Frågor och svar om säl

Gråsäl finns det flest av, och de uppskattas i dag vara 55 000 –
73 000 djur i Östersjön. Tidigare levde det en egen population på västkusten, men numera dyker endast enstaka gråsälar upp där. Knubbsäl i Skagerrak och Kattegatt är cirka 22000 i antal, medan populationen av knubbsäl i Kalmarssund är på 1300 djur. Antalet vikare i Östersjön beräknas vara 20000 stycken.

Sälar lever längs hela svenska kusten. Gråsäl finns främst på ostkusten i mellersta Sverige, med centrum i Stockholms skärgård och Åland. Knubbsälar finns främst i Bohuslän, skärgården utanför Göteborg, norra Halland, västra Skåne och Kalmarssund. Vikare återfinns till större delen i Bottenviken.

På senare år har det blivit allt vanligare att företag anordnar guidade turer för att uppleva sälar i sin naturliga miljö, så kallade sälsafarier. Närvaro av människor kan dock öka sälarnas vaksamhet, och de är extra känsliga när de har nyfödda ungar. Stör inte sälarna i onödan, respektera skyddsområden och fredningstider.

Det finns särskilda sälskyddsområden, som är till för att skydda djuren under känsliga perioder när de föder ungar och byter päls. Områdena har bildats där sälen uppehåller sig i fasta stammar. Du hittar mer information hos länsstyrelserna i respektive län, exempelvis Stockholms län och Västra Götalands län.

Allmänna råd

• Ser du säl ute i vattnet, tänk på att inte skingra kullar. Sakta ner farten.
• Ser du sälar på land, håll avstånd så att de inte tvingas ned i vattnet.
• Håll hunden kopplad.

Fler tips och råd:

• broschyren fågel- och sälskyddsområden på västkusten
• broschyren fågel- och sälskyddsområden i Stockholms län.

I början av 1900-talet fanns betydligt mer sälar i svenska vatten än i dag. Jakttryck och miljögifter orsakade en kraftig nedgång av gråsäl och vikare under förra seklet.

Antalet gråsälar i Östersjön beräknas ha minskat från över 100000 i början av seklet till 2000 individer på 1980-talet. Exempelvis beräknas inte mer än 20 procent av de könsmogna gråsälshonorna få ungar under 1970-talet på grund av miljögifter. Sedan förbud mot vissa miljögifter infördes har antalet sälar ökat de senaste årtiondena.

Samtliga sälarter är listade på Art- och habitatdirektivets bilaga över arter som kräver särskilt skydd. Det innebär att de är bedömda som gemenskapsintresse för EU och kräver noggrant skydd. Samtidigt är gråsälen och vikaren i Östersjön, samt knubbsälen i Västerhavet numera bedömda som livskraftiga av Artdatabanken. Den mindre Kalmarssundspopulationen av knubbsäl är bedömd som sårbar.

Under de första åren av hälsoövervakning i Sverige beskrevs en sjukdomsbild som kallades för Baltic Sea Desease Complex (BSDC). Många symptom kunde härröras från miljögifter, men bilden är mer komplex än så. Aktuella hälsoproblem för exempelvis gråsälar i Östersjön är tarmsår på grund av hakmask och minskad späcktjocklek.

Nematoder, så kallad torskmask, har rapporterats öka mycket i torsk och har även ökat något i säl. Även övergödning, klimatförändringar och flera andra former av mänsklig påverkan bidrar negativt till sälarnas hälsotillstånd. Här i vår förvaltningsplan för gråsäl kan du läsa mer om problematiken.

En del sälar dör när de fångas i fiskeredskap. Se mer i frågan nedan.

Naturhistoriska riksmuseet är intresserad av fynd av vissa döda sälar: Alla tre sälarterna från Östersjön om de är i någorlunda skick, och gråsäl från västkusten.

Här kan du läsa mer om att rapportera skadade djur.

Undvik att störa ensamma knubbsälskutar längs stränderna.

Här på Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa mer.

