Kräft- och fisktrålar
Regler och information om trålar för fisk och kräfta med eller utan rist.
Kräft- och fisktrålar
Trålning efter havskräfta görs med bottentrålar, främst på fast lerbotten, eftersom det är där havskräftorna lever och gräver hålor. För att undvika att fånga andra arter som lever på eller nära botten så sätts ofta en rist på trålen. Risten består av spalter som är så pass breda att kräftan går igenom spalterna och in i trålpåsen medan större fiskar sorteras ut genom ett fiskutsläpp.
Det finns kräfttrålar som istället för en rist har en panel på översidan av trålpåsen som är ett stycke med större maskor, hit hör så kallade seltratrålar. Seltratrålarna började utvecklas och introduceras som en åtgärd för att skydda torsken i Kattegatt, men senare även för att användas i Skagerrak. Ordet SELTRA kommer från SELektiv TRAwl och panelen i redskapet ska göra det möjligt för fisk, som har flyktbeteende att simma uppåt, att ta sig ur trålen. En seltratrål är dock inte lika selektiv som en ristförsedd trål och fångar både kräfta och fisk.
En del kräfttrålar får användas innanför trålgränsen i så kallade inflyttningsområden men de ska då vara försedda med rist och därmed uppfylla en hög selektivitet. Vilka kräfttrålar som är tillåtna att användas i inflyttningsområdena finns reglerat i nationella föreskrifter (FIFS 2004:36).
Kräfttrål med rist (redskapskod 306)
År 2004 infördes ristkrav på kräfttrålar vid fiske efter kräfta innanför trålgränsen. Ytterligare regler för utformningen av redskapet finns i nationella föreskrifter (bilaga 7, FIFS 2004:36). Som incitament för att öka användningen av redskapet fick fiskaren fler fiskedagar, vilket framgångsrikt ledde till att de svenska fiskarna började använda den selektiva kräfttrålen med rist. Idag är fisket inte reglerat med fiskedagar mer men fisket använder fortfarande denna typ av trål.
Kräfttrålen är försedd med en rist. Risten sorterar bort fisk men släpper igenom kräftor till trållyftet. Ristens sidor ska vara fästa i trålen och avståndet mellan spalterna får inte vara större än 35 mm. Trållyftet ska bestå av fyrkantsmaskor på minst 70 mm, och den delen ska vara minst 8 meter mätt från bottenstroppen av trålen. Omkretsen på lyftet ska vara maximalt 100 öppna maskor. Skyddslyft får användas om det har minst 40 maskor i omkrets på minst 240 mm. Den här trålen får användas innanför trålgränsen i de kallade inflyttningsområdena.
%20krafttral-306-med-rist--narbild.webp)
Seltratrål för fisk och kräfta (redskapskod 345)
Den här trålen var tänkt att ha en likvärdig selektivitet på fisk som en fisktrål med 120 mm diagonalmaska. År 2013 blev den tillåten för användning i Skagerrak enligt svensk, dansk och norsk lagstiftning. Senare blev den även godkänd för användning i Kattegatt.
Observera att denna trål, sedan 2020, inte längre tillåten att användas av svenska fiskare i Skagerrak, Kattegatt eller i EU-vatten i Nordsjön. Syftet är att skydda beståndet av torsk. Fiskare i andra länder kan ännu använda trålen eftersom de inte omfattas av samma regelverk som de svenska yrkesfiskarna.
Trålen är avsedd för fisk och kräfta med seltrapanel, ibland också kallad Seltra2, redskapskod 345. Seltrapanelen består av antingen fyrkantsmaskor på minst 140 mm eller diagonalmaskor på minst 270 mm. Seltrapanelen ska vara minst 3 m lång och avståndet från bottenstroppen till panelen ska vara max 4 m. Resterande av lyftet består av diagonalmaskor på minst 90 mm. Trålen består ofta av fyra sidor men kan också bestå av två delar.
Seltratrål för fisk och kräfta (redskapskod 332)
Den här trålen började användas 2009 i samband med att åtgärder vidtogs för att skydda torskbeståndet i Kattegatt. Det instiftades då ett fiskefritt område i Kattegatt inklusive buffertzoner till området, där denna typ av seltratrål eller alternativt kräfttrål med rist ska användas. Seltratrålen med redskapskod 332 är betydligt mer selektiv än seltratrålen med redskapskod 345, som inte längre är tillåten.
Trål för fisk och kräfta med seltrapanel, redskapskod 332. Lyftet består av 90 mm diagonalmaskor ihopsatt av fyra delar, den övre delen har en är försedd med en selektionspanel som också kallas seltrapanel. Seltrapanelen består av 300 mm fyrkantsmaskor och panelen ska vara minst 3 meter lång. Avståndet från bottenstroppen till seltrapanelen ska max vara 3 m. Får användas i både Skagerrak och Kattegatt, men inte innanför trålgränsen.
Seltratrål med rist för kräfta (redskapskod 351)
Den här kräfttrålen är försedd med en rist och ibland en seltrapanel. Risten ska ha en spaltbredd på max 35 mm. Lyftet kan bestå av 90 mm diagonalmaskor med en seltrapanel med antingen 140 mm fyrkantsmaskor eller 270 mm diagonalmaskor. Observera att det inte är ett krav på att lyftet måste se ut på detta sätt utan det skulle även kunna vara ett lyft av enbart 90 mm diagonalmaskor eller en blandning av större fyrkantsmaskor och diagonalmaskor. Maskorna i lyftet får dock inte vara mindre än 90 mm om det rör sig om diagonalmaskor. Den här trålen är inte tillåten att användas innanför trålgränsen.
Seltratrål med rist för kräfta (redskapkod 352)
Trål med rist och seltrapanel, redskapskod 352. Trål försedd med rist med en spaltbredd på max 35 mm. Lyftet består av 90 mm diagonalmaskor ihopsatt av fyra delar, den övre delen har en är försedd med en selektionspanel som också kallas seltrapanel. Seltrapanelen består av 300 mm fyrkantsmaskor och panelen ska vara minst 3 meter lång. Avståndet från bottenstroppen till seltrapanelen ska max vara 3 m. Trålen får även användas innanför trålgränsen i inflyttningsområdena (bilaga 7, FIFS 2004:36) och anses ha en likvärdig selektivitet som kräfttrål med rist, redskapskod 306.
Landningsskyldigheten
Landningsskyldighet innebär att all fisk som fångas och har en kvot inom EU ska tas ombord och landas.
Landningsskyldigheten omfattar kräftfisket, vilket innebär att all kräfta och fisk som fångas ska landas. Det finns dock undantag från landningsskyldigheten i kräftfisket vilket du kan läsa mer om på sidan Landningsskyldighet.
