Tillsynsvägledning för främmande arter
Arter som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter omfattas av förbud om bland annat handel och hållande. På den här sidan hittar du vägledning som stödjer tillsynsmyndigheterna i prioritering och planering av tillsynsarbetet när det gäller invasiva främmande arter av unionsbetydelse.
Tillsynsansvar över invasiva främmande arter
Arter som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter omfattas av förbud om bland annat handel och förvaring. Länsstyrelserna har huvudsakligen ansvaret för tillsynen i fråga om EU-förordningen (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter enligt miljötillsynsförordningen. Det innebär att länsstyrelsen genom tillsyn ska kontrollera att förbuden inom EU-förordningen efterlevs.
Tillsynen syftar till att kontrollera efterlevnaden av de förbud som anges i artikel 7.1 i EU förordningen. Det handlar exempelvis om att EU-listade invasiva främmande arter inte avsiktligen hålls, föds upp, transporteras, släpps ut på marknaden eller släpps ut i naturen.
Restriktioner
1. Invasiva främmande arter av unionsbetydelse får inte avsiktligt
- a) föras in på unionens territorium, inklusive transiteras under tullövervakning,
- b) hållas, inte heller i sluten förvaring,
- c) födas upp, inte heller i sluten förvaring,
- d) transporteras till, från eller inom unionen, utom för transport av arter till anläggningar i samband med utrotning,
- e) släppas ut på marknaden,
- f) användas eller utbytas,
- g) tillåtas reproducera sig, växa eller odlas, inte heller i sluten förvaring, eller
- h) släppas ut i miljön.
2. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga oavsiktlig introduktion eller spridning, inbegripet, i tillämpliga fall, på grund av grov vårdslöshet, av invasiva främmande arter av unionsbetydelse.
Länsstyrelsen ska även bedriva tillsyn över verksamheter som får tillstånd av Havs- och vattenmyndigheten eller Naturvårdsverket för till exempel forskning om eller ex-situ bevarande av invasiva främmande arter. Syftet är att kontrollera att tillståndsvillkoren följs.
Tillsynen får överlåtas åt en kommun om kommunen begär det.
Eftersom lagstiftningen om invasiva främmande arter fortfarande är ny så är det viktigt att även förebyggande åtgärder, som till exempel informationssatsningar, prioriteras i länsstyrelsens arbete.
Även Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) och Skogsstyrelsen har ett visst ansvar för tillsyn i fråga om invasiva främmande arter. FIHM har ansvar för tillsynen när det gäller verksamheter och åtgärder inom Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt. Skogsstyrelsen har ansvar för tillsyn om det rör skogsträdart av unionsbetydelse avsedd för virkesproduktion på sådan mark som omfattas av bestämmelser i skogsvårdslagen.
Mål och nationell tillsynsstrategi för miljöbalkstillsynen
Målsättningen för tillsynen av invasiva främmande arter är att se till att befintlig lagstiftning följs och därmed minska förekomsten av invasiva främmande arter, samt att minimera de skador de orsakar på biologisk mångfald, människors hälsa och miljön.
Tillsynen av invasiva främmande arter är ett fokusområde inom den nationella strategin för tillsyn enligt miljöbalken som gäller perioden 2022-2024. I strategin fastslås mål, åtgärder och aktiviteter som ska beaktas av de centrala myndigheterna och tillsynsmyndigheterna. Uppföljning och operativa mål för tillsynen av invasiva främmande arter framgår också av strategin.
Målgruppen för strategin är kommuner, länsstyrelser och Försvarsinspektören för hälsa och miljö. Strategin har tagits fram i samverkan mellan Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Havs-och vattenmyndigheten och finns att läsa på Naturvårdsverkets webbplats.
Målgrupper för tillsyn
Samtliga personer, organisationer och myndigheter och andra verksamheter i landet omfattas av förbuden i artikel 7 i EU-förordningen. Överträdelser av förbuden kan förekomma inom många olika verksamheter och sammanhang. Länsstyrelsen ska utöva tillsyn över verksamhetsutövare som berörs av reglerna kring invasiva främmande arter.
Nedan följer några exempel på olika verksamheter och sammanhang där invasiva främmande arter kan förekomma och som Havs-och vattenmyndigheten bedömer att tillsynsmyndigheten behöver vara uppmärksam på.
- Transportbolag eller andra verksamheter som importerar växter eller djur för handel.
- Webbhandel/-plattformar där växter och djur kan förekomma och överlåtas.
- Verksamheter som bedriver muddring, dumpning eller olika former av arbete i vatten vid exploatering.
- Verksamheter inom trädgårds- eller zoohandel som hanterar växter eller djur.