Bevarandemässigt kan man motivera olika nivåer. Det är osäkert om ekosystemet idag klarar av de beståndsstorlekar som fanns i början på 1900-talet, efter många år av kraftig mänsklig påverkan. Utifrån genetiska hänsyn kan man också sätta olika nivåer, beroende på artens aktuella hot och reproduktiva förmåga. Gränsen för att tillåta jakt är inom Helcom satt till 10000 sälar per population. På 1980-talet fanns enbart ett par tusen per art.

Säl är en topp-predator högst upp i näringskedjan och äter fisk. De kan därför påverka storleksstrukturen, sammansättningen och återhämtningen av fiskarter i olika områden.

Det finns dock inget entydigt svar på i vilken omfattning och på vilket sätt sälen påverkar olika fiskarter, eller de som lever på fisket av dessa arter – olika studier har gett olika resultat. Därför ger Havs- och vattenmyndigheten bidrag till forskningsstudier för att samla in mer kunskapsunderlag om toppredatorers effekt på fisksamhällen och ekosystem, i olika områden runt Sverige.

Säl och fisk är värdar för parasiter i olika stadier. Förekomsten av nematoder, så kallad torskmask, har rapporterats öka mycket i Östersjötorsk och har även ökat något i säl. Kopplingen mellan säl, parasiter och fiskbestånd är dock komplicerad. Orsaken till ökningen är inte klarlagd och få studier är gjorda i ämnet.

Klart är att parasiterna, tillsammans med andra miljöfaktorer, kan påverka fiskens överlevnads- och fortplantningsförmåga, samt dess kvalitet och pris.

Läs mer om fiskets påverkan på säl.

Säl och tumlare är så kallade huvudvärdar för parasiten torskmask (kan även kallas sälmask), vilket innebär att masken lever och fortplantar sig där i vuxet stadie. Parasiter påverkar sälarnas hälsotillstånd negativt. Parasiternas ägg sprids från sälens avföring ut i havet och blir till larver.

Fisken får i sig parasiten via mindre djur och blir därmed mellanvärd. Vid kraftig infektion av parasiten kan fisken drabbas av försämrad simförmåga, motståndskraft och hälsostatus.

Sälar konkurrerar med fisket om vissa fiskarter, vilket i vissa fall kan betyda att en ökad sälpredation gör att man inte kan fiska lika mycket på ett bestånd. Bland annat tar sälar fisk från näten, och vi kan därför även anta att de skrämmer bort fisk från fiskeplatser.

Sälarnas beteende leder dessutom till direkta skador på fångsten och redskapen. Sälens påverkan på fiskpopulationerna vet vi fortfarande inte tillräckligt mycket om, eftersom olika studier ger olika resultat.

Problem med parasiter som via andra arter går från säl till torsk bidrar även till skador, sämre kvalitet och påverkat pris. Orsaken till den ökade förekomsten av torsk- och sälmask är dock inte klarlagd (se fråga ovan).

När det gäller fiskerinäringen så följer vi de skador som sälen orsakar på redskap och fångster. Yrkesfiskarnas loggböcker visar att det framför allt är nät, fällor, ryssjor och krokfiske (efter makrill och torsk) som har drabbats. Tidigare har även laxfisket drabbats.

På många kuststräckor har fiskare övergått till andra redskap, men det är inte klarlagt om, eller hur mycket, säl bidragit till det. Nu är det mest skador rapporterade i södra Östersjön.

HaV stöder arbetet med redskapsutveckling och användningen av nya säl- och bifångstsäkra redskap. I norr används de så kallade push up-fällorna med framgång. I söder provar man olika typer av burar och fällor, en del med lovande resultat. Forskare och fiskare behöver arbeta tillsammans för att hitta lösningar som fungerar.

HaV stödjer Program Sälar och Fiske arbetar för att utveckla metoder som kan minska konflikten mellan säl och fiske.

Bifångst av säl skadar inte bara sälen utan kan även utgöra ett problem för yrkesfisket då det ger minskade fångster, skadade redskap och kräver hantering av de döda djuren.

