Förstärkt infiltration och material i markbäddar

Hitta på sidan

Förstärkning av en infiltrationsbädd kan göras med två syften:

  1. För att förbättra infiltrationsförmågan i en bädd bestående av material med begränsad genomsläpplighet.
  2. För att bromsa infiltrationshastigheten i en jord med hög genomsläpplighet.

Förstärkt infiltration för förbättrad infiltrationsförmåga

Genom att byta ut bäddens översta skikt med ett grövre material minskar man de naturliga igensättningseffekterna som uppstår av biohudsutveckling och belastning med onedbrytbart partikulärt material. Genomsläppligheten i det finare materialet som ligger under kan då upprätthållas under bäddens livstid. Förstärkningslagret bör vara minst 30 cm tjockt för en infiltration dimensionerad med utgångspunkt från faktablad 8147.

Förstärkning ska inte ses som ett sätt att möjliggöra infiltration i de fall redovisade kornstorlekskurvor hamnar utanför fält B. Istället kan förstärkning vara en förutsättning för att kunna infiltrera i delar av fält B där genomsläppligheten är begränsad. Egenskaper i kornstorlekskurvan som kännetecknar dålig infiltrationsförmåga är hög andel finmaterial och svag lutning (flack kurva). Observera att detta är en rekommendation som är mer restriktiv än rekommendationen i faktablad 8147. (SGU, 2018)

Dimensioneras en markbaserad anläggning för 30 l/m2 och dygn krävs teoretiskt att jordlagren har en vattengenomsläpplighet på minst 3,5 x 10-7 m/s för att det dimensionerande flödet skall kunna passera jordlagret under mättade förhållanden. Denna vattengenomsläpplighet utgör alltså en absolut undre gräns för underliggande material. I praktiken ska infiltrationen ske under omättade förhållanden (vilket försämrar genomsläppligheten) och dessutom bör man förutsätta att genomsläppligheten i materialet kommer att försämras något med tiden. Därför rekommenderas att man undviker infiltrationslösningar när det naturliga markmaterialet har k-värden i storleksordningen 10-6 och lägre, vilket ungefärligen motsvarar den vänstra begränsningslinjen för fält B. Man kan med fördel genomföra perkolationstester för att få en bättre bild av materialets genomsläpplighet, se Siktanalys och perkolationsprov. (SGU, 2018)

I EN 12566-2, Teknisk rapport om infiltrationer, finns exempel på andra tekniska lösningar för att förbättra infiltrationsförmågan i täta jordarter.

Illustrationen visar en infiltrations kortsida i genomskärning. Markmaterialet är finkornigt och materialet i bädden är därför förstärkt.

Figur 40. Principen för förstärkt infiltration i finkorniga jordar med utgångspunkt från faktablad 8147. (Naturvårdsverket, 1987) Klicka på bilden för en större version.

Förstärkt infiltration för bromsad infiltrationshastighet

Hamnar kornstorleksfördelningen något utanför fält A måste en förstärkning göras för att bädden ska ge en fullgod rening och utgöra en fullgod barriär mot underliggande grundvatten, se figur 41. Förstärkningslagret bör vara 50-80 cm. (Eveborn, 2019)

Illustrationen visar en infiltrations kortsida i genomskärning. Markmaterialet är finkornigt och materialet i bädden är därför förstärkt.

Figur 41. Principen för förstärkt infiltration i grovkorniga jordar med utgångspunkt från faktablad 8147. (Naturvårdsverket, 1987). Klicka på bilden för en större version.

I EN 12566-2, Teknisk rapport om infiltrationer, finns exempel på andra tekniska lösningar för att bromsa infiltrationshastigheten i grova jordarter.

Val av förstärkningsmaterial

Vid val av förstärkningslager till infiltrationsanläggningar behöver materialet ligga inom gränserna i figur 42. En del av resonemanget bakom rekommendationerna finns i SVU-rapport 2016-09.

Figur 42. Nya rekommenderade kornstorleksgränser för markbäddssand för filtermaterial i markbäddar och förstärkningsmaterial vid infiltration (Ulinder m.fl., 2019). Klicka på bilden för en större version.

Material i markbäddar

Även sandmaterialet till markbäddar bör väljas så att det ligger inom gränserna i figur 42.

Naturgrus används oftast som filtermaterial i markbäddar, men är en begränsad resurs. Det finns därför miljömässiga och ekonomiska skäl att hitta ersättningsmaterial. Bergkross kan under vissa förutsättningar vara ett ersättningsmaterial, se rapporten Kvalitetssäkring av bergkross och naturgrus som filtermaterial i markbäddar. De förutsättningar under vilka bergkross kan användas i markbäddar är bland annat att bergkrosset har en kornstorlekskurva motsvarande rekommendationen för naturgrus i markbäddar och att det har en vattengenomsläpplighet som ligger inom vissa rekommenderade gränser.

Litteraturreferenser

Litteraturreferenser

Referens

Författare

Kvalitetssäkring av bergkross och naturgrus som filtermaterial i markbäddar

Ulinder m.fl. (2019 ).

Publicerad: 2019-10-02
Sidansvarig: Webbredaktion