Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Östersjön

Hur mår Östersjön och vad görs för att komma till rätta med miljöproblemen?

Östersjön är ett av världens största brackvattenhav, som präglas av en stark påverkan av omgivande land på flera sätt.

Sammanfattning

  • Östersjöns miljötillstånd är inte bra.
  • Övergödning, farliga ämnen och fiske har påverkat ekosystemen i Östersjön under lång tid.
  • Övergödningen från land har minskat rejält, men gamla övergödningsskulder i sedimenten är svårare att åtgärda.
  • Östersjöns bottensediment innehåller flera olika farliga ämnen, några av dem i halter som inte är bra för ekosystemen.
  • Fisket i Östersjön har minskat drastiskt sedan 1980-talet, dels på grund av faktorerna ovan och dels för att fiskekvoterna varit höga och inte följt den vetenskapliga rådgivningen för flera arter. Sill och skarpsill fiskas på ett hållbart sätt, medan torskbestånden har fortsatt att gå ner.
  • Östersjöns tillstånd är också beroende av inflöden av saltvatten från Nordsjön. Dessa kommer dock inte regelbundet och dess positiva effekter kommer troligen att minskas av klimatförändringar.
  • Beslutade åtgärdsprogram, både nationella och inom Helcom, kommer att förbättra tillståndet i Östersjön, men det tar tid.

ICES råd om fiske

Den 29 maj 2019 lämnade internationella havsforskningsrådet, ICES, vetenskapliga rekommendationer om fiskemöjligheter i Östersjön. ICES råd utgör underlag för de diskussioner som förs mellan EU:s medlemsländer och ligger till grund för EU-kommissionens förslag om fiskmöjligheter. Havs- och vattenmyndigheten bistår regeringen i analys av den biologiska rådgivningen.

Den 24 juli 2019 införde EU-kommissionen ett nödstopp för torskfiske i södra Östersjön. Fiskestoppet gäller året ut. Den 14-15 oktober tas beslut av ministerrådet om 2020 års fiskekvoter.

Olika salthalt

Salthalten är låg i Bottenviken, något högre i Bottenhavet och högre i egentliga Östersjön, men är ändå avsevärt mindre salt än till exempel Nordsjön. Det gör att ekosystemen är speciella och anpassade till den låga salthalten. Östersjön är också ett grunt hav, med ett medeldjup på 55 meter, och största djup, Landsortsdjupet, på 459 meter.

Vill du veta mer om Östersjön så har SMHI en sajt för marin övervakningsdata över Östersjön.

Östersjön mår inte bra

Östersjöns miljötillstånd är inte bra. De stora utmaningarna är samhällsrelaterade:

  • för stor tillförsel av näringsämnen till havet och näringsämnen som läcker från sedimenten (internbelastning)
  • tillförsel av farliga ämnen
  • låg tillväxt och svag hälsa hos vissa fiskarter och andra marina organismer
  • marint skräp
  • främmande arter
  • känsliga livs- och kulturmiljöer som påverkas eller förstörs genom exploatering och fragmentering.
  • högt fisketryck

Återhämtningstiden i havet är lång och de insatser som görs för att nå miljökvalitetsmålen ger ofta effekt först efter lång tid. De miljökvalitetsmål som är bestämda av riksdagen bland annat ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” och ”Ingen övergödning” uppnås inte med dagens styrmedel. Läs mer i fördjupad utvärdering av miljömålen 2019.

Efter stora insatser av alla Östersjöländer är tillförseln av näringsämnen från land till hav idag nere på samma nivå som på 1950-talet.
Läs mer om Holas II

Åtgärdsprogram för havsmiljön

Åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och havsmiljö är betydelsefulla för en positiv utveckling av havsmiljön. Några åtgärder för havsmiljön är genomförda och resterande påbörjade. Åtgärdsprogrammet för havsmiljön samordnas med åtgärdsprogram för vattenmiljön, eftersom havet, och inte minst Östersjön, påverkas av människans aktiviteter på land.

