Den här sidan hör till avsnittet Övergripande frågor i vägledningen för prövning av små avloppsanläggningar
Vägledningens startsida
×
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Trestegs beslutsmodell för skydd av dricksvatten

Vid infiltration av slamavkiljt hushålsspillvatten ska skyddsavståndet till dricksvattentäkt motsvara grundvattnets transportsträcka under minst 2-3 månader (Naturvårdsverket, 2003).

Förutom att se till att kravet på omättad zon uppfylls, se Vertikalt avstånd mellan infiltrationsnivå och grundvatten, ska avloppsanläggningar i största möjligaste mån lokaliseras nedströms dricksvattentäkter. SGU föreslår följande trestegs beslutsmodell för skydd av dricksvattentäkter. Beslutsmodellen är avsedd för infiltrerande avloppstekniker (inklusive otäta markbäddar) och bör endast användas för att beräkna skyddsavstånd för dricksvattentäkter som försörjer ett eller ett fåtal hushåll. Större vattenuttag kräver mer noggranna undersökningar.

Finns det dricksvattenbrunnar inom potentiellt påverkansområde? (steg 1)

I normalfallet får det anses säkerställt att risk för påverkan på brunn med dricksvattenuttag för ett eller ett fåtal hushåll ej föreligger om det saknas enskilda brunnar inom ca 150 meters avstånd från avloppsutsläppet i sand, moränmark eller finkorniga jordar och inom 300 meters avstånd i grusavlagringar, se tabell 4. Med normalfall avses inte områden med mycket tunna jordlager.

Sker utsläppet i rent grus (k-värde > 4 x 10-4 m/s) är det inte möjligt att ansätta ett rimligt potentiellt påverkansavstånd nedströms avloppsanläggningen så länge man uppehåller sig inom samma grundvattenförekomst. Det är dock ovanligt med större utbredning av grus med sådana egenskaper.

Är avståndet till dricksvattentäkt längre än angivet riktvärde för potentiellt påverkansområde krävs ingen fortsatt utredning gällande risken för påverkan på enskild brunn, se tabell 4.

Tabell 4. Riktvärden för potentiellt påverkansområde från infiltrerande avloppsanläggning. Värdena är huvudsakligen baserade på Blaschke m. fl. (Blaschke, o.a., 2016)

Jordart

Riktvärde för potentiellt påverkansområde

Sand, morän och finkorniga jordarter

150 m

Grusavlagringar

300 m

Rent grus (k-värde > 4 x 10 -4 m/s)

-

Vilken strömningsriktning har grundvattnet? (steg 2)

Finns det brunnar närmare anläggningen än vad föreslagna riktvärden anger är det viktigt att man på ett pålitligt sätt kan bedöma grundvattnets strömningsriktning samt att hänsyn tas till möjliga nivåförändringar på grund av vattenuttag ur dricksvattenbrunn, se figur 43. Strömningsriktning bedöms som regel baserat på topografi kombinerat med hällkartering (översyn av synliga bergsstråk). Berg i dagen kan i regel betraktas som vattendelare som styr vattenströmningen i någon riktning.

Illustration

Figur 43. Vattentäkt och avloppsanläggning kan ändra grundvattnets strömningsriktning. Klicka på bilden för en större version.

Råder det osäkerheter om strömningsriktningen kan det krävas hydrogeologiska fältmätningar. Exempel på områden med svårbedömd strömningsriktning är flack terräng eller områden med jordarter med grov textur (framförallt rullstensåsar) där man inte kan räkna med en strömningsriktning som följer topografin. I grundvattenförekomster som karterats av SGU är det vanligt att flödesriktningar redan fastställts. Informationen finns tillgänglig i SGU:s karttjänster (kartvisaren Grundvattenförekomster) och/eller i de fördjupade beskrivningar som kan laddas ned eller beställas genom Geolagret. Det är dock viktigt att förvissa sig om informationens tillämplighet för det enskilda ärendet. SGU:s grundvattenkartering har genom åren utförts i flera olika skalor. Metoderna för fastställande flödesriktning varierar mellan dessa skalor.

