Källor och verktyg för fördjupad kunskap

Hitta på sidan

GIS-stödet för prövning av små avloppsanläggningar

GIS-stödet utgörs av kartor som visar resultatet av en riskbedömning för påverkan på recipient till följd av belastning från ett tillkommande avlopp. Kartorna baseras på de sex kriterier för hög skyddsnivå som finns i AR Små avlopp (HVMFS 2016:17) samt en uppskattning av retentionspotentialen och inkluderar bland annat

  • vattenrelaterade skyddsvärden
  • jordart och jorddjup
  • vattenförekomsternas status
  • åtgärdsbehov
  • källfördelning av belastning på recipienten

GIS-stödet hämtar uppgifter om statusklassning och miljökvalitetsnormer från VISS och uppgifter om källfördelning från Vattenwebb. På länsstyrelsens webbplats om GIS-stödet finns såväl ingång till kartmaterialet som handledning.

VISS

Vattenmyndigheternas webbaserade informationssystem VISS innehåller uppgifter om alla yt- och grundvattenförekomster i Sverige. Det mesta av den tillgängliga och kända informationen om Sveriges vatten (sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten) finns samlad här, bland annat:

  • Geografiska avgränsningar till exempel för yt- och grundvattenförekomster.
  • Statusklassning. En övergripande bedömning av hur vattnet mår idag (ekologisk och kemisk status för ytvattenförekomster samt kvantitativ och kemisk status för grundvattenförekomster) och vad den bedömningen grundar sig på.
  • Miljökvalitetsnormer. Anger målsättningen för vilken kvalitet (status) yt- eller grundvattenförekomsten ska ha vid en viss tidpunkt.
  • Riskbedömning. En framåtsyftande bedömning av om vattenförekomsten riskerar att få, eller bibehålla, sämre än god status de närmaste 5-10 åren, vilka parametrar som bedöms utgöra ett problem och vilka påverkanskällor det är som gör att grund- eller ytvattenförekomsten riskerar otillfredsställande status.
  • Uppåtgående trender. För grundvattenförekomster görs en bedömning av om det finns miljömässigt och statistiskt signifikanta uppåtgående trender av kemiska parametrar, samt om uppåtgående trender som identifierats tidigare har brutits.
  • Påverkanskällor. De påverkanskällor som bedöms vara betydelsefulla för grund- eller ytvattenförekomsten och som därför måste åtgärdas för att säkerställa att vattenförekomsten uppfyller sin miljökvalitetsnorm.
  • Miljöövervakning. I VISS finns redovisat var och vilka mätningar inom olika miljöövervaknings­program som sker i såväl nationell som regional regi och som är relevant för yt- och grundvattenförekomster. Information om övervakningsresultat som använts vid statusklassificering finns under respektive parameter vid informationen om statusen. Övriga analysuppgifter finns hos olika datavärdar.
  • Skyddade områden. Anger de extra skyddsvärden som finns inom vattenförekomsten, eller kan påverkas av vattenförekomsten, exempelvis Natura 2000-områden och badvatten.
  • Åtgärder. Föreslagna och genomförda åtgärder för respektive vattenförekomst presenteras. Åtgärderna följer åtgärdskategorierna i VISS åtgärdsbibliotek, som beskriver olika typer av åtgärder inklusive schablonvärden för dessa.
  • VISS är under ständig utveckling, aktuella manualer och utbildningsmaterial till VISS nås via sidan Om VISS

Genom att söka information om kommunens vattenförekomster i VISS kan man få en god överblick. Kommunstatistik kan till exempel tas ut genom att söka på kommunnamn under fliken Områdesstatistik. Den lokala miljöförvaltningen kan dock ha bättre och mer detaljerad information kring de små avloppsanläggningarna i kommunen än vad som framgår av VISS.

Utöver de kartor som ligger direkt i VISS har Vattenmyndigheten tagit fram ett kartverktyg som visualiserar uppgifterna i VISS på ett lättillgängligt sätt: Statusklassningar, riskbedömningar, påverkanskällor och åtgärder VISS.

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndigheterna ska enligt 6 kap. vattenförvaltningsförordningen (2004:660) upprätta förslag till och fastställa ett åtgärds­program för vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet ska ange de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna, som vattenmyndigheterna beslutat om för både yt- och grundvatten, ska kunna uppfyllas. Det finns därför i regel viktig information för miljöförvaltningen att hämta i åtgärdsprogrammen för respektive distrikt. Mer information finns i avsnittet Vattenförvaltningens mål och åtgärder till myndigheter.