Åtgärdsprogrammet för havsmiljön beslutades 2015 och finns att läsa i rapporten God havsmiljö 2020 del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Där finns 32 åtgärder inom områdena:

  • främmande arter
  • fiskar och skaldjur som påverkas av fiske
  • övergödning från land och i den marina miljön
  • bestående förändringar av havsströmmar
  • farliga ämnen
  • marint skräp
  • biologisk mångfald
  • marina skyddade områden
  • restaurering av miljön

Effekterna av åtgärderna kommer att följas upp och utvärderas till nästa
förvaltningscykel. För varje åtgärd finns en ansvarig myndighet som behöver genomföra åtgärden och ofta medverkar flera myndigheter. De flesta åtgärder är av styrmedelstyp som till exempel vägledningar, utredningar, information och bidrag.

Läs mer om åtgärdsprogrammet för havet.

HaV har ansvaret för sanering av de mest miljöfarliga vraken utmed Sveriges kuster. Läs om arbetet med vrak och spökgarn.

Havsplaner och skyddade områden

Vi planerar för ett hållbart nyttjande av havsområden, genom de kommande havsplanerna.

Läs förslaget till svenska havsplaner.

Sverige har nått EU-målet om att skydda minst tio procent av våra hav, och satsningar fortsätter för att de skyddade områdena även ska utgöra ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Ett fortsatt arbete med skydd av natur- och kulturvärden är av stor vikt. Dessutom behöver Sverige fortsatt verka för ett ambitiöst miljöarbete inom EU och de regionala havsmiljökonventionerna Ospar för Nordsjön och Helcom för Östersjön.

Läs om marina skyddade områden

Klimatet påverkar Östersjöns miljö

Klimatförändringarna påverkar också Östersjön. Vattnet blir varmare och syre- och salthalterna minskar, samtidigt som havsförsurningen ökar. Åren 2014-2016 inträffade en serie av stora inflöden som har haft stor inverkan på syresituationen, men sådana inflöden ser inte så ofta.

Läs mer om Östersjöns vattenomsättning (SMHI)

Vi övervakar miljötillståndet i havet

Havs- och vattenmyndigheten följer kontinuerligt upp läget i havet genom att vi koordinerar miljöövervakningen av svenska kust- och havsområden.

Information om den miljöövervakning vi ansvarar för.

Havs- och vattenmyndigheten samordnar också uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete för tre miljökvalitetsmål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Läs årliga uppföljningen av miljömålen

Länderna kring Östersjön följer gemensamt upp tillståndet i miljön och den senaste sammanställningen ”Tillståndet i Östersjön-rapporten 2018” från Helsingforskonventionen, Helcom. Havs- och vattenmyndigheten deltar i analysarbetet för att ta fram underlag och miljöövervakning utgör viktiga faktaunderlag. Rapporten lyfter fram övergödning, miljögifter, biologisk mångfald samt maritima aktiviteter som fyra områden som alla är problematiska i Östersjön.

Farliga ämnen

Östersjöns sediment lagrar utsläpp från land till havet och innehåller ofta höga halter av olika miljögifter. Sveriges geologiska undersökning, tillsammans med flera andra myndigheter, presenterade en rapport 2019 som visar att delar av Östersjön har miljöföroreningar i sedimenten. Halterna av exempelvis kadmium i det som kallas egentliga Östersjön och TBT (tributyltenn) från båtbottenfärger i både egentliga Östersjön och södra Östersjön är så höga att de kan utgöra en direkt risk för sedimentlevande organismer.

Övergödning

Tillförseln av näringsämnen minskar i Östersjön, men övergödning är fortfarande ett stort problem. 97 procent av Östersjön är påverkad av övergödning, varav 12 procent är mycket påverkad.

Bedöming av Östersjöns tillstånd 2018

Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt stor och leder till att fosfor i havsbottnens sediment frisätts till vattnet.

Åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen är viktiga, men genomförandet av dessa räcker inte för att lösa problemen med övergödning. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet och lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) bidrar till att minska näringsbelastningen från källa till hav.

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014

Vad gör vi åt problemet med övergödning?

Åtgärder inom jordbruket för att minska att övergödande ämnen hamnar i våra vatten.

Otillräcklig rening av avloppsvatten från små avlopp bidrar till övergödning och kan också vara ett hälsoproblem. Även om kommunerna bedriver ett omfattande arbete med tillsyn och ställer krav på åtgärder finns det i dagsläget många avlopp med bristfällig rening.