Exempelvis kan man arbeta med följande:

• Sälsäkra redskap och sälskrämmor, där sälar skräms bort av störande ljud, kan göra det lättare att fiska i områden där man haft problem med sälskador. . HaV stöder utveckling och att använda sälsäkra redskap, dels genom att ge stöd till Jordbruksverket att användas till förebyggande åtgärder inom EHFF (Europeiska Havs- och fiskerifonden), dels genom forsknings- och utvecklingsprojekt som Program Sälar och Fiske.
• Läs mer om utvecklingen av sälsäkra redskap och sälskrämmor på hemsidan för Program Sälar och Fiske, som stöds av HaV. På SLU:s hemsida kan du läsa mer om skonsamma och sälsäkra redskap.
• Fiskare inom det småskaliga fisket kan söka ersättning för skador orsakade av säl. Här kan du läsa mer om hur du söker ersättning
• Skyddsjakt på säl utförs mot sälar som skadar fiskeredskap. Förvaltningsmyndighet för jakt är Naturvårdsverket. Du kan läsa mer om säljakt på Naturvårdsverkets hemsida. Jägare kan söka bidrag hos länsstyrelsen för hanteringskostnader av gråsälar som skjutits med stöd av beslut från Naturvårdsverket avseende skyddsjakt och licensjakt. Ersättningen utgår endast för sälar som destruerats vid godkänd anläggning. Sök bidrag hos Länsstyrelsen.
• Ofta behövs en kombination av olika typer av lösningar som anpassas till lokala förhållanden.
• Från den 1 februari 2022 kan Naturvårdsverket besluta om licensjakt på gråsäl och knubbsäl i Sverige. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida. Du kan också söka bidrag till förebyggande åtgärder.
• HaV stöder utveckling och införande av sälsäkra redskap, dels genom att ge stöd till Jordbruksverket för förebyggande åtgärder, dels genom forsknings- och utvecklingsprojekt som Program sälar och fiske.

Fiskare inom det småskaliga fisket kan söka ersättning för skador orsakade av säl. Läs om hur du gör på här på vår sida om ersättning för viltskador.

För sälarna innebär fisk som är fångade i redskap en lättillgänglig födoresurs men också en risk att fastna och drunkna, vilket är en vanlig dödsorsak för säl.

Vi behöver mer kunskap om hur många sälar som fångas för att kunna göra bättre analyser av hur det påverkar populationerna. Problemet uppmärksammas i miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”.

Enligt ett av de tidigare delmålen ska bifångsterna av marina däggdjur och sjöfåglar inte ha mer än försumbara negativa effekter på populationerna eller ekosystemet.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att förvalta sälen tillsammans med Naturvårdsverket. HaV stöttar utveckling och införande av sälsäkra redskap, dels genom att ge stöd till Jordbruksverket för förebyggande åtgärder, dels genom forsknings- och utvecklingsprojekt som ”Program sälar och fiske”. Några av våra verktyg är:

• Viltskadeersättningar för skadade redskap och skadad fångst. Här kan du läsa mer om ersättningar
• Möjlighet att söka bidrag för förebyggande åtgärder. Sedan 2016 sker det här via Jordbruksverket.
• Skyddsjakt på säl-individer som skadar fisket. Naturvårdsverket är beslutande myndighet och HaV är remissinstans.
• Arbete med att utforma och sprida användandet av skonsamma, sälsäkra och bifångstsäkra redskap. HaV är pådrivande och stöder arbetet, bland annat genom att ge bidrag till olika forskningsprojekt.
• Att ge stöd till Program Sälar och Fiske, som arbetar för att utveckla metoder som kan minska konflikten mellan sälar och fiske. Målet är ett livskraftigt kustfiske parallellt med ett starkt sälbestånd. Program Sälar och fiske leds av länsstyrelsen och finansieras av HaV.
• Att ge uppdrag till kunskapshöjande åtgärder.
• Att delta i debatter, möten och på olika sätt kommunicera med olika intressegrupper, sprida kunskap på olika sätt och arbeta för att aktivt nå berörda grupper i olika samråd och remissarbeten.
• Miljöövervakning. HaV bevakar hur de svenska sälbestånden mår. 2019 och 2020 tas ett bredare grepp inom miljöövervakningen. Genom fotografering från flyg och båt under de perioder när sälarna byter päls och befinner sig på land, är ambitionen att få en aktuell bild av populationernas storlek och reproduktion över tid, men också hur de mår och hur de förflyttar sig. Undersökningarna samordnas med berörda grannländer. Den information som samlas in kan användas till analyser av hur sälpopulationerna påverkas av förändringar i fiskbestånd, fiske och jakttryck, effekter av epizootier, upprättande av åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och ekologiska riskanalyser. Data kan även utgöra underlag för ekologiska modeller och för beräkningar av sälarnas inverkan på fiskbestånd och fiske.

