Seltratrål (Redskapskod 345, Ej tillåten)
Fakta
- Redskapsgrupp: Kräft- och fisktrålar
- Redskapskod: 345
- FAO-kod: TBN/OTB
- Kategori: Bottentrål, Seltra, Trål
- Havsområde: Ej tillåtet (Observera att denna trål, sedan 2020, inte längre tillåten att användas av svenska fiskare i Skagerrak, Kattegatt eller i EU-vatten i Nordsjön)
- Fiske innanför trålgränsen: Ej tillåtet
- Aktivt/passivt: Aktivt
- Masktyp och minsta maskstorlek: Diagonalmaska (90 mm)
- Tillhörande anordningar: Selektionspanel
- Används för fiske av: Demersala arter
Kräft- och fisktrålar
Trålning efter havskräfta görs med bottentrålar, främst på fast lerbotten, eftersom det är där havskräftorna lever och gräver hålor. För att undvika att fånga andra arter som lever på eller nära botten så sätts ofta en rist på trålen. Risten består av spalter som är så pass breda att kräftan går igenom spalterna och in i trålpåsen medan större fiskar sorteras ut genom ett fiskutsläpp.
Det finns kräfttrålar som istället för en rist har en panel på översidan av trålpåsen som är ett stycke med större maskor, hit hör så kallade seltratrålar. Seltratrålarna började utvecklas och introduceras som en åtgärd för att skydda torsken i Kattegatt, men senare även för att användas i Skagerrak. Ordet SELTRA kommer från SELektiv TRAwl och panelen i redskapet ska göra det möjligt för fisk, som har flyktbeteende att simma uppåt, att ta sig ur trålen. En seltratrål är dock inte lika selektiv som en ristförsedd trål och fångar både kräfta och fisk.
En del kräfttrålar får användas innanför trålgränsen i så kallade inflyttningsområden men de ska då vara försedda med rist och därmed uppfylla en hög selektivitet. Vilka kräfttrålar som är tillåtna att användas i inflyttningsområdena finns reglerat i nationella föreskrifter (FIFS 2004:36).
Seltratrål för fisk och kräfta (redskapskod 345)
Den här trålen var tänkt att ha en likvärdig selektivitet på fisk som en fisktrål med 120 mm diagonalmaska. År 2013 blev den tillåten för användning i Skagerrak enligt svensk, dansk och norsk lagstiftning. Senare blev den även godkänd för användning i Kattegatt.
Observera att denna trål, sedan 2020, inte längre tillåten att användas av svenska fiskare i Skagerrak, Kattegatt eller i EU-vatten i Nordsjön. Syftet är att skydda beståndet av torsk. Fiskare i andra länder kan ännu använda trålen eftersom de inte omfattas av samma regelverk som de svenska yrkesfiskarna.
Trålen är avsedd för fisk och kräfta med seltrapanel, ibland också kallad Seltra2, redskapskod 345. Seltrapanelen består av antingen fyrkantsmaskor på minst 140 mm eller diagonalmaskor på minst 270 mm. Seltrapanelen ska vara minst 3 m lång och avståndet från bottenstroppen till panelen ska vara max 4 m. Resterande av lyftet består av diagonalmaskor på minst 90 mm. Trålen består ofta av fyra sidor men kan också bestå av två delar.
Landningsskyldigheten
Landningsskyldighet innebär att all fisk som fångas och har en kvot inom EU ska tas ombord och landas.
Landningsskyldigheten omfattar kräftfisket, vilket innebär att all kräfta och fisk som fångas ska landas. Det finns dock undantag från landningsskyldigheten i kräftfisket vilket du kan läsa mer om på sidan Landningsskyldighet.