Läs om Små avloppsanläggningar

Naturvårdsverket ansvarar frågor som rör stora reningsverk som hanterar avlopp från fler än 200 personer. Stora avloppsreningsverk i Sverige räknas idag som effektiva. Reningen för fosfor är kring 95 procent och för kväve i snitt cirka 60 procent.

HaV genomför flera lokala övergödningsprojekt tillsammans med Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna.

Gemensam fiskeripolitik i EU

Fisken rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik som ska se till att fiske bedrivs både ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart. EU:s gemensamma fiskeripolitik reglerar det yrkesmässiga fisket i den ekonomiska zonen ut till 200 sjömil från EU-ländernas kuster. Medlemsländerna kan ha vissa egna regler för zonen innanför territorialgränsen 12 sjömil från land. Innanför 12 nautiska mil och för fiske som inte är yrkesmässigt, kompletterar den nationella lagstiftningen EU:s regelverk.

Fisket regleras

Målet för EU:s gemensamma fiskeripolitik är att fiske ska bedrivas på ett varaktigt hållbart sätt som bidrar till att uppnå god miljöstatus. Fisket ska bygga på vetenskapliga bedömningar av arternas storlek och utveckling. Länderna runt Östersjön har ansvar för att uppnå god status hos fiskbestånden i enlighet med EU:s havsmiljödirektiv. Oavsett om fisket regleras direkt av EU eller om regleringen är nationell, används i princip samma verktygslåda för att nå de övergripande målen:

    • Reglering av vad och hur mycket man får fiska (till exempel kvoter eller andra fångstbegränsningar)
    • Reglering av hur, var och när man får fiska (tekniska bevarandeåtgärder)
    • Reglering av vem som får fiska och vad
    • Information
    • Kontrollåtgärder, som säkerställer att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken följs

    Kvoter

    Som ett underlag för fiskeförvaltningen och besluten om fiskekvoter inom EU, görs varje år uppskattningar av hur mycket fisk som finns i olika havsområden, samt hur dessa kan fiskas på ett hållbart sätt. De fiskarter som är kustnära regleras på nationell nivå av Havs- och vattenmyndigheten i samråd med länsstyrelserna.

    Torsken i Östersjön

    Torsken har minskat i Östersjön de senaste 25 åren. Både i antal och i storlek. Helsingforskonventionen (HELCOM) har statistik om utvecklingen i sitt faktablad om torsk.

    Du kan läsa mer om torsk och andra fiskarter i svenska vatten i resurs- och miljööversikten

    Fiskhälsa

    2014 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett treårigt program för att övervaka miljön i Hanöbukten och undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskars hälsa. Slutsatsen var att det inte går att identifiera någon enskild orsak till nedsatt fiskhälsa, utan det är flera orsaker som samverkar i Hanöbukten och i Östersjön som helhet. Läs mer om undersökningarna av miljön i Hanöbukten.

    Sveriges veterinärmedicinska anstalt utreder just nu hälsan hos fisk- och säl i vilda bestånd på HaV:s uppdrag. De kommer även ta fram ett förslag till övervakningsprogram. En delrapportering har skett och arbetet fortsätter under 2019.

    Säl

    Antalet sälar har ökat i Östersjön de senaste åren. Det är positivt att sälarna har kommit tillbaka till Östersjön sedan jakttrycket och miljögifterna har minskat. Samtidigt äter sälen fisk och sprider också parasiter till bland annat torsken. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för förvaltningsplanerna för säl och Naturvårdsverket om säljakt.

    Relaterat: Frågor och svar om säl

    Samarbete mellan länderna runt Östersjön

    Helsingforskonventionen, Helcom, är det regionala organ som håller ihop samarbetet om Östersjöns miljö mellan de nio Östersjöländerna. Miljön påverkas av dessa länders avrinning från land, ett område fyra gånger större än själva Östersjön.

    Helcom samordnar åtgärdsprogrammet för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, BSAP, som snart ska uppdateras. Här kan du läsa mer om nuvarande åtgärdsprogram som antogs 2007 och sträcker sig fram till 2021: http://www.helcom.fi/baltic-sea-action-plan

    Helcom gjorde en sammanställning 2018 av hur långt åtgärdsarbetet har kommit. Sammanställningen ger också en bra kompletterande bild över vad som måste åtgärdas framöver.

    Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

    Taggar: Östersjön