Seltratrål (Redskapskod 332)
Fakta
- Redskapsgrupp: Kräft- och fisktrålar
- Redskapskod: 332
- FAO-kod: TBN/OTB
- Kategori: Bottentrål, Seltra, Trål
- Havsområde: Skagerrak, Kattegatt
- Fiske innanför trålgränsen: Ej tillåtet
- Aktivt/passivt: Aktivt
- Masktyp och minsta maskstorlek: Diagonalmaska (90 mm)
- Tillhörande anordningar: Selektionspanel
- Används för fiske av: Demersala arter
Kräft- och fisktrålar
Trålning efter havskräfta görs med bottentrålar, främst på fast lerbotten, eftersom det är där havskräftorna lever och gräver hålor. För att undvika att fånga andra arter som lever på eller nära botten så sätts ofta en rist på trålen. Risten består av spalter som är så pass breda att kräftan går igenom spalterna och in i trålpåsen medan större fiskar sorteras ut genom ett fiskutsläpp.
Det finns kräfttrålar som istället för en rist har en panel på översidan av trålpåsen som är ett stycke med större maskor, hit hör så kallade seltratrålar. Seltratrålarna började utvecklas och introduceras som en åtgärd för att skydda torsken i Kattegatt, men senare även för att användas i Skagerrak. Ordet SELTRA kommer från SELektiv TRAwl och panelen i redskapet ska göra det möjligt för fisk, som har flyktbeteende att simma uppåt, att ta sig ur trålen. En seltratrål är dock inte lika selektiv som en ristförsedd trål och fångar både kräfta och fisk.
En del kräfttrålar får användas innanför trålgränsen i så kallade inflyttningsområden men de ska då vara försedda med rist och därmed uppfylla en hög selektivitet. Vilka kräfttrålar som är tillåtna att användas i inflyttningsområdena finns reglerat i nationella föreskrifter (FIFS 2004:36).
Seltratrål för fisk och kräfta (redskapskod 332)
Den här trålen började användas 2009 i samband med att åtgärder vidtogs för att skydda torskbeståndet i Kattegatt. Det instiftades då ett fiskefritt område i Kattegatt inklusive buffertzoner till området, där denna typ av seltratrål eller alternativt kräfttrål med rist ska användas. Seltratrålen med redskapskod 332 är betydligt mer selektiv än seltratrålen med redskapskod 345, som inte längre är tillåten.
Trål för fisk och kräfta med seltrapanel, redskapskod 332. Lyftet består av 90 mm diagonalmaskor ihopsatt av fyra delar, den övre delen har en är försedd med en selektionspanel som också kallas seltrapanel. Seltrapanelen består av 300 mm fyrkantsmaskor och panelen ska vara minst 3 meter lång. Avståndet från bottenstroppen till seltrapanelen ska max vara 3 m. Får användas i både Skagerrak och Kattegatt, men inte innanför trålgränsen.
Landningsskyldigheten
Landningsskyldighet innebär att all fisk som fångas och har en kvot inom EU ska tas ombord och landas.
Landningsskyldigheten omfattar kräftfisket, vilket innebär att all kräfta och fisk som fångas ska landas. Det finns dock undantag från landningsskyldigheten i kräftfisket vilket du kan läsa mer om på sidan Landningsskyldighet.