Sökanden, eller sakkunnig som sökanden anlitar, kan göra fältmätningar av flödesriktningar genom avvägning av nivåer. Mätningen görs med hjälp av upprättande av en så kallad hydrologisk triangel, se Bestämning av grundvattnets strömningsriktning.

Kan det fastställas att avloppsvattnet inte kan spridas mot dricksvattenbrunn, se figur 44, krävs inga ytterligare undersökningar. I detta fall kan riktlinjer för minsta skyddsavstånd erhållas genom tabell 5. Riktlinjerna i tabell 5 avser avståndet mellan dricksvattenbrunnen och avloppsanläggningens fastställda spridningsområde (avloppsanläggningen inkluderad). Fastställs en flödesriktning mot dricksvattenbrunn krävs ytterligare underlag enligt steg 3.

Illustration

Figur 44. Principskiss över beslutsmodell med exempel på brunnspositioner. Figuren illustrerar gränser för potentiellt påverkansområde i morän och isälvsmaterial samt fastställt spridningsområde. Klicka på bilden för en större version.

Dokumentationen av hur bedömningen av grundvattnets strömningsriktning har skett ska bifogas ansökan. Handläggaren bedömer om dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för att behandla ansökan.

Tabell 5. Riktlinjer för minsta skyddsavstånd (m) till dricksvattentäkt då täkten ligger utanför avloppsanläggningens fastställda spridningsområde. Skyddsavståndet gäller avståndet till anläggningen såväl som asvtåndet till anläggningens spridningsområde. Gäller ej bergborrad brunn i sprickigt eller löst berg. Tabell omarbetad från (Naturvårdsverket, 1987)


Jordmaterial mellan vattentäkt och avloppsanläggning

Marklutning

Sand finare än mellansand eller finare material

d10< 0,1 mm

Sand grövre än finsand eller grövre material

d10> 0,1 mm

Morän


< 5%

30

50

30

5-15%

20

30

20


d10 = den fria maskvidd (mm) som passeras av 10% av materialet vid siktning

Tabellen gäller enbart då dricksvattentäkt konstaterats ligga uppströms avloppsanläggningens fastställda spridningsområde.

Kan 2-3 månaders transporttid garanteras? (steg 3)

Fastställs en strömningsriktning som innebär att dricksvattenbrunnen är belägen i avloppsanläggningens spridningsområde (Figur 44) måste det noga säkerställas att kravet om 2-3 månaders transporttid uppfylls. Detta ställer högre krav på underlag från sökanden. Tillförlitlig information krävs gällande dricksvattenbrunnens utformning, grundvattenytans lutning, utbredning av jordarter mellan brunn och avloppsanläggning, jordens vattengenomsläpplighet (hydraulisk konduktivitet) m.m. I regel kan merparten av den information som krävs erhållas genom provtagning och undersökning i provgropar.

Eftersom transporttiden är beroende av jordens genomsläpplighet kan det vara nödvändigt med provtagning och fastställande av hydraulisk konduktivitet. Detta kan ske med hjälp av perkolationsprov, se avsnitt Perkolationsprov i Siktanalys och perkolationsprov, eller andra hydrauliska tester (exempelvis provpumpning i dricksvattenbrunn). Siktanalys är i regel inte tillräckligt eftersom det finns osäkerheter i att översätta information från siktanalys till hydraulisk konduktivitet. Uttag av prov för test av hydraulisk konduktivitet ska ske i de marklager där transporten sker snabbast. I regel krävs ett flertal prover för att få en acceptabel bild av jordens hydrauliska egenskaper. Notera också att k-värden som ska ligga till grund för bedömning av skyddsavstånd enligt den här beskrivna förenklade metoden måste representera hela zonen mellan utsläppspunkt och dricksvattenbrunn.

