Risker med invasiva främmande arter
Det är svårt att förutse vad som händer när en främmande art etablerar sig i en ny miljö. Men det finns ofta kända risker från andra områden som kan likna svenska förhållanden. Om en främmande art på något sätt skadar den biologiska mångfalden, människors hälsa eller ekonomi så klassas den som invasiv.
Sverige är med sitt nordliga läge relativt förskonat från främmande arter. Klimatförändringar som leder till att det blir varmare kommer med stor sannolikhet innebära att även Sverige drabbas i större utsträckning.
Hot mot den biologiska mångfalden
Invasiva främmande arter betraktas som ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Invasiva främmande arter kan förändra miljön eller tränga undan naturligt förekommande, inhemska arter och påverka balansen i hela ekosystem. Detta blir särskilt allvarligt om de invasiva främmande arterna påverkar arter som redan är hotade och har det svårt av andra anledningar.
Den invasiva främmande arten kan genom konkurrens om föda och utrymme, eller att inhemska arter blir föda för invasiva främmande djur, förändra livsvillkoren för inhemska arter. De kan också sprida smitta och parasiter som kan vara skadliga eller dödligt farliga för inhemska arter. Till exempel signalkräfta som är bärare av kräftpest vilket är dödligt farligt för den inhemska flodkräftan.
Invasiva främmande arter kan även bilda hybrider med inhemska arter. Det kan leda till förlust av genetisk variation och till att arter inte behåller samma förmåga till anpassning till miljön de lever i. Arters anpassningsförmåga är speciellt viktigt i dagens klimatförändringar.
Hot mot människors hälsa
Spridningen av invasiva främmande arter kan orsaka hälsoproblem för människor. Det handlar då om sjukdomsframkallande mikroorganismer som bakterier, virus och giftbildande växtplankton. I många internationella hamnar är vattnet kraftigt förorenat av avloppsvatten från samhällen och avrinning från jordbruksmark. Dessa organismer kan till exempel spridas som ”fripassagerare” med när fartyg byter ut stora volymer barlastvattnet eller som påväxt på fartygens skrov.
Både barlastvatten och påväxt är de två huvudsakliga spridningsmekanismerna, eller vektorerna, av främmande arter i haven. Fartyg behöver barlast för att hålla sin stabilitet och kunna framföras på ett säkert sätt. Den internationella konventionen för kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment, barlastvattenkonventionen, är i kraft sedan den 2017, vilket förväntas ge effekt tillsammans med internationella rekommendationer för fartygspåväxt.
Även om sjukdomsspridning via förorenat barlastvatten ännu inte orsakat problem i vår del av världen, måste problemet tas på allvar globalt. Enligt FN-programmet GloBallast (Global Ballast Water Management Programme) är barlastvatten en potentiell spridare av sjukdomar över hela världen.
Hot mot människors ekonomi
Invasiva främmande arter kan orsaka ekonomiska skador på flera olika sätt, både för samhället och för enskilda privatpersoner. Kommersiellt viktiga arter kan trängas ut och kanske försvinna helt. Även odlingar av fisk och skaldjur kan skadas av parasiter och av giftiga alger.
Turism och friluftsliv kan försämras eller hindras av främmande arter som till exempel stillahavsostron och sjögull . Massiva bestånd av vattenväxten kan ödelägga badstränder och fiskevatten.
Tekniska konstruktioner som kylsystem till kraftverk och industrier, slussar och bevattningsanläggningar kan sluta fungera på grund av massförekomst av främmande arter som till exempel vandrarmusslan. Kostnader för att åtgärda och sanera kan bli mycket höga.