Kräfttrål med rist (Redskapskod 306)

Kräft- och fisktrålar

Trålning efter havskräfta görs med bottentrålar, främst på fast lerbotten, eftersom det är där havskräftorna lever och gräver hålor. För att undvika att fånga andra arter som lever på eller nära botten så sätts ofta en rist på trålen. Risten består av spalter som är så pass breda att kräftan går igenom spalterna och in i trålpåsen medan större fiskar sorteras ut genom ett fiskutsläpp.

Det finns kräfttrålar som istället för en rist har en panel på översidan av trålpåsen som är ett stycke med större maskor, hit hör så kallade seltratrålar. Seltratrålarna började utvecklas och introduceras som en åtgärd för att skydda torsken i Kattegatt, men senare även för att användas i Skagerrak. Ordet SELTRA kommer från SELektiv TRAwl och panelen i redskapet ska göra det möjligt för fisk, som har flyktbeteende att simma uppåt, att ta sig ur trålen. En seltratrål är dock inte lika selektiv som en ristförsedd trål och fångar både kräfta och fisk.

En del kräfttrålar får användas innanför trålgränsen i så kallade inflyttningsområden men de ska då vara försedda med rist och därmed uppfylla en hög selektivitet. Vilka kräfttrålar som är tillåtna att användas i inflyttningsområdena finns reglerat i nationella föreskrifter (FIFS 2004:36).

Kräfttrål med rist (redskapskod 306)

År 2004 infördes ristkrav på kräfttrålar vid fiske efter kräfta innanför trålgränsen. Ytterligare regler för utformningen av redskapet finns i nationella föreskrifter (bilaga 7, FIFS 2004:36). Som incitament för att öka användningen av redskapet fick fiskaren fler fiskedagar, vilket framgångsrikt ledde till att de svenska fiskarna började använda den selektiva kräfttrålen med rist. Idag är fisket inte reglerat med fiskedagar mer men fisket använder fortfarande denna typ av trål.

Kräfttrålen är försedd med en rist. Risten sorterar bort fisk men släpper igenom kräftor till trållyftet. Ristens sidor ska vara fästa i trålen och avståndet mellan spalterna får inte vara större än 35 mm. Trållyftet ska bestå av fyrkantsmaskor på minst 70 mm, och den delen ska vara minst 8 meter mätt från bottenstroppen av trålen. Omkretsen på lyftet ska vara maximalt 100 öppna maskor. Skyddslyft får användas om det har minst 40 maskor i omkrets på minst 240 mm. Den här trålen får användas innanför trålgränsen i de kallade inflyttningsområdena.