Samordnad tillsyn inom länsstyrelsernas ansvarsområden
Eftersom överträdelser av förbuden kan förekomma i många olika sammanhang är det viktigt att arbeta för att integrera tillsyn och information om IAS-lagstiftningen i länsstyrelsens olika verksamheter. Det kan finnas överlapp med annan tillsyn inom till exempel:
- Artskydd/CITES
- Djurskydd
- Smittskydd
- Skyddade områden enligt 7 kap. MB
- Samråd enligt 12 kap. 6§ MB
- Vattenverksamhet enligt 11 kap. MB
- Fisketillsyn, fiskerikonsulenter
- Avfall
Samordnad tillsyn
Vissa verksamheter som till exempel avfallshanteringen omfattas av kommunal tillsyn. I de fall hantering av invasiva främmande arter förekommer i verksamheten ingår det i kommunens tillsyn att se till att den hanteringen sker lagenligt. Parallellt gäller länsstyrelsens tillsynsansvar i fråga om EU-förordningen. Inom dessa områden är det viktigt att länsstyrelsen samverkar med kommunen och att kommunen informerar ansvarig länsstyrelse om den upptäcker överträdelser av förbuden i EU-förordningen. Samverkan med kommunerna kan handla om bland annat informationsutbyte, expertstöd och gemensamma tillsynsbesök.
Tillsyn i fråga om förbuden i EU-förordningen kan också överlåtas till kommunen, till exempel för ett visst tillsynsobjekt. Om tillsyn delegeras till kommunen får kommunfullmäktige meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn.
Tillsyn - övergripande bedömning och prioritering
Det finns i regel ett stort tillsynsbehov inom området i förhållande till de resurser som finns tillgängliga hos tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheternas uppgift att kontrollera efterlevnaden av miljöbalken ska ske i nödvändig utsträckning (26 kap. 1§ andra stycket, Miljöbalken). Det betyder att tillsynen inte kan och inte heller ska utöva kontroll över all lagefterlevnad (Prop. 1997/98:45 del 2, s. 512 ff.). Tillsynen behöver därför vara riskbaserad och prioriteras för att största möjliga miljönytta ska uppnås.
För att nå en effektivare tillsyn bör även förebyggande åtgärder som informationssatsningar och kunskapsspridning ingå i planeringen. Viss kontrollerande tillsyn behöver också prioriteras i fall de åtgärder behöver sättas in snabbt, till exempel för att förhindra spridning eller i fall som rör handel av invasiva främmande arter. Det ingår i tillsynsmyndighetens tillsynsuppdrag att bedöma vad som är nödvändig utsträckning.
Prioriteringsgrunder för tillsyn:
- Förekomst av invasiva främmande arter som utgör en särskild risk för skyddsvärd natur eller för skyddsvärda arter
- Förekomster av invasiva främmande arter som är nya för Sverige eller för en lokal med stor geografisk betydelse
- Förekomster av invasiva främmande arter som utgör särskild risk för fortsatt spridning, till exempel i vattendragen eller andra typiska spridningskorridorer
- Verksamheter eller enskilda som olovligt bedriver handel med invasiva främmande arter
- Verksamheter som medför särskilda risker för spridning av invasiva främmande arter, i synnerhet till skyddsvärd natur
Prioriterade verksamheter för tillsyn av invasiva främmande arter
Det finns ett stort antal verksamheter som riskerar att bidra till spridningen av invasiva främmande arter av unionsbetydelse. Nedan följer en sammanställning av förutsättningar och effekter av tillsyn av olika sorters verksamheter. En rangordning av olika verksamhetstyper har gjorts baserat på de prioriterade spridningsvägar som framgår av:
Handlingsplan mot spridningsvägar för invasiva främmande arter (Naturvårdverket 2019)
Prioriteringen av verksamheter ska ses som ett första steg för länsstyrelser i deras arbete med att utveckla fungerande och effektiva rutiner för tillsynen.
Förutom de verksamheter som nämns nedan kan ytterligare verksamheter vara angelägna för tillsyn av invasiva främmande arter. Dessa verksamheter bedöms dock ha lägre prioritet på grund av svårigheter med att nå målgruppen eller att tillsynen är mycket resurskrävande. Ett exempel är påväxt på fartyg.
Verksamheter och aktörer | Förutsättningar och effekt av tillsyn | Spridningsväg | Prioritering |
Zoohandel | Goda förutsättningar för tillsyn genom zoohandelns branschorganisation. Viktigt med tillsyn inom branschen då det kan förekomma oaktsamhet och bristande kunskap kring gällande regler. Goda förutsättningar att kombinera med befintlig tillsyn. | Sällskapsdjur som rymmer eller släpps ut, inklusive växtarter i akvarier och terrarier Spridning via andra djur vid transport | Hög |
Djurparker och botaniska trädgårdar | Goda förutsättningar eftersom detta är en begränsad marknad men sannolikt att det inom branschen finns stor medvetenhet och att regler följs i hög utsträckning. | Rymning från djurparker och spridning från botaniska trädgårdar Spridning genom transport av eller i djur Spridning av invasiva främmande växter | Hög |
Fritidsfiskare och yrkesfiskare | Fisketillsyn bedrivs av kustbevakningen och Länsstyrelserna och är viktig för att kontrollera att regler följs och förhindra spridning av kräftpest och andra invasiva arter. | Spridning via fiskeredskap | Hög |
Verksamhetsutövare inom gräv och bygg, muddring och dumpning, markentreprenad, täktverksamhet med mera | Aktiviteter kopplat till dessa verksamheter är ofta tillstånds- eller anmälningspliktiga vilket ger goda förutsättningar för tillsyn. Inom branschen kan det finnas okunskap om riskerna för spridning av invasiva arter | Spridning via maskiner eller annan utrustning eller vid oaktsam hantering av massor | Hög |
Växtodlingsföretag, plantskolor, trädgårdsanläggare | Liten tillsyn i dagsläget men goda förutsättningar att nå ut med information genom branschorganisationer. | Spridning av invasiva främmande växter | Måttlig-hög |
Vattenbruksföretag | För dessa verksamheter finns goda förutsättningar för tillsyn eftersom det är en hårt reglerad marknad. Det är dock sannolikt, av samma anledning, att det inom branschen finns stor medvetenhet om problem och att regler redan följs i hög utsträckning. | Spridning via vattenbruksredskap | Måttlig-hög |
Privatpersoner (sällskapsdjur) | Svårt och resurskrävande att utöva tillsyn mot privatpersoner men viktigt att sprida information genom intresseorganisationer. | Sällskapsdjur som rymmer eller släpps ut, inklusive växt- och djurarter i akvarier och terrarier | Låg |
Fartyg, fritidsbåtar, skrovrengöringsföretag, hamnar | Brist på regelverk gör att tyngdpunkten främst bör ligga i informationskampanjer. | Påväxt på fartyg | Låg |
Planerare av anlagda vattenvägar | Aktiviteter kopplat till dessa verksamheter är ofta tillstånds- eller anmälningspliktiga vilket gör att riskerna noga kan utredas innan åtgärder utförs. | Anlagd vattenförbindelse | Låg |
Tillträde till fastigheter
För att kunna bedriva arbetet på ett effektivt sätt ger miljöbalken länsstyrelsen tillträde till fastigheter, byggnader, anläggningar och transportmedel, dock normalt inte bostäder. Länsstyrelsen får bereda sig tillträde även om den enskilde motsätter sig det (28 kap. 1 § Miljöbalken). Länsstyrelsen måste göra en avvägning i varje enskilt fall mellan den olägenhet som den enskilde kan orsakas genom att länsstyrelsen tillträder en fastighet och det intresse som finns från den allmännas sida att bekämpa den aktuella arten. I möjligaste mån ska länsstyrelsen ha en dialog med den enskilde innan åtgärderna påbörjas.
Brott och straff
Straffbestämmelser för brott mot förbuden i artikel 7.1 i EU-förordningen finns i 29 kap. 2c § Miljöbalken. Den som gjort sig skyldig till otillåten hantering av en invasiv främmande art kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.
För att överträdelser mot dessa förbud ska rubriceras som brott behöver de ske avsiktlig eller med grov oaktsamhet. Vid grov oaktsamhet ska det dömas till ansvar endast om gärningen har medfört skada på eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, eller risk för sådan skada eller olägenhet.
I rollen som tillsynsmyndighet är länsstyrelsen skyldig att åtalsanmäla varje misstanke om brott mot EU-förordningens förbud. Länsstyrelsen ska anmäla de faktiska förhållandena till polis eller åklagare och lämna över det underlag man har som misstanken grundar sig i, men det är polis och åklagare som ska göra bedömningen om ett brott skett eller inte och om en eventuell överträdelse har skett uppsåtligt eller av grov oaktsamhet eller ingendera.
Upptäckter av invasiva främmande arter
Länsstyrelsen ska skyndsamt underrätta Havs- och vattenmyndigheten (vattenlevande arter) eller Naturvårdsverket (landlevande arter) om de i sin miljöövervakning eller vid sina tillsynsaktiviteter får kännedom om att en EU-listad invasiv art finns i svensk miljö. Vattenlevande arter rapporteras in genom Rappen.
