Hajar och rockor
Hajar och rockor tillhör gruppen broskfiskar, en grupp av arter som saknar skelett och istället har en struktur av brosk. I svenska vatten har ett trettiotal olika broskfiskar påträffats, men det är bara ett tiotal som förekommer regelbundet.
Frågor och svar om dumpade pigghajar
I slutet av mars 2022 kom uppgifter i media om att ett stort antal pigghajar och även rockor dumpats levande och döda i hamnen i Lysekil. Händelsen har väckt ilska och bestörtning och vi på HaV har fått många frågor från media och allmänhet. Här ger vi svar på några av de vanligaste.
Västerhavets hajar och rockor
En guide till de broskfiskar – hajar, rockor och havsmusfiskar – som påträffats i Västerhavet.
Publicerad: 11 juni 2015
Hajar och rockor är för de allra flesta något främmande, som man kanske kommer i kontakt med under badsemestern, eller i samband med resor till Söderhavet. Det är förvisso i de varmare haven som merparten av världens drygt 1100 arter finns, men hajar och rockor finns även i kalla hav, och några av dem ända uppe i polarhaven.
Från svenska vatten finns det rapporter om fynd av ett trettiotal arter under de senaste 150 åren. Av dessa förekommer ett tiotal arter regelbundet längs Västkusten. Resten är tillfälliga gäster som bara är påträffade vid något enstaka tillfälle.
Även om antalet arter inte är så stort, så har många av dem tidigare varit ett välkänt inslag i Västerhavets fiskfauna. Bestånden av såväl hajar som rockor minskat kraftigt under lång tid, och flera av de arter som tidigare var vanliga har blivit mycket ovanliga.
Så skiljer sig broskfiskar från andra arter
Vanliga fiskar har ett skelett av ben medan broskfiskarnas skelett består av brosk. Hos vanliga fiskar gör skillnader i tillväxt mellan olika delar av året att det uppkommer årsringar i otoliter (hörselstenar), ryggkotor och fjäll.
Eftersom broskfiskar saknar kalkinlagrade ben är det svårt att åldersbestämma dem och veta hur snabbt de växer. Ett mindre antal arter med taggar i ryggfenan, till exempel pigghaj och havsmus, går att åldersbestämma genom att räkna årsringar i taggarna, men för de flesta arter saknas enkla och tillförlitliga metoder.
En annan viktig skillnad är att broskfiskar saknar simblåsa. Avsaknaden av simblåsa gör att de inte lika enkelt som många vanliga fiskar kan reglera sin position i vattnet. Till viss del kompenseras detta genom att de har en stor oljefylld lever, genom att oljans lägre densitet ger en viss lyftkraft. Majoriteten av alla hajarter sjunker om de inte simmar, men de allra flesta kan ligga stilla på botten och pumpa vatten över gälarna.
Istället för fjäll har de flesta broskfiskar rikligt med små bakåtriktade hudtänder, som är uppbyggda av emalj, dentin och pulpa precis som tänder hos människor. Tänderna i munnen sitter inte fast i käkarna utan är modifierade hudtänder. De har en eller några få rader tänder i bruk, och upp till tio rader på tillväxt längre bak i munnen. När en tand tappas roterar en ny fram i dess ställe.
Hajarna har som regel en asymmetrisk stjärtfena, där den övre loben är tydligt större än undre. Vissa arter har dessutom en tydligt avsatt ändflik.