Skytteren

Skytteren ligger i direkt anslutning till en känslig skärgård både vad gäller den marina miljön och strandområden. Längre ut till havs finns det skyddade området Bratten med ett stort antal rödlistade arter, till exempel olika arter av koralldjur och ormstjärnor. Hela kuststräckan är även väldigt värdefull för friluftsliv och turism.

Undersökningar av vraket

Kustbevakningen gjorde 2005 inspektioner av vraket med hjälp av undervattenskamera, ROV (Remote Operated Vehicle). Den visade bland annat att skarvar i skrovet rostat och att det läckte olja från skrovet på en plats.

Hösten 2018 utförde HaV och Försvarsmakten under åtta dygn i november en gemensam undersökning av Skytteren. Vraket ligger utomskärs på cirka 74 meters djup, med en stark bottenström och därför ansåg HaV att Försvarsmakten var mest lämpad för uppdraget. Undersökningarna skedde från ubåtsräddningsfartyget HMS Belos. Djupdykare från Försvarsmaktens Dykeri- och navalmedicinska centrum DNC, Första ubåtsflottiljen och Fjärde sjöstridsflottiljen deltog samt läkare och sjuksköterska för medicinsk beredskap.

Vid undersökningen 2018 var syftet bland annat att få information till riskanalysverktyget VRAKA för bedömning av miljöfarliga vrak. Skrovtjockleksmätningar utfördes på flera platser på vraket där tankar finns. Dykarna letade bland annat efter tydliga förändringar eller skador. Vraket video- och fotodokumenterades som underlag inför en framtida oljebärgningsoperation. Vid undersökningarna såg Skytteren för blotta ögat ut att vara i relativt gott skick. Men mätningar på skrovplåtarna visar att de är hårt angripna av rost och på sina håll bara 5-6 millimeter tjocka, vilket är mindre än en tredjedel av den ursprungliga tjockleken. På havsytan noterades också ett litet men kontinuerligt oljeutsläpp under undersökningarna. Det gick inte att spåra varifrån på vraket oljan läckte eller att utifrån det dra några slutsatser om hur mycket olja som fanns kvar i Skytteren.

Under juni-augusti 2020 genomfördes ytterligare arbete på vraket. Med en systemkamera monterad på en undervattensrobot dokumenterades i närbild alla delar av det 172 meter stora vraket digitalt med nästan 27 000 överlappande bilder. Med en datorteknik som kallas fotogrammetri sattes sedan de digitala fotografierna ihop till en väldigt högupplöst bild, som möjliggör att både få en överblick över hela vraket men också möjlighet att studera specifika områden i detaljnivå. Materialet användes även för att studera omfattningen av nedbrytningen av vraket. Det ska också ingå som viktigt underlag inför undersökning av oljeförekomst i vraket och senare även vid en bärgningsoperation av olja från vraket.

Vid undersökningen 2020 och analysen av materialet (ortobild och Digital Elevation Model, DEM) kunde man se att vrakets skrov fortfarande är relativt helt men det har på vissa platser tydliga tecken på kraftig korrosion. Området vid aktern på vraket är i sämre skick än resten av vraket. Där kan man se flera hål som beror på korrosion, men också en 4,2 meter lång spricka i skrovet. I området där sprickan återfinns är skrovet intryckt med en skillnad på 90 centimeter mot resten av skrovet. Detta indikerar en försvagning som kan leda till kommande kollaps. Slingerkölen har också noggrant undersökts, då detta område är särskilt intressant. Eftersom vraket ligger på sidan och slingerkölen utgör högsta punkt på vraket är det i detta område som olja kan ha samlats, om den har läckt ut från bunkertankarna. I detta område upptäcktes inga hål eller skador i skrovet.

En tredje undersökning genomfördes under februari-mars 2021 med syfte att ta reda på om och var oljan finns i vraket. Dykare genomförde ett 60-tal penetrationer av skrovet på tre olika djup horisontellt längs med skrovsidan. Där olja återfanns stack man in en sond för att möjliggöra en enkel uträkning hur stor volym olja som minst återfinns i den aktuella tanken. Penetrationshålen återförslöts direkt efter undersökningen var klar av respektive hål. Däremot gick det inte att undersöka de bränsletankar som finns på babords sida och ligger längst ner mot havsbotten. Materialet utgjorde viktigt underlag vid bärgningsoperationen av olja.

Bärgningsoperation

I mitten av september 2021 startade bärgningsoperationen av olja och spökgarn. En tid in i arbetet framkom det att vraket även innehöll en typ av olja, eller att oljan hade fraktionerat sig, som var väldigt trögflytande. Denna olja satt igen pumparna som transporterar oljan från vraket till tankar ombord på arbetsfartyget och förhindrade arbetet. Det krävdes därför att ta in utrustning för att värma oljan i tankarna i vraket, för att göra den lättflytande och möjlig att pumpa upp till arbetsfartyget med en speciell pump (skruvpump). Dessa förändrade förutsättningar krävde även längre sammanhängande tidsperioder med bättre väder för att genomföra arbetet. På grund utav detta drog arbetet ut på tiden och var tvunget att pausas under vintermånaderna. Inte förrän i april 2022 uppkom det väderförutsättningar som medförde att arbetet kunde återupptas på nytt. Efter cirka sex dagar med intensivt dykarbete kunde arbetet färdigställas. Bärgningsarbetet har genomförts med dykare och undervattensrobot. Dykarna har borrat sig in till de utrymmen där oljan finns för att sedan pumpa upp den till arbetsfartyget vid ytan. Totalt kunde 175 000 liter olja och oljeblandat vatten pumpas upp från vraket.

Förutom oljan har vraket också rensats från sex spökgarn med en total längd på 120-180 meter.

Kostnad för åtgärderna

Undersökningar och bärgning av olja och spökgarn från Skytteren kostade:

• 2018 undersökning 1 799 609 kronor
• 2020 undersökning 1 548 000 kronor
• 2021 undersökning 7 000 000 kronor
• 2021 bärgning 19 506 000 kronor

Medlen kommer från regeringens anslag 1:4 för sanering och återställning av förorenade områden. Totalt har nästan 30 miljoner kronor använts för att genomföra undersökningar och för att bärga oljan och spökgarn från Skytteren. Det kan jämföras med kostnader för av att sanera olja direkt från hav och kust vid ett oljespill och tillkommande kostnader för miljön samt utebliven turism efter ett oljespill. Dessa kostnader är oftast totalt sett högre jämfört med att tömma ett vrak på olja i förebyggande syfte.

Bilder från undersökningarna

Bildspel från undersökningarna av vraket Skytteren. Fotogrammetribilder av vraket från 2020 och bilder från pressdagen den 21 november 2018 som lockade ett 20-tal journalister.