Vattenwebb

SMHI:s Vattenwebb finns fritt tillgängliga modellberäkningar från S-HYPE och Kustzonsmodellen för sötvatten respektive kustvatten i Sverige. Vattenwebb är en karttjänst där en mängd parametrar kan laddas ner för alla delavrinningsområden och kustområden i Sverige (Rutan ”Modellberäkningar per område”). Man kan också analysera och testa olika scenarier (Rutorna ”Analysera övergödning sötvatten/kustvatten”). Uppgifter om belastningar i vattenmyndigheternas informationssystem VISS baseras på beräkningar i S-HYPE. De indata som S-HYPE använder för punktkällor är i mångt och mycket hämtad från SMED (PLC-underlagen).

SMHI:s ambition har varit att ta fram belastningsdata med så fin geografisk upplösning som möjligt, men indata hämtas, som ovan nämnts, i huvudsak från olika nationella databaser. Detta innebär osäkerheter, som man måste ta i beaktande vid användning av data och resultat från beräkningarna. SMHI rekommenderar därför att belastningsdata på delavrinningsområdesnivå hanteras med försiktighet.

De schabloner som Vattenwebb använder för beräkning av belastningen från små avloppsanläggningar är baserade på de aktuella underlagen från SMED. Observera att schablonerna är framtagna för statistiska ändamål på nationell nivå.

Tips på kartlager och karttjänster

I tabell 3 finns exempel på kartlager som kan vara användbara vid tillsyn och prövning av små avlopp.

Tabell 3 Exempel på användbara kartlager och karttjänster vid handläggning av avloppsärenden.

Miljö­förvaltningens interna lager

Uppgifter kan hämtas från

Avloppsanläggningar- färg/formkodade vilket möjliggör visualisering av till exempel lokalisering, teknik och tillsynsintervall.

Miljöförvaltningens avloppsregister, helst kontinuerligt uppdaterat genom koppling till kartan.

Stationer för miljöövervakning /recipientkontroll inklusive eventuell egen kommunal recipientprovtagning

VISS

Länsstyrelsen, kommuner, vattenvårdsförbund.

Kommunens interna lager

Uppgifter kan hämtas från

VA-verksamhetsområden

Tekniska förvaltningen

Badplatser

Fritidsförvaltningen (vid kommunal verksamhetsutövare)

Befolkningspunkter

Folkbokföringsregister

Vattenskyddsområden (skyddszoner)

Tekniska förvaltningen och/eller länsstyrelsen

VA-utbyggnadsplan

Tekniska förvaltningen

Avloppsreningsverk

Tekniska förvaltningen

Skyddsområde ledningar

Tekniska förvaltningen om det är kommunala ledningar.

(Möjlighet att ställa fråga finns även på Ledningskollen).

Pågående jobb med ledningar, anslutningar till kommunalt VA

Tekniska förvaltningen

Detaljplaner

Plan/byggförvaltningen

VA-föreningar

Tekniska förvaltningen

Fastighetsgränser (med noggrannhet)

Plan/byggförvaltningen

Lantmäteriet

Externa lager

Uppgifter kan hämtas från

Jordarter

SGU

Jordarter på jordbruksmark

Jordbruksverket

Grundvatten­förekomster

VISS

Ytvattenförekomster

VISS

Kustvatten­­förekomster

VISS

Avrinnings­områden

VISS

Badplatser och badvatten

Kommun och Badplatsen

Strandskydd

Länsstyrelsen eller kommun

Riksintressen

NV - skyddad natur

Skyddad natur

Länsstyrelsen, kommun och NV - skyddad natur

Naturvärdesobjekt

Skogsstyrelsen - skogens pärlor

Fornminnen

Riksantikvarieämbetet - fornsök

Biotopskydd

Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och NV - skyddad natur

Förorenad mark

Länsstyrelsen eller kommun EBH-kartan

Markfuktighet

Skogsstyrelsen – skogliga grunddata

Nyckelbiotoper

Skogsstyrelsen - skogens pärlor

Övergripande karttjänster

VISS


Statusklassningar, riskbedömningar, påverkanskällor och åtgärder

Planeringsunderlag övergödning

Planeringsunderlag för åtgärder mot övergödning

Övergödningskartan

LST WebbGIS Övergödningskartan

SMHI-Vattenwebben

SMHI-Vattenwebben

Geodataportalen

Geodataportalen

Svenskt Vattenarkiv

Svenskt Vattenarkiv

SGU:s kartvisare

SGU:s kartvisare

(Till exempel Brunnsarkivet och uppgifter om grundvatten)

Mark-, vatten och miljödata, SLU

Miljödata MVM

Sveriges vattenmiljö

Vattentrender

Ledningskollen

Ledningskollen

Publicerad: 2022-09-05
Sidansvarig: Webbredaktion