Kräfttrål med rist och 90 maska (Redskapskod 351)

Kräft- och fisktrålar

Trålning efter havskräfta görs med bottentrålar, främst på fast lerbotten, eftersom det är där havskräftorna lever och gräver hålor. För att undvika att fånga andra arter som lever på eller nära botten så sätts ofta en rist på trålen. Risten består av spalter som är så pass breda att kräftan går igenom spalterna och in i trålpåsen medan större fiskar sorteras ut genom ett fiskutsläpp.

Det finns kräfttrålar som istället för en rist har en panel på översidan av trålpåsen som är ett stycke med större maskor, hit hör så kallade seltratrålar. Seltratrålarna började utvecklas och introduceras som en åtgärd för att skydda torsken i Kattegatt, men senare även för att användas i Skagerrak. Ordet SELTRA kommer från SELektiv TRAwl och panelen i redskapet ska göra det möjligt för fisk, som har flyktbeteende att simma uppåt, att ta sig ur trålen. En seltratrål är dock inte lika selektiv som en ristförsedd trål och fångar både kräfta och fisk.

En del kräfttrålar får användas innanför trålgränsen i så kallade inflyttningsområden men de ska då vara försedda med rist och därmed uppfylla en hög selektivitet. Vilka kräfttrålar som är tillåtna att användas i inflyttningsområdena finns reglerat i nationella föreskrifter (FIFS 2004:36).

Seltratrål med rist för kräfta (redskapskod 351)

Den här kräfttrålen är försedd med en rist och ibland en seltrapanel. Risten ska ha en spaltbredd på max 35 mm. Lyftet kan bestå av 90 mm diagonalmaskor med en seltrapanel med antingen 140 mm fyrkantsmaskor eller 270 mm diagonalmaskor. Observera att det inte är ett krav på att lyftet måste se ut på detta sätt utan det skulle även kunna vara ett lyft av enbart 90 mm diagonalmaskor eller en blandning av större fyrkantsmaskor och diagonalmaskor. Maskorna i lyftet får dock inte vara mindre än 90 mm om det rör sig om diagonalmaskor. Den här trålen är inte tillåten att användas innanför trålgränsen.