Kräfttrål med seltra och rist (Redskapskod 352)

Kräft- och fisktrålar

Trålning efter havskräfta görs med bottentrålar, främst på fast lerbotten, eftersom det är där havskräftorna lever och gräver hålor. För att undvika att fånga andra arter som lever på eller nära botten så sätts ofta en rist på trålen. Risten består av spalter som är så pass breda att kräftan går igenom spalterna och in i trålpåsen medan större fiskar sorteras ut genom ett fiskutsläpp.

Det finns kräfttrålar som istället för en rist har en panel på översidan av trålpåsen som är ett stycke med större maskor, hit hör så kallade seltratrålar. Seltratrålarna började utvecklas och introduceras som en åtgärd för att skydda torsken i Kattegatt, men senare även för att användas i Skagerrak. Ordet SELTRA kommer från SELektiv TRAwl och panelen i redskapet ska göra det möjligt för fisk, som har flyktbeteende att simma uppåt, att ta sig ur trålen. En seltratrål är dock inte lika selektiv som en ristförsedd trål och fångar både kräfta och fisk.

En del kräfttrålar får användas innanför trålgränsen i så kallade inflyttningsområden men de ska då vara försedda med rist och därmed uppfylla en hög selektivitet. Vilka kräfttrålar som är tillåtna att användas i inflyttningsområdena finns reglerat i nationella föreskrifter (FIFS 2004:36).

Seltratrål med rist för kräfta (redskapkod 352)

Trål med rist och seltrapanel, redskapskod 352. Trål försedd med rist med en spaltbredd på max 35 mm. Lyftet består av 90 mm diagonalmaskor ihopsatt av fyra delar, den övre delen har en är försedd med en selektionspanel som också kallas seltrapanel. Seltrapanelen består av 300 mm fyrkantsmaskor och panelen ska vara minst 3 meter lång. Avståndet från bottenstroppen till seltrapanelen ska max vara 3 m. Trålen får även användas innanför trålgränsen i inflyttningsområdena (bilaga 7, FIFS 2004:36) och anses ha en likvärdig selektivitet som kräfttrål med rist, redskapskod 306.