Stora och små grundvattenmagasin
Grundvattnets fluktuationer beror till stor del av väder och klimat (nederbörd och avdunstning) men också av de geologiska förutsättningarna som påverkar flödeshastigheter och avrinningsmönster. I så kallade stora grundvattenmagasin sker nivåförändringar relativt långsamt. I små magasin blir förändringarna istället snabba, se tabell 1.
Stora magasin utgörs främst av isälvsavlagringar (och i mindre utsträckning sedimentärt berg). Isälvsavlagringarna är gröna på SGU:s jordartskarta. Stora grundvattenmagasin kan också finnas redovisade i SGU:s magasinskartering.
I övriga fall bör man utgå från att man befinner sig i ett litet snabbreagerande magasin, även om jordarten är sandig eller grusig, till exempel vid infiltration i svallgrus. Notera att i anslutning till stora magasin som karterats av SGU kan även små grundvattenmagasin finnas överlagrade över det större magasinet (med tätande jordlager mellan). Att anläggningsplatsen ligger inom begränsningslinjerna för ett större grundvattenmagasin betyder inte nödvändigtvis att den kommer att ha direktkontakt med det större magasinet. I osäkra fall rekommenderas att man utgår ifrån att det rör sig om ett litet magasin.
Magasinstyp | Egenskaper |
|---|---|
Stort långsamtreagerande magasin – främst större sammanhängande isälvsavlagringar (grus och sand) | Måttliga men förhållandevis långsamma nivåförändringar |
Litet snabbreagerande magasin - morän och finare jordarter | Stora och snabbt ombytliga nivåförändringar |
Grundvatten i små grundvattenmagasin
Snabbreagerande grundvattenmagasin finns bland annat i morän. Eftersom 70% av Sveriges yta är moränmark ligger många av de små markbaserade avloppsanläggningarna i små snabbreagerande grundvattenmagasin. De små grundvattenmagasinen kan karaktäriseras med hjälp av regimkurvor som visar när under året det normalt sett bildas grundvatten och när det sker en avsänkning av grundvattennivåerna. Regimkurvornas utseende beror av hydrogeologi och klimat vilket gör att regimkurvorna ser olika ut beroende på var i landet man befinner sig. En sammanställning som utfördes för perioden 1981–2010 uppvisar fyra regioner med olika regimer (Vikberg, Thunholm, Thorsbrink, & Dahné, 2015) se figur 1 nedan.
Regimkurvorna är mycket generella och bygger på sammanställd statistik från SGU:s grundvattenövervakning i stationer (grundvattenrör) utplacerade över hela landet.
Figur 1. Grundvattennivåns genomsnittliga variationsmönster under året (regimer i olika delar av landet under perioden 1981-2010. Redovisningen avser snabbreagerande (”små”) grundvattenmagasin som vanligtvis finns i jordarten morän och i berggrunden. (Vikberg, Thunholm, Thorsbrink, & Dahné, 2015)
För de mindre och snabbreagerande grundvattenmagasinen, som alltså dominerar ytmässigt i Sverige, sker betydande årstidsväxlingar i grundvattennivån. Det är inte ovanligt att grundvattennivån varierar mer än två meter under ett år.
Förstora bildenFigur 2. Exempel på data från en av SGU:s övervakningsstationer (SGU, Kartvisare och diagram för mätstationer, 2024)
En sammanställning av SGU:s nivåmätningar i moränområden visar att djupet till grundvattennivån från markytan åtminstone vid något mättillfälle har varit mindre än 1 meter vid 85 % av stationerna i de områden som bedömts vara s.k. inströmningsområden, dvs. områden med ett relativt högt terrängläge. På lägre nivåer i terrängen är djupet till grundvattennivån ofta mindre än 1 meter under någon del av året varje år. Detta innebär sammantaget att i områden med morän, andra finkorniga jordarter eller ytligt bergläge kan det vara svårt att uppnå minst 1 meters skyddsavstånd till högsta grundvattennivå, även i områden som bedöms vara huvudsakliga inströmningsområden. Detta innebär att om inte förhållandena är ovanligt gynnsamma är det osannolikt att ett vertikalt skyddsavstånd mellan infiltrationsnivå och grundvattennivå på en meter kan upprätthållas i moränområden under perioder med hög grundvattenbildning, om inte infiltrationen lägges upphöjd. (Naturvårdsverket, 2008)
Grundvatten i stora grundvattenmagasin
De stora långsamreagerande grundvattenmagasinen utgörs främst av större, sammanhängande sand- och grusavlagringar med god genomsläpplighet. De har inte samma stora variationer över året som de mindre magasinen, och det är främst mellanårsvariationerna som har betydelse för grundvattennivåerna. Det är exempelvis normalt att grundvattennivåerna kan stiga eller sjunka under flera år i rad.
Skillnaderna mellan låg- och hög nivå är mindre i grusåsar och andra långsamtreagerande magasin men i dessa är förändringarna långsamma vilket innebär att en förhöjd nivå ligger kvar under lång tid.
Litteraturreferenser
Referens | Författare |
|---|---|
Små avloppsanläggningar- handbok till allmänna råd, NV:s Rapport 2008:3 |
Naturvårdsverket. (2008). |
Uppdaterad kartvisare för grundvattennivåer nu med aktuella nivåer och grafer |
SGU. (den 15 02 2019). |
SGU |