De övergripande målen är att de respektive sälarterna ska ha gynnsam bevarandestatus och dess påverkan på mänskliga intressen ska vara neutral eller positiv. Gynnsam bevarandestatus är en term i art- och habitatdirektivet det innebär att sälen ska leva ett bra liv.

HaV har för avsikt att bedriva en sälförvaltning med utgångspunkt att den är ekosystembaserad, det vill säga ekologisk, social och ekonomisk hållbar i användningen av natur och naturresurser. Och att den är adaptiv, det vill säga att ny kunskap om arten, livsmiljön och de åtgärder som införs är föremål för regelbunden omprövning.

HaV har förvaltningsplaner för gråsäl i Östersjön och knubbsäl i Västerhavet.

Tidigare fanns det åtgärdsprogram för vikare samt knubbsälspopulationen i Kalmarssund. I praktiken förvaltas de på samma sätt som knubbsäl i Västerhavet och med samma mål och verktyg som de andra arterna.

Olika sälarter påverkas troligen på olika sätt av klimatförändringar. Vikaren är särskilt utsatt för ökade temperaturer, i viss mån även gråsäl. Vikaren behöver is och snögrottor för att få ungarna att överleva.

Sälar lever längs hela vår kuststräcka, är mycket rörliga och i hög grad nationsöverskridande. Vad som görs inom sälförvaltningen i ett land påverkar populationerna i andra länder. Därför samverkar Sverige med andra Östersjöländer inom Helcom (Baltic Marine Environment Protection Commission – Helsinki Commission).

Sälen är viktig för miljön i Östersjön och dess ekosystem. Den har bland annat stor betydelse som så kallad topp-predator, eftersom de lever högst upp i näringskedjan. Inom Havsmiljödirektivet och miljöövervakningen används därför data om sälens populationsstorlek, spridningsmönster och hälsa som viktiga indikatorer på miljön i Östersjön.

Skyddsjakt riktas mot säl-individer som orsakar skador på fiskeredskap, när det inte finns någon annan lämplig lösning. Jakten utförs av licensierade jägare.

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet och kan årligen besluta om kvottilldelning till de län som är aktuella för skyddsjakt. För samtliga arter gäller att jakten avbryts när kvoten är fylld.

Skyddsjakt är den enda tillåtna jaktformen för vikare, medan Naturvårdsverket kan besluta om licensjakt för gråsäl och knubbsäl. Naturvårdsverket får besluta om skyddsjakt om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.

När Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på myndighetens initiativ görs det genom att ge en tilldelning i de län som är aktuella för skyddsjakt för respektive art varje år. För samtliga arter gäller att jakten avbryts när kvoten är fylld. Mer om jakt på säl hittar du på Naturvårdsverkets webbplats.

Hela processen sköts av Naturvårdsverket. Läs mer om det här på Naturvårdsverkets hemsida.

Det är förbjudet att handla med sälprodukter som skinn, späck och kött. Det finns undantag för sälprodukter som kommer från traditionell jakt och bedrivs av ursprungsbefolkningar. De får säljas om vissa villkor är uppfyllda. Undantag gäller också för produkter från sälar som är skjutna i Sverige innan 18 oktober 2015 om det finns intyg från länsstyrelsen. Här kan du läsa mer på Jordbruksverkets webbplats.

Det är tillåtet att sälja sälupplevelser som sälsafari om man inte stör djuren.