Beräknad transportsträcka under 2,5 månaders transporttid som funktion av jordens hydrauliska konduktivitet samt hydraulisk gradient (grundvattenytans lutning). Beräkningarna baseras på vattnets medelhastighet och en effektiv porositet som ökar med hydraulisk konduktivitet från 0,2% till 25% . Markerade LTAR-intervall är uppskattade baserat på uppgifter i bilaga Siktanalys och perkolationsprov (övre begränsningslinje i Figur 39). Fält A och B är uppskattade efter LTAR-gränser och kornstorlek. Intervallen är osäkra och skall endast ses som indikativa (gäller både LTAR och Fält A/B. Illustration

Figur 45. Beräknad transportsträcka under 2,5 månaders transporttid som funktion av jordens hydrauliska konduktivitet samt hydraulisk gradient (grundvattenytans lutning). Beräkningarna baseras på vattnets medelhastighet och en effektiv porositet som ökar med hydraulisk konduktivitet från 0,2% till 25% . Markerade LTAR-intervall är uppskattade baserat på uppgifter i bilaga Siktanalys och perkolationsprov (övre begränsningslinje i Figur 39). Fält A och B är uppskattade efter LTAR-gränser och kornstorlek. Intervallen är osäkra och skall endast ses som indikativa (gäller både LTAR och Fält A/B. Klicka på bilden för en större version.


I beräkningen löstes Darcys lag för transportsträckan: s=k*i*t/p där k är hydraulisk konduktivitet (m/s), i är hydraulisk gradient (dh/ds), t är tiden (s) och p effektiv porositet. Den effektiva porositeten antogs variera enligt följande ekvation: p=1.752*e(0,276*ln(k)), vilken konstruerades för att möta kriteriet att p=0,2 vid k=10-6, p=12 vid k=10-5 och p=25 vid k=10-3.

I figur 45 åskådliggörs beräknad transportsträcka under 2,5 månader (dvs. minsta skyddsavstånd) som funktion av jordens hydrauliska konduktivitet samt grundvattenytans lutning. Diagrammet kan användas för att översiktligt bedöma vilket skyddsavstånd som krävs vid kännedom om hydraulisk konduktivitet och grundvattenytans lutning. Figur 45 är ett komplement till Tabell 9 där skyddsavstånd anges baserat på jordart, lutning och brunnstyp. Uppstår konflikt mellan Tabell 9 och figur 45 bör man av säkerhetsskäl utgå från det mest konservativa resultatet.

Befinner sig en brunn i det planerade avloppets spridningsområde och man finner att det uppskattade skyddsavståndet som krävs blir längre eller nära det faktiska avståndet till brunnen är detta skäl för att avslå ansökan.

Vid bedömning av skyddsavstånd måste man ta höjd för de mätosäkerheter som finns i underlagen. Därmed bör konservativa antaganden för konduktivitet och lutning göras, större värden ger snabbare transport och därmed ökat krav på skyddsavstånd. Vid osäkra fall kan krav ställas på en fördjupad hydrogeologisk undersökning utförd av sakkunnig hydrogeolog. Se Hydrogeologisk utredning.

Dokumentation av hur bedömningen av transporttid har skett ska bifogas ansökan. Handläggaren bedömer om dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för att behandla ansökan. (SGU, 2018)

Tabell 9. Minsta skyddsavstånd för dricksvattenbrunn belägen inom möjligt påverkansområde. Avståndet är beroende av de geologiska förutsättningarna. (Naturvårdsverket, 2003)



Typ av vattentäkt (3)

Jordmaterial mellan anläggning och vattentäkt (1)

Lutning GVY % (2)

Bergborrad brunn, tätad mellan jord och berg.

Bergborrad brunn, otätad mellan jord och berg (4)

Grävd brunn
Rörspetsbrunn
Grusfilterbrunn

Silt, siltig morän eller finare jordmaterial

< 1

20

20

20

1-5

20

30

30

>5

30

50

50

Finsand eller sandig morän
(fält B)

< 1

20

30

30

1-5

30

50

50

>5

100

150

150

Sandig eller grusig morän ( fält A)

< 1

50

100

100

1-5

100

200

200

>5

-

-

-

1 Finns flera skikt är det grövsta dimensionerande
2 Avser lutningen på grundvattenytan (GVY) i marklagret
3 Gäller ej bergborrad brunn i sprickigt eller löst berg
4 Gäller även borra utförd i grävd brunn där hydraulisk kontakt mellan ytgrundvatten och berggrundvatten förekommer.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut