Vattenpest | Elodea canadensis

Vattenpest är en främmande art som förekommer i Sverige.

Hitta på sidan

Fakta

Vattenpest (Elodea canadensis).

Foto: Christian Fischer (CC BY-SA 3.0)

Hur känns de igen?

Vattenpest är en dybladsväxt som bildar långa slingor med stjälkar. De kan bli upp till ett par meter långa och har centimeterlånga blad som sitter i täta kransar längs stjälken. Den blommar i toppen av stjälkarna med små (cirka fyra millimeter breda) vita eller bleklila blommor från juli till september.

Bladens färg och form varierar till en viss del beroende på temperatur- och ljusförhållanden, och det kan vara svårt att skilja arten från andra inom släktet Elodea. Illustration med bladens särskiljande artkaraktärer finns i faktablad om vattenpest Pdf, 443.4 kB..

Den närbesläktade arten stor vattenpest Egeria densa säljs ofta som akvarieväxt under namnet vattenpest.

Känn igen arten

Grön växt.

Vattenpest. Illustration av Jakob Robertsson/Typoform.

Svenska fynd

Det första fyndet av vattenpest uppges vara 1872 i Uppsala. Nu är den mycket vanlig i sjöar och vattendrag i hela södra delen av Sverige.

Idag finns vattenpest längst hela kusten och i flera sjöar och vattendrag i hela landet ända upp till de mest nordligaste vattendragen och sjöarna.

Hur lever de?

Vattenpest är en sötvattensart som finns i sjöar, dammar, lugna vattendrag och våtmarker.

Denna art har en bred ekologisk tolerans och växer relativt snabbt.

Den förekommer även i brackvattenområden som flodmynningar och avsnörda vikar och tål salthalter upp till 2,5 promille.

Vattenpest lever nedsänkt i vattnet och fäster vid botten med trådaktiga rötter. Den trivs i grunda och näringsrika vatten, och finns vanligen på djup mellan 0,15 och 4 meter. Den klarar kalla vatten och kan överleva under snötäckt is, men växer bäst när temperaturen är mellan 10 och 25 grader.

Hur kom de hit?

Vattenpest kan ha införts avsiktligt som prydnadsväxt till dammar, eller oavsiktligt följt med vid transporter av gods, från Nordamerika till Europa under 1800-talet. Den upptäcktes först i en damm på Irland 1836. Den kom till Norden 1870 då den påträffades i Danmark. Därefter har vattenpest spridits vidare inom Europa.

Möjliga effekter

Vattenpest kan bilda täta mattor som kan störa friluftslivet, navigering och hamninfrastruktur. Dessutom tävlar de täta mattorna ut inhemska växtarter och minskar därmed biologisk mångfald i ett område. Det bidrar också till ackumuleringen av finare organiskt slam vilket ytterligare främjar dess tillväxt då näringsämnen frigörs. Växten kan även påverka vattenflöden i små vattendrag. En tät massa av vattenpest tar plats och hindrar solljuset att tränga ned i vattnet vilket påverkar miljöförhållandena för andra växter. Det kan även förändra miljön för djurlivet. Dels på ett positivt sätt genom att den blir föda åt till exempel betande sjöfågel och fungerar som skydd för yngel, dels negativt genom att skrymmande massor av vattenpest kan ödelägga habitat för djur som kräftor och fisk.

Vattenpest trivs i övergödda vatten. Övergödningen i ett vattenområde ökar när vattenpest först tar upp näringsämnen ur sedimenten under tillväxten, och sedan frigörs dessa näringsämnen och hamnar i vattnet när växten bryts ned inför vintern. Nedbrytningen av stora mängder växtmaterial kan även leda till syrebrist.

Rapportera fynd

Om du hittar vad du misstänker är ett fynd av arten kan du rapportera det i Rappen.

Hindra spridning i svenska vatten

Det räcker med att små bitar av växten sprids för att den ska etablera sig i ett nytt vattenområde. Kontrollera och rensa båtar och utrustning som flyttas mellan områden. Var aktsam med hanteringen av akvarier och dammar som innehåller Elodea-arter.

Publicerad: 2016-01-26
Sidansvarig: Webbredaktion