Fisktrål 319 och snurrevad
Regler och information om snurrevad och fisktrålen 319.
Fisktrål 319 och snurrevad
Fiskeredskapen snurrevad och fisktrålen 319 är trålredskap som saknar särskilda selektivitetsanordningar. Platsen där halet görs och maskstorleken avgör därmed vad som fastnar i trålen. Efter EU bestämmelser 2019 förbjöds dessa redskap bland svenska fiskare, men har blivit tillåtna för fiske i begränsade områden i Skagerak och Nordsjön efter införandet av den nationella torskplanen.
Läs mer om var fisket får bedrivas på sidan Torsk - regler för yrkesfiskare.
Fisktrål (redskapskod 319)
En trål är en konformad nätkropp som släpas efter ett eller två fiskefartyg. Fisktrål 319 är en bottentrål och är designad för att fånga fisk som lever på eller i närheten av havsbotten. Trålen släpas längs med botten efter fiskefartyget och får på så vis med sig den fisk som finns där.
319 består av en trålkropp och ett lyft med diagonalmaskor, homogen storlek på maskorna och utan selektivitetsanordningar. Enligt regelverk ska 319 ha en minsta maskstorlek på 120mm. Redskapet är inte tillåtet innanför trålgränsen och får enbart användas enligt den nationella torskplanen.
Snurrevad och fly-shooting
Snurrevadsfiske har sina rötter i Danmark, av den anledningen så kallas också redskapet för dansk snurrevad. Utvecklingen av redskapsmetoden kom i samband med att motorer började användas i vadfisket under slutet av 1800-talet. Snurrevad används endast av ett fåtal fiskefartyg med hemmahamn på västkusten.
En snurrevad är ett konformat nät med långsträckta vingar, långa rep och ett lyft. Redskapet fångar fisk genom att omringa och valla fisk längst med botten mot fiskefartyget. Snurrevaden liknar en trål men bogseras inte efter fartyget. I stället utgår fartyget från en ankrad boj, varifrån det sätts ut 1 500 - 3000 meter sjunkande, kraftigt rep, snurretå. Därefter sätts vaden (eller lyftet) och ytterligare lika mycket rep ut till dess fartyget åter når bojen.
En snurrevads fiskemetod är beroende på fångstens möjlighet att se redskapet, där repet som dras över botten river upp ett sandmoln, vilket skrämmer fiskarna till att lämna botten och att simma in i trålen. På grund av detta är snurrevad endast effektivt i dagsljus och därmed ett ytterst säsongsbaserat redskap.
Under 80-talet så började man hantera vaden på ett annat sätt, det ”skotska sättet”. Denna redskapsmetod kallas skotsk snurrevad eller ”fly-shooting”. Ett danskt traditionellt snurrevadsfiske (redskapskod 221) använder sig av ett ankare vilket den skotska versionen av snurrevadsfiske (redskapskod 222) inte gör. Den skotska och nyare metoden av snurrevadsfiske anses effektivare än den traditionella danska.
Landningsskyldigheten
Landningsskyldighet innebär att all fisk som fångas och har en kvot inom EU ska tas ombord och landas.
Landningsskyldigheten omfattar kräftfisket, vilket innebär att all kräfta och fisk som fångas ska landas. Det finns dock undantag från landningsskyldigheten i kräftfisket vilket du kan läsa mer om på sidan Landningsskyldighet.
