea canadensis)
- Amerikansk hummer (Homarus americanus)
- Marmorkarp (Hypophthalmichthys nobilis)
- Prickig dvärgmal (Ictalurus punctatus)
- Väderfiskar (Misgurnus spp.)
- Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
- Sjögull (Nymphoides peltata)
- Puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
- Knölskallelöja (Pimephales promelas)
- Storhuvad smörbult (Ponticola kessleri)
- Apelsinläpp (Rapana venosa)
- Kinesisk dammussla (Sinanodonta woodiana)
Föreslagna landlevande arter
- Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
- Parkslide (Reynoutria japonica)
- Vresros (Rosa rugosa)
- Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
- Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
- Strandkotula (Cotula coronopifolia)
- Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
- Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
- Mink (Neovison vison tidigare Mustela vison)
Arbetet med en nationell förteckning
Förstora bildenPlan över arbetet med nationell förteckning för invasiva främmande arter. Klicka på bilden för att förstora.
